Religious job prospects

A Catholic priest and a Rabbi are talking about job prospects.
"Well," says the priest, "there's a good chance that I'll be the next bishop, maybe within the next couple of years."
"Bishop!" marvels the Rabbi, "very nice. And after that?"
"Oh, I don't know, I suppose it's possible I could become Archbishop, given luck and God's blessing."
"Very nice, very nice; and after Archbishop?"
"Ha! Well, you know, it's Cardinal after that, but it's really very unlikely. But in theory, I could become a Cardinal."
"Lovely!" enthuses the Rabbi, "the scarlet would suit your complexion. So what's after Cardinal?"
The priest smiles. "After Cardinal? Well, it's Pope. But I'm hardly likely to become . . . hmmm, oh I suppose it's just possible. If a Pole can, why not an Englishman again? Yes, I could just become Pope."
"Splendid! I would take personal pride in your becoming the Pope. And after Pope what?"
The priest looks at him in surprise, "After Pope? There's nothing after Pope! I mean, there's just God above the Pope. I can't become God."
"So why not?" the Rabbi said, "one of our boys made it."

Thanks to MadPriest!

A cure for constipation

It's a slow night at a local pub in Ireland, and the owner is polishing some glasses and thinking of closing up early, when he hears a knock at the back door.
He opens it, and there in the alley are two nuns, Sister Mary and Sister Kate, both are looking up and down the alley, as if they don't want to be seen. They ask to be invited in, and the owner brings them into the kitchen.
"We've a favor to ask," explains Sister Kate. "It's not for us, you understand, but for poor Father Tim."
"He's been struck with an awful case of constipation," continues Sister Mary. "And they only thing that seems to help is a bit of whisky. Now we'd buy it ourselves, but this town being as full of gossips as it is, we don't want to start tongues to wagging."
"Now as a good, church-going man, we've come to ask if you might spare a little something for poor Father Tim, and to use your discretion in the doing of it," finishes Sister Kate.
"Of course, Sisters," replies the barman, and he returns with a full bottle of the best whisky. "Give this to Father Tim with my compliments, and my best wishes for a speedy recovery."

An hour or two passes, and the barman closes shop and drives home. As he's driving, he sees Sister Mary and Sister Kate arm-in-arm, walking down the road, and singing at the top of their lungs. Sister Mary is carrying the bottle, which has perhaps an inch left in it. He slows and rolls down the window as he brakes to a stop.
"Sisters," he says' "I'm ashamed of you. You told me the whisky was for Father Tim's constipation."
"Ah, but it is," replies Sister Mary. "We're headed that way now, and when Father Tim sees us in this condition, the man is likely to shit himself."

Thanks to MadPriest!

St. Valentine performed illegal marriages

On February 14 around the year 278 A.D., Valentine, a holy priest in Rome in the days of Emperor Claudius II, was executed,

History.com reports. Interestingly enough, Claudius II died in 270; in 278, Probus was emperor. But hey...

Under the rule of Claudius the Cruel, Rome was involved in many unpopular and bloody campaigns. The emperor had to maintain a strong army, but was having a difficult time getting soldiers to join his military leagues. Claudius believed that Roman men were unwilling to join the army because of their strong attachment to their wives and families.
To get rid of the problem, Claudius banned all marriages and engagements in Rome. Valentine, realizing the injustice of the decree, defied Claudius and continued to perform marriages for young lovers in secret.
When Valentine's actions were discovered, Claudius ordered that he be put to death. Valentine was arrested and dragged before the Prefect of Rome, who condemned him to be beaten to death with clubs and to have his head cut off. The sentence was carried out on February 14, on or about the year 270.

Legend also has it that while in jail, St. Valentine left a farewell note for the jailer's daughter, who had become his friend, and signed it "From Your Valentine."
For his great service, Valentine was named a saint after his death.

In truth, the exact origins and identity of St. Valentine are unclear. According to the Catholic Encyclopedia, "At least three different Saint Valentines, all of them martyrs, are mentioned in the early martyrologies under the date of 14 February." One was a priest in Rome, the second one was a bishop of Interamna (now Terni, Italy) and the third St. Valentine was a martyr in the Roman province of Africa.

Wikipedia has more information. 

As a comment on this: What would happen today to a pastor or priest who performs illegal marriages? Would they be killed? Probably not, at least in Finland. Other sanctions would occur, however.
But whom are we not allowed to marry today? Do I have to spell it out?...

Happy Valentine's Day to all!

The wrong side of the bed

Mother Superior was on her way to late morning prayers, when she passed two novices just leaving early morning prayers, on their way to classes. As she passed the young ladies, Mother Superior said, 'Good morning, ladies.'
The novices replied, 'Good morning, Mother Superior, may God be with you.'
But after they had passed, Mother Superior heard one say to the other, 'I think she got out of the wrong side of the bed this morning.'
This startled Mother Superior, but she chose not to pursue the issue.

A little further down the hall, Mother Superior passed two of the Sisters who had been teaching at the convent for several years. She greeted them with, 'Good morning, Sister Martha, Sister Jessica, may God give you wisdom for our students today.'
'Good morning, Mother Superior. Thank you, and may God be with you.'
But again, after passing, Mother Superior overheard, 'She got out of the wrong side of bed today.'

Baffled, she started to wonder if she had spoken harshly, or with an irritated look on her face. She vowed to be more pleasant. Looking down the hall, Mother Superior saw retired Sister Mary approaching, step by step, with her walker. As Sister Mary was rather deaf, Mother Superior had plenty of time to arrange a pleasant smile on her face, before greeting Sister Mary.
'Good morning, Sister Mary. I'm so happy to see you up and about. I pray God watches over you today, and grants you a wonderful day.'
'Ah, Good morning, Mother Superior, and thank you. I see you got up on the wrong side of bed this morning.'
Mother Superior was floored!
'Sister Mary, what have I done wrong? I have tried to be pleasant, but three times already today, people have said that about me.'
Sister Mary stopped her walker, and looked Mother Superior in the face.
'Oh, don't take it personally, Mother Superior. It's just that you're wearing Father Murphy's slippers!!' 

