Min främsta kritiker (min hustru) läste dagens predikan och sade att den är den bästa jag har skrivit på länge. Det gjorde mig lite fundersam - menade hon att den här var bra, eller att de andra har varit kass? Efter moget övervägande på c:a två sjundedels sekund kom jag till att det var det första alternativet som är det rätta. Tack, min älskade!Karin Långström Vinge har också skrivit en bra predikan för idag. Intressant att jämföra, kanske?
5 kommentarer:
Hördu Kalle, jag läste just genom din predikan och tyckte den var alldeles jätte bra och instämmer till 110 %. Skall absolut vidarebefodra den till en nära vän på Hesperia sjukhus.
Visst en bra predikan. Kan definitivt själv känna igen mig som en som ofta har åsikter och skjuter eldpilar. Men igen måste jag fråga - och jag lyssnar med öppna öron på allas förklarningar, för jag vet så lite - att finns det inte en liten risk för laissez-faire attityd i en sådan här predikan? (andvände jag franskan rätt?)
Genom GT tutar profeterna, sluta synda och gör rätt! Jesus säger i Matteus att han inte kommit för att strunta i Mose lag och Paulus uppmanar alla att försöka bete sig.
Nej, vi är inte heliga för att vi gör goda saker, utan för att Gud gör oss heliga genom Kristus. MEN, är inte den kristna vandringen någon slags förvandling?
Vi blir inte mer värda för Gud genom våra handlingar, men som medlem av Kristi kropp, borde vi inte sträva till en "bättre" livsstil? Inte med stolthet, utan med ödmjukhet, och med hjälp av varandra, inte genom att stampa ner på folk vi tycker att är svaga...
Har jag helt fel?
Det var verkligen ett bra ämne du tog upp i din predikan. På något vis har jag fått för mig att det är först när man är svag som man inser att man behöver Jesus. Dessutom känns tron mer personlig då man märker att man är "ingen" i förhållande till allt omkring en. Brukar bli ledsen då man delar in människor i "kristen" och "icke-kristen". Får höra sådant prat nu och då... Brukar ngn gång snäsa till och säga "Gud ser till människans hjärta och bara han vet, det är det som är så skönt". Jag tycker det är skönt för jag har märkt att jag inte är någon "bra kristen", nej, utan svag och kass, därför är jag totalt beroende av Jesus. Gillade som sagt din predikan. Befriande att läsa. Går "aldrig" i kyrkan annars.... utan smygläser Bibeln då ingen ser ;) Tänk att privatkristendomen kan vara ett sådant starkt alternativ i ett stort utbud av kyrkor. Kanske det är just det här med begreppen stark och svag i förhållande till tro som gör att man antingen känner gemenskap eller utanförskap?
Vilhelm:
Helt fel har du inte. Det är bra att sträva efter godhet och andra positiva saker. Samtidigt är det viktiga inte vad vi gör, utan vad vi låter Gud göra med oss. "Laissez-faire" är alltså bokstavligt rätt...
Icebell:
En kristen gemenskap har ett värde, men bara om den är uppbygglig och inkluderande. Privatkristendomen är inte ett väldigt bra alternativ, men kan vara det minst dåliga.
Kristen gemenskap är inte precis prestigelös... Tycker inte att jag funnit någon ärlig och kärleksfull sådan. Det är inte kristendomen det är fel på utan de sociala konstruktionerna i den såkallade gemenskapen. T ex så fungerar inte de lutherska församlingarna som någon gemenskap. Säkert finns det små fungerande bibel och bönegrupper, men en fungerande församling där var alla medlemmar skulle känna sig hemma finns inte. I en gemenskap skall känna sig delaktiga och få vara aktiva. Jag tycker det är alldeles för mycket passivitet för min smak. Tror faktiskt att det är mest hur grupperna bildas inom olika kristna grupper som gör att det blir problematiskt. Sedan kan det också vara att personerna som söker sig till den kristna gemenskapen/församlingen har speciella behov och därför blir grupperna så komplicerade. ;) Int vet jag. I alla fall så är det skönt och avslappnat att inte behöva känna prestation i sin tro. För att citera "hellre en svag/liten tro och en stor Gud"....
Skicka en kommentar