Tech support call

Customer: My keyboard is not working anymore.
Tech support: Are you sure it’s plugged into the computer?
Customer: No. I can’t get behind the computer.
Tech support: Pick up your keyboard and walk 10 paces back.
Customer: OK.
Tech support: Did the keyboard come with you?
Customer: Yes.
Tech support: That means the keyboard is not plugged in. Is there another keyboard?
Customer: Yes, there’s another one here. Ah… that one does work…

Source: funnymos.com

Hávamál 115 b

En annans hustru
du aldrig locke
att förtroligt med dig tala!
Hávamál - Den höges sång
Erik Brates översättning 1913 från fornisländskan

Carroll on taking the right road

If you don't know where you are going, any road will get you there.
- Lewis Carroll
as quoted on Facebook

Mandela on freedom

My hunger for the freedom of my own people became a hunger for the freedom of all people, white and black. I knew as well as I knew anything that the oppressor must be liberated just as surely as the oppressed. A [person] who takes away another [person's] freedom is a prisoner of hatred ... is locked behind bars of prejudice and narrow-mindedness. I am not truly free if I am taking away someone else's freedom, just as surely as I am not free when my freedom is taken from me. The oppressed and the oppressor alike are robbed of their humanity.
- Nelson Mandela
from his autobiography Long Walk to Freedom
as quoted on God's Politics

Ruokalappu pyyhkeenä

Mies oli suihkussa, kun ovikello soi. Pyyhe oli kateissa, joten hän nappasi kiireessä kuivaustelineestä yksivuotiaan tyttärensä ruokalapun kalleuksiensa suojaksi ja juoksi ovelle. Kun mies avasi oven, ovella seisovan naapurin emännän suupielet nousivat hymyyn hänen tuijottaessaan ruokalappua.
Ruokalapussa luki: “Kasva isoksi – äidin iloksi”.

Tästä nappasin ... 

Moder Teresa om vänliga ord

Vänliga ord kan vara små och enkla att uttala, men de ekar i oändlighet. 
- Moder Teresa
citerad i Stora talarboken (2010)
av Barbro Fällman

Du vet att du lever på 2000-talet när…

... ursäkten för att du har tappat kontakten med gamla vänner är att du inte har deras e-postadresser.

Hávamál 103

Man skall glad i hemmet vara.
och glamma med gäster,
dock förståndigt man sörje för sitt;
minnesgod och målför,
om man mångvis vill vara,
omtala ofta det goda.
Ärkenöt den heter,
som har intet att säga;
det är de ovisas art.
Hávamál - Den höges sång
Erik Brates översättning 1913 från fornisländskan

Punny humour

Dr. Jekyll's more successful second formula turned him into a world-class sprinter rather than a violent psychopath, proving that you can run but you can't always Hyde.
Thanks to Bailey's Buddy!

Chesterton on respecting property

Thieves respect property. They merely wish the property to become their property that they may more perfectly respect it. 
- G. K. Chesterton
in The Man who was Thursday (1908)

Kyrklig humor

Och så var det den demokratiskt sinnade pastorn i USA, som i sin predikan nämnde att Jesus åt med syndare och republikaner.

Denmark: Parliament introduces same-sex marriage

Folketinget, the Danish Parliament, has voted to allow same-sex couples to marry, Österbottens Tidning reports 7.6.12. Previously, they had only been allowed to register their partnerships. The new law was passed by 85 votes to 24.
Since Denmark has a state church, the new law immediately takes effect also within the (Lutheran) church. The church is divided, however; one pastor in three is unwilling to perform same-sex marriages. The new law gives them the right to refuse to do so. 

Gandhi on violence

I object to violence because when it appears to do good, the good is only temporary - the evil it does is permanent.
- Mahatma Gandhi
as quoted on God's Politics

Tabermann elämän haaveista

Tulla lujaksi, pysyä pehmeänä
Siinä haavetta kylliksi yhdelle elämälle.
- Tommy Tabermann
naamakirjasta löydetty


Den blomstertid nu kommer

Detta tal hade jag tänkt hålla på Lovisa gymnasiums dimission 2.6.2012. Sedan krånglade printern, så jag fick framföra grundtankarna ur huvudet. Men idén var väl den samma i alla fall. Och sedan använde jag tankarna också i följande dags predikan. Det är miljövänligt med återanvändning!
Också på Facebook blev det diskussion om saken. Förstås.


Bästa abiturienter, elever, föräldrar, skolpersonal och andra närvarande!