Thanks to MadPriest!

The golfer and the leprechaun

A golfer playing in Ireland hooked his drive into the woods. Looking for his ball, he found a little Leprechaun flat on his back, a big bump on his head and the golfer's ball beside him. Horrified, the golfer got his water bottle from the cart and poured it over the little guy, reviving him.
'Arrgh! What happened?' the Leprechaun asked.
'I'm afraid I hit you with my golf ball,' the golfer says.
'Oh, I see. Well, ye got me fair and square. Ye get three wishes, so whaddya want?'
'Thank God, you're all right!' the golfer answers in relief. 'I don't want anything, I'm just glad you're OK, and I apologize.'
And the golfer walks off.
'What a nice guy,' the Leprechaun says to himself. 'I have to do something for him. I'll give him the three things I would want... a great golf game, all the money he ever needs, and a fantastic sex life.'

A year goes by and the golfer is back. On the same hole, he again hits a bad drive into the woods and the Leprechaun is there waiting for him.
'Twas me that made ye hit the ball here,' the little guy says. 'I just want to ask ye, how's yer golf game?'
'My game is fantastic!' the golfer answers. 'I'm an internationally famous golfer now.' He adds, 'By the way, it's good to see you're all right.'
'Oh, I'm fine now, thank ye. I did that fer yer golf game, you know. And tell me, how's yer money situation?'
'Why, it's just wonderful!' the golfer states. 'When I need cash, I just reach in my pocket and pull out $100 bills I didn't even know were there!'
'I did that fer ye also. And tell me, how's yer sex life?'
The golfer blushes, turns his head away in embarrassment, and says shyly, 'It's OK.'
'C'mon, c'mon now,' urged the Leprechaun, 'I'm wanting to know if I did a good job. How many times a week?'
Blushing even more, the golfer looks around then whispers, 'Once, sometimes twice a week.'
'What??' responds the Leprechaun in shock. 'That's all? Only once or twice a week?'
'Well,' says the golfer, 'I figure that's not bad for a Catholic priest in a small parish...'

Thanks to MadPriest!

Nigeria: Den muslimska sekten Boko Haram dödar kristna

Den största afrikanska staten Nigeria med 158,2 miljoner invånare är rätt jämt delad mellan muslimer i norr och kristna i söder. Muslimerna är 45% och de kristna 51% av befolkningen. De övriga är närmast animister, men eftersom deras andel kan vara så hög som 10%, måste de ovannämnda siffrorna ses som riktgivande.
Vissa motsättningar har alltid funnits mellan befolkningsgrupperna, men deras ledare har i allmänhet varit ansvarsfulla och strävat efter att upprätthålla samhällsfreden.

Nu har dock en ny aktör kommit in på arenan, och freden är hotad. Det är den muslimska sekten Jama’atu ahlus Sunnah lid da’awati wal Jihad, som oftast kallas Boko Haram och har kopplingar till al-Qaida, som genom terrordåd vill tvinga regeringen att införa sharia-lagstiftning i Nigeria. Deras terror riktar sig närmast mot kristna i den norra delen av landet, där muslimerna är i majoritet.
I staden Maiduguri, 870 km norr om huvudstaden Abuja, har deras framfart varit som mest blodig. De attackerade en och samma katolska kyrka den 1 och den 7 juni i år och dödade sammanlagt 10 personer. Den 16 juni drabbades en församling i Damboa, knappt 90 km från Maiduguri, med fyra döda som följd.
Kristna flyr undan våldet i delstaten Borno, där Maiduguri och Damboa ligger, och många kyrkor har stängt sina dörrar. Andra, som fortfarande verkar, har ändrat sina gudstjänsttider för att försöka undvika attacker då många människor är samlade.

Muslimska ledare vädjar till Boko Haram att upphöra med våldsamheterna. Uppmaningarna klingar dock för döva öron.
Hittills har självmordsbombningar inte förekommit i Nigeria, men det finns farhågor om att sådana också är på väg, om Boko Haram trappar upp sin verksamhet.

Ett stort problem är att säkerhetsstyrkorna, som naturligtvis har som uppgift att skydda också de kristna, verkar ha infiltrerats av sympatisatörer till Boko Haram. Detta innebär förstås att skyddet är långt ifrån så effektivt som det borde vara.
Senast i augusti dödades 24 kristna i delstaten Plateau i centrala Nigeria när muslimska extremister och soldater attackerade ett antal byar, berättar Open Doors.

Se mera detaljer i artikeln Churches in Nigeria Shuttered, Reduced with Uptick in Terrorism (CDN 13.7.11).

Bless Me Father

'Bless me Father, for I have sinned. I have been with a loose girl.'
The priest asks, 'Is that you, little Joey Pagano?'
'Yes, Father, it is.'
'And who was the girl you were with?'
'I can't tell you, Father. I don't want to ruin her reputation'.
'Well, Joey, I'm sure to find out her name sooner or later so you may as well tell me now. Was it Tina Minetti?'
'I cannot say.'
'Was it Teresa Mazzarelli?'
'I'll never tell.'
'Was it Nina Capelli?'
'I'm sorry, but I cannot name her.'
'Was it Cathy Piriano?'
'My lips are sealed.'
'Was it Rosa DiAngelo, then?'
'Please, Father, I cannot tell you.'
The priest sighs in frustration. 'You're very tight lipped, and I admire that. But you've sinned and have to atone. You cannot be an altar boy now for 4 months. Now you go and behave yourself.'
Joey walks back to his pew, and his friend Franco slides over and whispers, 'What'd you get?'
'Four months vacation and five good leads.'

