[adress]
Domkapitlet
[adress]
Åbo, den 13.11.2006
Klagan angående pastorerna Karl af Hällströms och Tomas Rays ämbetsutövning
I Hufvudstadsbladet 27.11.2005 ingick ett reportage där pastor Karl af Hällström intervjuas och uppger sig vara beredd att välsigna homosexuella parförhållanden. Han tror att Gamla testamentets fördömanden av homosexualitet syftar på tempelprostitution och hednisk kult, och således inte träffar dagens partnerskap. Han påstår också att ifall man tar dessa bibelställen bokstavligt blir man tvungen att förkasta de homosexuella. Bibeltolkningarna har han också framlagt i en predikan som hållits bl.a. i Borgå domkyrka 18.9.2005, liksom i olika inlagor på internet, där han flitigt behandlar ämnet.
I den debatt som följde påvisade jag att antagandet att Bibelns fördömanden av homosexualitet skulle syfta på någon speciell form av homosexualitet som avviker fån [sic!] den som är aktuell i diskussionerna om kyrklig välsignelse, är orimlig. Detta kunde af Hällström inte vederlägga, utan valde att, med ett konstaterande att Paulus i denna fråga var lagisk, talade utan större eftertanke och hade fel, dra sig ur diskussionen - dock utan att medge sitt misstag eller ompröva några slutsatser.
I debatten framkom också att af Hällström underkänner distinktionen synd-syndare, eller läggning och handlingar, i detta fall. Han hänvisade till att man i övriga synder är fri att upphöra med dem medan man inte kan göra avkall på sin homosexualitet utan att förneka den Guds skapelse som man är. Till detta genmälde jag bl.a. att Paulus i Rom. 7:19 understryker att synden är en grundläggande del av vår läggning men ändå manar oss att avstå från att synda. Också här blev af Hällström mig svaret skyldig.
af Hällström påstår vidare att det är en "beklämmande tanke" att homosexualitet skulle gå att "bota", att de som ägnar sig åt sådan terapi har sekteristiska drag och att deras verksamhet inte är acceptabel ur ett människorättsperspektiv.
Karl af Hällströms inlägg har ingått i Hbl 11.12.2005, 4.1 och 21.1.2006. Mina inlägg har ingått 23.12.2005 och 12.1.2006.
af Hällström har fått en efterföljare i sin ämbetsbroder Tomas Ray som i en insändare i Hufvudstadsbladet fördömer en skribent som berört kyrkan och homosexualitet. Det är Stina Lindroos, som 15.5 argumenterar för att utlevd homosexualitet är synd och rekommenderar Erik Ewalds själavårdslitteratur för att hantera problematiken.
Ray vänder sig emot Ewalds teorier som, ifall jag förstår honom rätt, i ett multikulturellt samhälle inte får tas för sanning, och säger sig vara upprörd över Lindroos' resonemang som, enligt hans mening, fråntar de homosexuella deras rätt att kunna älska. Han ställer sig likgiltig till huruvida homosexualitet härrör ur skapelsen eller är en skada; "den homosexuella kärleken" är, hävdar han, hursomhelst inte syndig. Han påstår också att Bibelns förbud mot homosexuellt leverne endast riktar sig mot olika avarter av detta fenomen, såsom pedofili och prostitution, vilket skall framgå av grundtexten. Några nya rön har mig veterligen inte framkommit sedan jag skrev om saken och Ray gör inga försök att argumentera för sina påståenden.
Om homosexuellt beteende är synd ter det sig märkligt att kalla försök att få människor att överge begäret att synda som beklämmande. En aspekt som bör framhållas är att om personer vilka upplever dragning till det egna könet av kyrkans präster får höra att man inte kan göra skillnad på deras "läggning" och deras handlingar och att de inte kan älska om de inte lever ut sina preferenser för det egna könet, så torde det försvåra deras utsikter att växa in i en heterosexuell identitet.
