Hem till Gud (1989)

Jag går längs gatan och tänker på mitt liv
och livets kyla och luftens biter min kind.
Var kommer jag ifrån och vart är jag på väg?
Jag längtar efter ett svar,
jag längtar efter ett svar.

Och jag längtar att komma bort härifrån
och jag längtar att komma hem.
Kanske kommer jag från Gud,
kanske har Han satt mig här
och kanske är jag på väg
hem till Gud.

Jag går i skogen och tänker på mitt liv.
Naturen är så vacker med sin snö.
Men den har samma fråga, den har samma svar:
den längtar efter Gud,
den längtar efter Gud.

Och jag längtar ...

Jag är i kyrkan och tänker på mitt liv.
Vad prästen säger rör mig inte alls,
men någon sitter här bredvid mig på min bänk
och jag vet att det är Gud,
jag vet att det är Gud.

Och jag längtar att komma bort härifrån
och jag längtar att komma hem.
Kanske kommer jag från Gud,
kanske har Han satt mig här
och kanske är jag på väg,

men jag längtar att komma bort härifrån
och jag längtar att komma hem.
Och jag vet jag är från Gud,
och jag vet Han satt mig här.
Jag vet att jag är på väg
och jag vet att jag är på väg,
ja, jag vet att jag är på väg
hem till Gud.

Kommentar: Den här sången tillkom under min produktivaste tid som låtskrivare. Jag upplever själv att den är en av mina bästa - text, melodi och ackompanjemang stöder varann på ett bra sätt. Den är orimmad, vilket är ovanligt för mina sånger.
Jag skrev den i januari månad, om jag minns rätt, vilket är orsaken till den vintriga andra strofen. Vad gäller den tredje strofens andra rad kan jag bara säga, att jag numera försöker mitt bästa att detta inte skall hända andra - med varierande framgång, skulle jag tro. Men slutet av strofen är förhoppningsvis tröstande.