Thanks to Mrs. Karl!

Estonia: "We do not tolerate homosexuality"

The Estonian Justice Chancellor Indrek Teder made a statement in May 2011, saying that Estonia should start registering partnerships, since the present system with exclusively heterosexual marriages doesn't give same-sex couples enough protection. In his opinion, the Constitution wouldn't bar a gender neutral marriage law, but that the time isn't ripe as yet. In 2010, the Conservative government stopped the preparations of a law on registered partnerships, but now the country has a new government.
In July, the Estonian Council of Churches (Eesti Kirikute Nõukogu), an ecumenical body consisting of the leaders of the Evangelical Lutheran and the Roman Catholic churches, the two Orthodox churches (Moscow and Constantinople) working in Estonia, and a number of Free Churches, sent an open letter to the Ministry of Justice as a reaction to the Chancellor's statement. "The Council of Churches does not tolerate homosexuality," they wrote, and claim that the traditional marriage is a guarantee for the stability of the Estonian people and the Estonian State.
Most regrettable.

Õiguskantsler: samasoolistel peab olema võimalus kooselu registreerida (Postimees 23.5.11)
Õiguskantsler soovitab samasooliste partnerlussuhted reguleerida (Delfi 23.5.11)
Postimees: Viron oikeuskansleri haluaa Viroon rekisteröidyn parisuhteen (Ranneliike 23.5.11)
Viron kirkot ilmoittavat, etteivät ne suvaitse homoseksuaalisuutta (Ranneliike 9.7.11)



The causes of arthritis

A man who reeked of alcohol flopped on a subway seat next to a priest. The man's tie was stained, his face was plastered with red lipstick, and a half empty bottle of rum was sticking out of his ripped jacket pocket.
He opened his newspaper and started reading. After a few minutes, the disheveled guy turned to the priest and asked: "Say, Father, do you know what causes arthritis?"
The priest, disgusted by the man's appearance and behavior snapped: "It's caused by loose living, being with cheap, wicked women, too much alcohol, and a contempt for your fellow man!"
"Well, I'll be," the man muttered and returned to his newspaper.
The priest, thinking about what he had said, nudged the man and apologized, "I'm sorry to have come on so strong - I didn't mean it. How long have you been suffering from arthritis?"
"I don't have it, Father. I was just reading here that the Pope does."

Thanks to Nina
- and to MadPriest!

Homosexualiteten förorsakade romarrikets fall?

En historieprofessor i Italien förorsakade en våg av protester då han i en radiointervju i april påstod att romarrikets fall förorsakades av att homosexualiteten var spridd och accepterad.
Roberto De Mattei (bilden), en from romersk-katolik som är viceordförande för Italiens prestigefyllda nationella forskningscentrum, fick redan tidigare ögonbryn att höjas, då han hävdade att tsunamin i Japan tidigare i år var ett gudomligt straff. Nu citeras hans radiointervju som följer:

Romarrikets kollaps och barbarernas ankomst berodde på homosexualitetens spridning. Den romerska kolonin Karthago var ett paradis för homosexuella, och de infekterade många andra.
Det är ett välkänt faktum att feminina män och homosexuella inte har någon plats i Guds rike. Homosexualiteten var inte spridd bland barbarerna, och detta visar på Guds rättvisa genom historien.

I ärlighetens namn måste jag naturligtvis medge att jag inte själv har hört intervjun, utan min översättning baserar sig på andrahandsuppgifter.
De Matteis påstående om vem som har plats i Guds rike torde basera sig på passager hos Paulus, som jag behandlar på bloggen Hbt-bibeln och också bl.a. här.

Professor De Mattei har av Vatikanen tilldelats Gregorios den stores riddarorden som erkänsla för sina tjänster för den romersk-katolska kyrkan. Han är också en nära vän till Italiens omstridde premiärminister Silvio Berlusconi, som på sitt djupsinniga och analytiska sätt har sagt: "Det r bättre att älska flickor än att vara homo." Och att Berlusconi älskar flickor (till skillnad från kvinnor) är ju också "ett välkänt faktum".

Professorns uttalanden har mött upprörd kritik från många håll. Många politiker och forskare tar avstånd från dem, och demonstranter i Rom har uppmanat honom att avgå.

Outrage as top Italian history professor blames fall of Rome on rise of homosexuality (Daily Mail 9.4.11)
Gays Caused Rome's Downfall? (Advocate.com 9.4.11)
Historian says gays caused downfall of Rome, sparks row (The Times of India 10.4.11)

Egypten: Naashaat Rateeb m.fl.