Den fråga jag riktar till domkapitlet är, huruvida berörda parter kan anses vara oförvitliga i sin lära när
1) Karl af Hällström och Tomas Ray försvarar homosexuellt leverne och den förstnämnde deklarerar sin avsikt att, ifall han tillfrågas, välsigna homosexuella parförhållanden,
2) Karl af Hällström hävdar att man i denna fråga inte kan göra någon distinktion mellan synd och syndare, och Tomas Ray låter påskina att de homosexuellas kärlek med nödvändighet tar sig uttryck i homosexuellt könsumgänge, samt
3) Karl af Hällström hävdar att det är människorättsligt oacceptabelt att söka hjälpa homosexuella att utveckla heterosexuella drifter.
Joakim Förars
9 kommentarer:
Jasså det var han, fast det var knappast oväntat. Mitt i eländet borde man väl egentligen skratta, han blottar sina svagheter väldigt tydligt :)
Vad är bättre än att en hel människa i sin kärlek välsignas inför Gud.
Argumenteringen å ena sidan och å andra sidan möter inte varandra. Bokstavsmening mot andemening går inte att dryftas. Joakim ska ha min förbön.
Den här hittade jag på Bibeltemplet av samme upphovsman:
Som vi ser finns det ett tidsmässigt samband mellan manifestationer av synd och stora katastrofer. Sex av de tolv värsta jordbävningarna i USA under detta sekel har skett i samband med abort och/eller homosex-relaterade händelser. Tre år i rad har "Gay Pride Day" sammanfallit med olika slags katastrofer. Detta kan inte vara en slump. När försyndelser och olyckor följs åt regelbundet måste man ge akt på detta mönster och erkänna att Gud står bakom det som sker.
Tjohej!
Hyvä, että julkaisit tekstin. On helpotus, kun ei tarvitse miettiä kuka on valituksen takana. Luin herra Förarsin valitustekstin. En tiedä pitäisikö minun itkeä vai nauraa. Homoseksuaalisuudesta eheytyminen! Huhhuh! Kaikkeen sitä tuomiokapitulikin joutuu vastaamaan.Sinua ei varmasti paljon naurata tällä hetkellä, mutta valitusta on vaikea ottaa vakavasti. Voimia Sinulle.
Johan: Det är helt uppenbart att Joakim behöver och skall få våra förböner.
Dessutom uppmanade Jesus mig att be för honom. I Bergspredikan alltså...
Demiurgen!
;=)
Anteeksi muuten väärä sananvalintani. Tämä kirkollinen sanastoni on vähän ruosteessa. Oikea suomenkielinen termi lienee kantelu eikä valitus. Tämä taitaa olla vaikeinta perheellesi. Voimia teille kaikille.
Det var bra att kunna ta del av Förars klagan hos domkapitlet. Han har tydligen mycket energi för idag kom en ordentlig svada mot mig i Jakobstads tidning. Max-Olav Lassila har gjort bedömningen att jag valde vägen till helvetet i en egen insändare lite tidigare. Någonstans inom gör det ont när någon påstår att jag är en ulv i fårakläder. Jag undrar vad det är tillåtet att offentligt uttala sig om andra människor innan det räknas som ärekränkning. Men en sådan dom skulle säkert upplevas som en martyrgloria.Förars försöker uppenbart provocera till debatt. Men en diskussion på de här villkoren gagnar inte någon. Möjligen avslöjas det ihåliga i argumentationen mot de homosexuellas rättigheter. Samtidigt faller ju en löjets skimmer över tron och bibelordet. Så kanske man kan säga att Förars på sitt eget lilla vis påskyndar avkristningen. Sorgligt.
Många kommentatorer både här, på bloggen.fi och på ranneliike.net har uttryckt åsikten att denna anmälan - aärskilt om den leder till något annat än frikännande - är droppen som får dem att skriva ut sig ur kyrkan.
Kan det faktiskt vara det som Förars eftersträvar? En kyrka som gör sig av med all liberal "barlast" så att de få som blir kvar kan koncentrera sig på att konservera Skriften?
Styrka önskar jag dig, Nanne!
Skicka en kommentar