Inför skolavslutningarna diskuterar man ofta vilken roll olika traditioner har i firandet. I år har diskussionerna långt handlat om psalmen ”Den blomstertid”, nummer 535 i vår psalmbok.
Redan på 1970-talet fanns det skolor där den ersattes med visan ”Jag tror, jag tror på sommaren”, och många fritänkare vill säkert göra en liknande kupp också nu på 2010-talet. Kanske inte just med den visan, för den hann nog bli ganska sliten, men huvudsaken är att ingen psalm skall sjungas i våra skolor.
Som ni säkert kan gissa, är jag av annan åsikt.
Kristendomen, särskilt i sin lutherska form, har haft, och har delvis fortfarande, ett starkt inflytande på samhället. Ättestupan föll bort, sjukvård och skolväsende utvecklades, musik och andra konstformer gynnades – allt genom kyrkans inflytande. En del övertramp skedde också – jag tänker t.ex. på häxprocesserna – men i det stora hela har kyrkan och kristendomen haft en positiv inverkan på samhället i vårt land.
År 1869 skildes kyrkan och staten från varandra, och i samma veva också socknen och kommunen. Kommunen övertog flera uppgifter som socknen tidigare hade haft, t.ex. fattigvården (dagens socialväsende), sjukvården och skolväsendet. Lovisa gymnasium är en kommunal skola, inte en kyrklig. Därför frågar många varför församlingen skall få ha tillgång till skolorna, genom att vi har morgonsamlingar och eftisverksamhet eller genom att kyrkoherden håller tal på studentdimissionen. Och de ställer inte bara frågan, utan kräver att detta samarbete skall upphöra.

Men är det nu så fel med samarbete? Ingen av dessa verksamhetsformer är obligatorisk. Den som inte vill, behöver inte utsätta sig för vad vi anser vara ett gott budskap. Den som har en annan tro, eller som tror att den inte har någon tro överhuvudtaget (vilket också är ett slags tro) behöver inte vara med på morgonsamlingarna eller för den delen på religionsundervisningen.
Jag upplever att samarbetet mellan skola och församling är helt naturligt, eftersom båda instanserna strävar efter det bästa för dem som de kommer i kontakt med. Samarbete i det godas tjänst är inte bara naturligt utan också eftersträvansvärt.
Statistiken indelar finländarna i sådana som tror på Gud enligt kristen modell, sådana som tror på Gud men inte som kyrkan lär (och där hoppas man ju att de har bekantat sig grundligt med den kristna läran för att kunna göra ett sådant påstående), sådana som tror på en högre makt men inte vill ge den något namn, och sådana som inte tror på någonting gudomligt.
Fritänkarna säger att eftersom den första gruppen inte är så stor, bör all religionsutövning i skolorna förbjudas. Jag skulle vända på detta. Eftersom andelen rena ateister är så liten, är det naturligt att tala om Gud också i skolan.

Traditionen att sjunga psalmen ”Den blomstertid” på skolavslutningarna är därför ingenting förkastligt, utan en naturlig del av den existerande och traditionella samverkan mellan dessa två aktörer för det goda.
Till saken hör dessutom att psalmen sällan sjungs i sin helhet. Psalmen har sex verser, men oftast är det bara de två eller tre första verserna som vi sjunger. Den religiositet som kommer fram i dem är ganska mild och allmän och stöter knappast någon som inte är en hård ateist. Vem som helst som tror på att Gud existerar och att han är god kan med gott samvete stämma in i verserna 1-3.
Den första versen är närmast deskriptiv när den konstaterar att solens värme får allt att blomstra. Gud nämns inte ens där. I den andra versen påminns vi om att skapelsens skönhet skall påminna oss om Guds godhet. Inte heller det är något specifikt kristet. Och i tredje versen jämförs fågelsången med den glädjesång med vilken vi kan tacka Gud för allt det goda han ger oss. Och det kan en muslim eller en jude säkert instämma i utan svårighet.
Det är först i den fjärde versen som innehållet blir specifikt kristet. Där ber vi Jesus att ge oss kärlekens eld och vända bort sorg och smärta. Den femte och sjätte versen nämner varken Gud eller Jesus vid namn, men det är tydligt att det är de som tilltalas, när vi där ber om att själen skall få dygder och att skörden skall bli god. Här kan alltså en icke-kristen deltagare i skolavslutningarna protestera. Inte mot bönens innehåll i sig, alltså, utan mot bönens objekt, herren Jesus. Men som sagt sjungs dessa verser sällan i skolorna.

När vi om en stund sjunger ”Den blomstertid”, hoppas jag att den gamla psalmen skall få inleda en skön och välsignad sommar för alla och ett vilsamt och uppfriskande sommarlov för alla som fortsätter i skolan, både elever och personal.
Till er som blir studenter och går helt nya utmaningar till mötes vill jag önska Guds välsignelse och glädje och visdom när ni gör era val i livet. Gud vare med oss alla!

Lehdistä poimittua

Myydään. 2 langatonta lankapuhelinta.
- Ilmoitus Helsingin Sanomissa