Härom veckan hörde och läste vi i nyheterna om våldsamma sammandrabbningar mellan kristna och salafister (en muslimsk extremistgrupp) i Imbaba i Giza i Egypten. Sammanstötningarna resulterade i 12 döda (kristna och muslimer), 200 skadade och många arresterade, och dessutom blev två kyrkor och ett stort antal kristna hem förstörda genom plundring och mordbrand.
En av de kyrkor som blev föremål för attackerna var den koptisk-ortodoxa Jungfru Maria-kyrkan. Enligt vittnen började våldsamheterna efter att 500 salafister hade samlats utanför den närbelägna koptisk-ortodoxa kyrkan S:t Mina, där de hävdade att en kvinna som konverterat från kristendom till islam hölls fången. Kvinnan, som var gift med en ortodox präst, framträdde senare på tv och försvarade sin kristna tro, men fanatikerna svarade med att de sökte en annan kvinna i en liknande situation. Skottlossning och sten- och granatkastning rapporterades.
Som svar på oroligheterna försäkrade myndigheterna på nytt sin beslutsamhet att tackla det sekteristiska våldet. Enligt egyptiska armékällor kommer de anhållna att ställas inför militärdomstol i ett försök att stävja vidare oroligheter. Enligt senare rapporter har militären höjt säkerheten vid kyrkorna i Kairo.
Nu har landets högsta åklagarmyndigheter inlett en rättsprocess mot 23 salafister som påstås ha deltagit i våldsamheterna i Imbaba. Regeringen har också meddelat att man överväger att låta öppna ett antal kyrkobyggnader som tidigare stängts under president Hosni Mubaraks tid. Beslut om öppnande finns redan för 16 av dessa, och tre av dem har de facto redan öppnats. Stängningen av kyrkorna motiverades ursprungligen bl.a. med risken för sekteristiska angrepp.
Tyvärr stördes öppnandet av en av kyrkorna av sekteristiska sammandrabbningar 19.5.11. När en grupp kristna närmade sig Jungfrukyrkan i Ain Shams i Kairo, försökte en folkhop bestående av muslimer, bland dem salafister, blockera vägen för dem. De två grupperna kastade sten på varandra, men polisen ingrep och återställde snabbt ordningen. Också några arresteringar gjordes. De kristna kunde sedan ta sig till kyrkan bakvägen. Inga skador rapporterades.

Biskop Antonios Aziz Mina av Giza har efter de ovannämnda attackerna kritiserat säkerhetsstyrkorna och varnat för anarki. Enligt biskopen var den egyptiska polisen och armén rädda och reagerade för långsamt på våldsamheterna i Imbaba. Han krävde att de ansvariga ställs inför rätta. ”Polisen bör ge klara signaler till dem som gjort detta: ’Så här kan ni inte göra.’ Om polisen och armén inte skrider till åtgärder, kommer kaoset att utvecklas till fullständig anarki.”
Med anledning av rapporter om att polisen behövde flera timmar för att återställa lugnet, konstaterade biskop Aziz: ”Armén kommer inte att vidta några åtgärder mot dem som gör sådant här. Den vill vara neutral. Polisen kommer till platsen, men mycket långsamt. De är inte tillräckligt starka.” Den koptisk-katolska biskopen berättade hur en av hans troende, den 60-åriga farfadern Naashaat Rateeb, dödades i våldsamheterna. Biskopen lovordade Rateebs tro och mod.

(Martyrkyrkans vänner 26.5.11)

Den antastade nunnan

Eftersom det har blivit hårdare ute på stan ville de franska munkarna ta sitt ansvar, så de kallade in alla nunnor till ett stort möte om detta nya problem, med tanke på att nunnorna hade sin verksamhet att hjälpa behövande sena kvällar.
Broder Ola sa:
-Om ni är ute en kväll och har gjort ert arbete och skall hem, då kommer en karl och antastar er, vad gör ni då?
En nunna sträckte upp handen och sa:
-Jag skulle dra upp alla kläder till midjan.
-Vaaaa???? Vad skulle nunnan göra?
-Sen skulle jag be mannen dra ner sina byxor.
Broder Ola närapå svimmar, men han lyckades fråga:
-Och sen..?
-Sen skulle jag springa bra mycket fortare än han!

- Kim Lück
i ett inlägg på Facebook-gruppen Kyrklig humor

"Avioliiton esteiden poisto on luterilaisuuden pitkä linja"

TT Risto Saarinen (s. 1959) toimi Luterilaisen maailmanliiton ylläpitämän Ekumeenisen instituutin (Centre d'Etudes Œcuméniques) tutkijaprofessorina Strasbourgissa samaan aikaan kun minä olin vaihto-opiskelijana samassa kaupungissa vuonna 1996. Tunnen hänet hyvänä ja mukavana miehenä ja syvänä ajattelijana. Vuodesta 2001 hän toimii Helsingin yliopiston ekumeniikan professorina.
Hän julkaisi Kanava-lehdessä nro 8/2010 artikkelin jonka otsikko oli Avioliiton esteiden poisto on luterilaisuuden pitkä linja (ja joka löytyy netistä ranneliike.net-sivustolta 3.3.11 alkaen). Saarinen kirjoittaa:

Kiista homoseksuaalien parisuhteen rekisteröimisestä ja avioliitosta on osa pitkää jatkumoa. Länsimaisessa avioliittokäsityksessä olennaista on ihmisten itsemääräämisoikeuden puolustaminen. Siksi kirkko voi päivittää näkemystään homoliitoista perinteestään irtautumatta.
Kirkkohistoriaa voi lukea avioesteiden asettamisen ja poistamisen historiana. Keskiajan kirkko saattoi estää avioliiton solmimisen esimerkiksi hengellisen sukulaisuuden, erisäätyisyyden, suru- ja odotusajan, pappisvihkimyksen tai eriuskolaisuuden perusteella. Avioliitto voitiin myös estää kirkollisena rangaistustoimena tai seurakunnan erityisen kiellon nojalla. Kaikki nämä esteet olivat Suomessakin voimassa 1500-luvulle asti, monet sen jälkeenkin.
Uskonpuhdistus kumosi suuren osan avioesteistä. Suurin kiista nousi pappien avioliitosta, joka oli monilla tavoin merkittävä osa koko Euroopan kirkollisen ja valtiollisen kulttuurin uusjakoa 1500-luvulla. Riita tästä avioesteestä on jatkunut jo 500 vuoden ajan.
Eri säätyjen välisten avioliittojen mahdollistaminen on ollut keskeinen osa valistuksesta nykypäivään asti jatkunutta romanttisen rakkauden ja suppean perhekäsityksen ihannetta. Tämän avioesteen poistamiseksi on lakitekstien ohella kirjoitettu suuri määrä klassisia rakkausromaaneja, jossa erilaiset romeot ja juliat taistelevat perheitään, sukujaan ja yhteiskuntiaan vastaan avioliittoaikeensa puolesta.
Aina 1900-luvulle saakka aiempi avioero muodosti monissa maissa ja kirkkokunnissa esteen uudelle avioliitolle. Suomen evankelis-luterilaisen kirkon kirkolliskokous torjui eronneiden uudelleenvihkimisen jyrkästi vielä 1948. Vasta presidentti Paasikiven toimet muokkasivat kirkon kantaa 1950-luvulla hieman suopeammaksi. Katoliselle kirkolle aiempi avioliitto on tänäkin päivänä uuden liiton avioeste; avioeroa se ei tunnusta.
Nykyhetken kiista homoseksuaalien parisuhteen rekisteröimisestä ja avioliitoista on siten osa pitkää jatkumoa. Tässä jatkumossa kirkko on pääsääntöisesti halunnut pitää yllä niitä avioesteitä, joita uudistajat ovat käyneet purkamaan. Jokaisessa historian vaiheessa on pelätty avioliiton käsitteen muuttuvan ja perheinstituution vaarantuvan uudistusten myötä. Kaikki mainitut kiistat ovatkin järkyttäneet kirkon asemaa yhteiskunnassa merkittävästi.
Viidensadan vuoden jälkiviisaudella on silti helppo sanoa, että avioesteiden vähittäinen purkaminen ei ole romuttanut perheen taikka parisuhteen asemaa eikä edes muuttanut itse avioliiton käsitettä kovin syvällisesti. Naimisiin menon mahdollistaminen useimmille ihmisille on pikemmin lisännyt avioliiton suosiota ja syventänyt sen merkitystä. Kirkonkaan asema ei ole täysin murentunut, vaikka kaikissa näissä kiistoissa kirkot ovat osoittaneet huonoa johtajuutta ja sisäistä sekavuutta.

Hän jatkaa kirjoittamalla avioliiton luonteesta:

Yksinkertaistetusti länsimaisessa kulttuuripiirissä on vallinnut kolme tai neljä eri käsitystä avioliiton luonteesta. Kauppateorian mukaan avioliitto on kauppatoimi, jossa sulhanen ostaa itselleen morsiamen tämän vanhemmilta. Lisääntymisteorian mukaan avioliitto on sukupuolielämälle ja erityisesti suvunjatkamiselle rakentuva ja näitä määrittelevä instituutio. Konsensusteorian mukaan avioliitto on kahden osapuolen yhteisen tahdon määrittämä sopimus. Neljäntenä, epämääräisempänä ajatuksena voidaan pitää naimalupateoriaa, jonka mukaan viranomaisen myöntämä lupa synnyttää avioliiton.

Tarkasteltuaan näitä teorioita Saarinen vetää johtopäätöksiä:

Olemme siis päätyneet kahteen koko lailla päinvastaiseen lopputulokseen. Avioesteiden näkökulmasta katsottuna kirkko on laahannut kehityksen jäljessä, mutta itsemääräämisoikeudesta käsin tarkasteltuna kristinuskon avioliittokäsitys on ollut pikemmin edistyksellinen. Mutta miksi kirkko sitten on asettanut historiassaan niin suuren määrän erilaisia avioesteitä? Konservatiivi ehkä vastaisi, että ne ovat kaikki asetettu jo Raamatussa.
Maltillinen liberaali, jollaiseksi itseni luen, ei tyydy tähän vastaukseen. Raamatun avioliittokäsitykset olisivat oman pitkän messunsa aihe. Tässä riittäköön ensinnäkin sen toteaminen, että erilaisten turhien avioesteiden poistaminen on jo 500 vuoden ajan ollut luterilaisuuden pitkä linja, jota sitäkin on perusteltu Raamatulla. Tiettyjen nykyisten avioesteiden, kuten juuri homoseksuaalisuuden, poistoa voidaan siksi ajatella luterilaisen perinteen pitkän linjan jatkamisena.
Toinen samansuuntainen perustelu liittyy reformaatiossa tapahtuneeseen maallisen ja hengellisen valtapiirin erottamiseen. Avioliiton lainsäädännöllinen pohja siirtyi protestantismissa valtiolliseen lakiin, jota kirkot seuraavat. Maallisen vallan oli kirkkoa helpompi poistaa erilaisia avioesteitä ja luoda siten tasa-arvoa ihmisten välille. Kirkko arvostaa valtiovallan kykyä luoda kelvollisia lakeja. Homoseksuaalien oikeuksien parantaminen demokraattisella lainsäädännöllä jatkaa tätäkin pitkää linjaa.
Kolmas ja kenties syvällisin perustelu homoliittojen puolesta liittyy juuri itsemääräämisoikeuden kasvattamiseen. Itsemääräämisoikeus avioliitossa voidaan nähdä syvästi kristillisenä perusarvona. Juuri sen tähden kristinusko katsoi roomalaisen oikeuden konsensusteorian sopivan parhaiten yhteen kristillisen opin kanssa. Nykykristityn kannattaa siksi vaalia käytäntöjä, jotka edistävät itsemääräämisoikeutta ja omantunnon vapautta.
Konservatiivi pitää herkästi vapaamielisiä parisuhdeoppeja vain maallistumisen tuotteena. Avioesteitä ylläpitämällä ja lisäämällä ei kuitenkaan mitenkään loogisesti sitouduta sen enempää luterilaiseen kuin yleiskristilliseenkään perinteeseen. Juuri aviollisen itsemääräämisoikeuden vaalimisen ja avioesteiden purkamisen osalta kuvaamani perinne on pikemmin liberaalien puolella.
Konservatiivi saattaa siis uskonkiihkossaan itse irtautua keskeisistä kristillisistä perinteistä, jotka vaalivat itsemääräämisoikeutta ja purkavat avioesteitä. Maltillinen liberaali vastaakin edellä esitettyyn miksi-kysymykseen, että kirkko on asettanut avioesteitä pikemmin kontrollin halussa ja uusien asioiden pelossa kuin perinteisiin nojaten.
Konsensusteorian valossa voidaan neljänneksi kysyä, miksi homoliitto ei olisi avioliitto. Niin roomalaiskatolisen kuin luterilaisenkin teologian mukaan puolisoiden keskinäinen vakaa ja uskollinen tahto luo avioliiton. Kirkko voi toimia tämän asian todistajana ja halutessaan myös siunata sen. Ja vaikka kirkko ei sitä siunaisi, on kirkko itse kuitenkin oman historiansa varrella pitänyt myös siunaamatta jättämiään avioliittoja oikeina avioliittoina. Jos kirkko ei pidä kahden täysivaltaisen puolison vakaan ja uskollisen aviotahdon perustamaa liittoa avioliittona, se on itse suuressa vaarassa irtautua omasta perinteisestä konsensusteoriastaan. Sokeasti konservatiivinen kirkko voi näin toimia omaa traditiotaan vastaan.
Myönnän, että nämä neljä johtopäätöstä vaativat sulattelua. Rooman kirkko kykenee opettamaan seikkaperäistä konsensusteoriaa ja samalla kieltämään kaikenlaiset homoliitot. Mutta nähdäkseni Vatikaani joutuu tällöin tinkimään itsemääräämisoikeudesta, jota se monessa muussa suhteessa puolustaa. Myös itse avioliiton konsensusteoria voi tällöin joutua vaikeuksiin.

Kiitos erittäin mielenkiintoisesta artikkelista!

Präster på semester

Två präster beslöt sig för att åka till Hawaii på semester.
De beslöt att få en "riktig" semester. De skulle inte ha på sig något som skulle antyda att de var präster. Så fort planet landat, skyndade de till en affär där de köpte alla typiska turistkläder. Shorts, T-shirts solglasögon och sandaler.

Nästa morgon gick de till stranden iförda sina inköpta turistkläder och parkerade sig i varsin strandstol.
De njöt av en drink, solen och den vackra utsikten. Plötsligt kommer en vacker topless blondin gående. Hon styr sina steg mot de båda prästerna. Det kunde inte hjälpas, de bara stirrade på blondinen.
När blondinen just passerade, log hon och sade "God morgon fader" till den ene och "God morgon fader" även till den andre.
Prästerna bara stirrade på varandra. Hur i hela fridens dar kunde hon se att vi är präster?
Så de gick till en annan affär och köpte ännu häftigare kläder.

Nästa dag parkerade de sig i sina strandstolar igen. Bäst de sitter där och njuter av solen och värmen, kommer samma blondin som dagen innan, gående mot dem. Fast nu med en annan färg på underdelen.
Även denna dag säger hon "God morgon fader" till de båda prästerna och fortsätter att gå.
Nu kan den ene prästen inte behärska sig längre, utan ropar efter henne: "Ett ögonblick min unga dam."
"Ja fader," svarar hon.
"Vi är präster och stolta över det, men vi skulle väldigt gärna vilja veta hur i allsin dar ni kan se det när vi inte har nånting på oss som kan antyda det?"
Hon svarade: "Fader, det är ju jag, Syster Mary...." 

Tack till hustrun!

Tyskland: Katolska teologer efterlyser hbt-acceptans

143 teologie professorer i Tyskland har krävt att den romersk-katolska kyrkan måste överge prästernas celibatlöften, börja prästviga kvinnor och acceptera samkönade par. Allt detta är som bekant emot Vatikanens dogmer.
Efter avslöjandena för ett år sedan om utbredd fysisk och sexuell misshandel utförd av präster, står kyrkan inför en enorm kris, och fler kristna än någonsin har vänt den katolska kyrkan ryggen, säger professorerna enligt Süddeutsche Zeitung 4.2.11, citerad av 365 Gay 7.2.11 (beklagar genomcitatet). ”Kyrkan måste förstå dessa tecken och gå utanför sina förkalkade strukturer för att få ny livskraft och trovärdighet.”
Professorerna efterlyste också en mer demokratisk, mindre centraliserad kyrka, som bl.a. skulle ge de troende möjlighet att påverka valet av präster och biskopar. ”Det som kan avgöras på det lokala planet, borde avgöras där,” säger de i uppropet.

Den tyska biskopskonferensen kom med ett försiktigt välkomnande till professorernas tankar. Uppropet kan förbättra de pågående diskussionerna om reform, men innehåller också en del som är emot kyrkans principer, menade biskoparna.

Uppropet är undertecknat av nästan en tredjedel av Tysklands katolska universitetsteologer samt några österrikare och schweizare. Det är en ovanlig utmaning till Vatikanen, eftersom kyrkan har vetorätt när det gäller utnämnandet av teologer vid Tysklands statliga universitet. 

News on Churches and LGBT

Dominican Republic’s Cardinal rails gays (Dominican Today 30.9.10)
Santo Domingo - Dominican Republic’s Catholic cardinal affirmed Wednesday that he’ll oppose “until death” same sex marriages, gays in the military and abortion, comparing them with the crime and drug trafficking he said are challenges society must face.
“We disagree with homosexuals in the Armed Forces. Once a colonel starts flirting with a general the line of command is finished," said Nicolas de Jesus Lopez Rodriguez. [...]
The Santo Domingo Archbishop also called the international organizations “good for nothing comedians” who “scheme” a macabre plan to exterminate humanity.
“God forbid that what’s being plotted in the world, through congresses and parliaments by nongovernment institutions, which is a perverse, macabre and insolent plan, God forbid its materialization, because the intention is to end with, to erase all of what’s the Judea-Christian tradition from the map, because what they seek is to pervert, damage and corrupt everything,” the Cardinal said.
***
Colonels and generals flirting, indeed! That risk is the same with heterosexuals where women can become soldiers and has nothing to do with homosexuality as such. The Cardinal only erected a straw man, didn't he?

Rwanda: Anglican Archbishop-Elect Vows to Fight Gay Marriage (allAfrica.com 30.9.10)
Kigali - Archbishop elect, Onesphore Rwaje, who is set to succeed Anglican Archbishop Emmanuel Kolini in January, 2011, has vowed to follow in his predecessor's footsteps by taking a firm stand against homosexuality. [...]
Rwaje said homosexuality was a practice introduced by individuals who wanted to secularize theology. [...]
Archbishop Kolini is one of the African church leaders who took a strong stance against gay marriage, which resulted in Rwanda Anglican church province joining a splinter group.
Kolini has in the past referred to homosexuality as "moral Genocide" among Christians, and a new form of "cultural imperialism".
***
MadPriest comments on this piece of news.

Washington DC Methodist Church approves same-sex marriages (PinkNews 8.10.10)
Worshippers at Washington DC's Foundry United Methodist Church voted 367 to 8 [...] to allow same-sex marriages to take place at the church and to allow its clergy to perform said ceremonies.
[...] the progressive church has long been a champion of LGBT inclusion and in making this move, has put itself in conflict with United Methodist Church rules which do not allow ceremonies that "celebrate homosexual unions".
John R. Schol, bishop of the United Methodist's Baltimore-Washington region, wrote to the church's congregation saying [...] "As a bishop of the church I am responsible for upholding our Book of Discipline and will process and follow through with any complaint or charge against a United Methodist clergyperson of the Baltimore-Washington Conference who performs a same gender wedding or holy union."

MIB

Tieteen Kuvalehti Historia- lehden numerossa 13/2010 kysyi lukija: "Onko pappien mustalla kaavulla tietty merkitys?" Lehden asiantuntija vastasi:

Papinkaavun musta väri symboloi kuolemaa. Se viittaa Jeesuksen kuolemaan ristillä, mutta myös siihen, että pappi on ”maalliselle maailmalle kuollut”. Hän luopuu maailman ”värikkäistä” nautinnoista, kuten herkuttelusta, huvituksista ja alkoholista. Musta papinkaapu kuvastaa myös auktoriteettia, minkä vuoksi tuomarien kaavut ovat myös perinteisesti olleet mustia.
Jo vuonna 572 paavi Johannes III painotti, että hengenmiesten piti pukeutumisellaan erottua tavallisesta kansasta, mutta vasta 1400–1500-luvuilla pappien asu vakiintui. Papinkaapu muokkautui ajan nuorten ylhäisömiesten keskuudessa 1400-luvulla muodissa olleista mekkomaisista takeista.

Saman aikakauslehden numerossa 17/2010 kysyttiin "Milloin kirkko sääti selibaatin?" Vastausta tähän kysymykseen ei valitettavasti löydä netistä, mutta se kuului:

Katolinen kirkko otti käyttöön selibaatin eli naimattomuuslupauksen, jotta papit pääsisivät eroon maallisen elämän murheista ja lähemmäs Jumalaa.
Sydänkeskiajalla selibaatti ei ollut ehdoton edellytys pappina toimimiselle, mutta vuoden 1123 kirkolliskokouksessa katolinen kirkko päätti, että papit eivät saaneet elää naisten kanssa.
Koska kirkonmiesten selibaattivaatimus on katolisen kirkon itsensä laatima sääntö, kirkko voi sen myös halutessaan kumota. Viimeaikoina [sic!] selibaattivaatimuksen poistamisesta onkin käyty vilkasta keskustelua katolisissa piireissä.

Minusta tästä vastauksesta puuttuu eräs selibaatin motiivi, eli taloudellinen puoli. Jos katoliset papit saisivat perustaa perheitä, heille pitäisi maksaa parempaa palkkaa ja antaa paremmat (tai ainakin suuremmat) asunnot. Sitäpaitsi pappien lapset perisivät isiensä omaisuuden, joka nyt pitkälti pysyy kirkon omistuksessa.
Näistä kysymyksistä voisi tietenkin kirjoittaa enemmänkin, mutta ajattelin tämän ehkä kiinnostavan lukijoitani.

Övergrepp på barn också inom ELKF

För några veckor sedan (16.4.10) skrev jag ett inlägg om den katolska kyrkans kris i samband med alla pedofiliavslöjanden som har regnat in den sista tiden. Jag avslutade med att säga:

Men eftersom jag inte är romersk katolik, kan jag inte säga exakt vad de ska göra. Jag bara hoppas att de kommer på något bättre än hittills: Hemlighetsmakeri och blå dunster.

Detta håller jag fast vid. Jag skrev dock inlägget i full medvetenhet om att motsvarande avslöjanden kunde vara fullt möjliga också i min kyrka, Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Inte så att jag skulle ha känt till specifika fall, men så att jag vet att sådant förekommer i "de bästa familjer". Tyvärr.

Och nu har avslöjandena då kommit. Redan tidigare avslöjades ett fall i en laestadiansk fridsförening, och nu har det kommit flera inom och utanför den laestadianska rörelsen.
Orsaken till att just laestadianismen är utsatt torde vara det inåtvärmande systemet, tendensen att försöka lösa problemen inom rörelsen. Och till en viss punkt är detta naturligtvis förståeligt och t.o.m. hedervärt, men när det gäller brottslighet, och särskilt grov brottslighet av detta slag, blir det bara så fel att försöka sopa problemen under mattan.
Jag vill upprepa något som jag skrev den 16 april:

Det är fruktansvärt att det sker övergrepp på barn, må de vara sexuella eller andra. De som begår sådana bör få straff och/eller vård, och framför allt aldrig mer vara i en situation där de på nytt kan begå övergrepp. Detta borde vara helt självklart.
Vidare borde offren för övergreppen få hjälp och vård, sådan de behöver. En viktig faktor i offrens återhämtning vore säkert tillfredsställelsen i att veta att just denna förövare aldrig kommer att göra något liknande igen.
Och det är ju klart att förtroendet för den institution där övergrepp sker får sig en törn. Men misstag sker i alla sammanhang. Enskilda brott kan vilken kyrka, församling, daghem, skola, garnison, sjukhus eller arbetsplats som helst råka ut för. Det viktiga är att institutionen i fråga gör sitt allt för att i mån av möjlighet rätta till det som har gått fel och strävar till att sådant aldrig får ske igen.

Den katolska kyrkans kris

Det är tråkigt på så många plan, det som sker inom den romersk-katolska kyrkan.

Det är fruktansvärt att det sker övergrepp på barn, må de vara sexuella eller andra. De som begår sådana bör få straff och/eller vård, och framför allt aldrig mer vara i en situation där de på nytt kan begå övergrepp. Detta borde vara helt självklart.
Vidare borde offren för övergreppen få hjälp och vård, sådan de behöver. En viktig faktor i offrens återhämtning vore säkert tillfredsställelsen i att veta att just denna förövare aldrig kommer att göra något liknande igen.
Och det är ju klart att förtroendet för den institution där övergrepp sker får sig en törn. Men misstag sker i alla sammanhang. Enskilda brott kan vilken kyrka, församling, daghem, skola, garnison, sjukhus eller arbetsplats som helst råka ut för. Det viktiga är att institutionen i fråga gör sitt allt för att i mån av möjlighet rätta till det som har gått fel och strävar till att sådant aldrig får ske igen.

Och det är ju här som det allra hemskaste kommer in: Den tystnadens sammansvärjning som har präglat den katolska kyrkans behandling av dessa fall. Det har varit viktigare att skydda fasaden än offren, och så har det blivit fler offer genom att förövarna har flyttats till nya frestelser. Trodde verkligen den nuvarande påven Benedict XVI och de andra kyrkoledarna att en hemlighet av den här storleksklassen inte skulle komma i dagen förr eller senare? Avslöjandena nu har ju gjort betydligt större skada åt kyrkans rykte än vad avslöjandet av de ursprungliga brotten skulle ha gjort då.
Är det någon sorts hemmablindhet som har slagit till?

Jag misstänker att de som kräver prästvigning av kvinnor och ett upphävande av det prästerliga celibatet och menar att det vore ett botemedel, kan ha en poäng. Sexuell frustration och en manlig bästa broder -mentalitet kan säkert spela in här. Jag tycker att det låter alltför enkelt för att vara hela sanningen, men det kunde kanske vara en början.
Samtidigt ska man inte heller gå för långt i sin moraliska indignation, såsom Per Westberg - Kyrkoordnaren skrev 10.4.10.
Så finns det ju förstås en krasst ekonomisk sida av saken - om präster ska få gifta sig och bilda familj, måste de också få en lön med vilken de kan försörja sina familjer. Det skulle mångdubbla lönekostnaderna för den katolska kyrkan...

Men eftersom jag inte är romersk katolik, kan jag inte säga exakt vad de ska göra. Jag bara hoppas att de kommer på något bättre än hittills: Hemlighetsmakeri och blå dunster.

Katolska kyrkan vägrar hjälpa fattiga om homoäktenskap går igenom

Det katolska ärkestiftet i Washington, D.C., USA, har varnat staden att den katolska hjälporganisation, som hittills har gjort så mycket gott bland hjälpbehövande, inte längre kan fortsätta sin verksamhet om staden inför en ny lag om könsneutrala äktenskap. Då skulle ärkestiftet och andra katolska organisationer t.ex. vara tvungna att ge samma anställningsskydd åt samkönade par som åt heterosexuella, och det kan kyrkan inte gå med på. Hellre avstår de från sin hjälpverksamhet.
Kyrkan försöker naturligtvis skylla på staden, men det låter nog ganska ihåligt. Om kyrkan skulle vägra hjälpa homosexuella, vore det på något sätt förståeligt (om än inte acceptabelt, förstås), eftersom den katolska kyrkans linje länge har varit att förvisa homosexuella ut i kylan, och den linjen har skärpts ytterligare under den nuvarande påvens tid. Men att förvägra hjälp åt fattiga överlag för att vinna en politisk poäng - det är infamt! Var är den helige Fransiscus nu? Var är moder Theresa?

Den ekumeniska och interreligiösa rörelsen Clergy United for Marriage Equality protesterar skarpt mot ärkestiftets tilltag. Bland många andra.

Media:
New Turn in Debate Over Law on Marriage (New York Times 12.11.09)
Catholic Church gives D.C. ultimatum (Washington Post 12.11.09)
A Note to My Catholic Colleagues (Faithful Agitation 12.11.09)
When Sexual Suppression Trumps the Gospel Message (A Christian Voice for GLBT Rights 12.11.09)
D.C. Council digs in on same-sex nuptials (Washington Post 13.11.09)
The Catholic Church versus the D.C. Council (Washington Examiner 13.11.09)
Quote of the day (OCICBW... 13.11.09)