Gudstjänsten: Psalmerna

I en vanlig högmässa använder vi sex psalmer. Dessa är följande:

• Ingångspsalm, som anslår tonen för gudstjänsten. Den ansluter sig till söndagens tema eller till det faktum att vi skall fira gudstjänst tillsammans. Ingångspsalmen kan ersättas av annan musik.
• Treenighetspsalm. Vi prisar den treenige Guden. Detta sker ofta med Laudamus-hymnen (Laudamus är latin och betyder “Låt oss prisa”) som finns i handprogrammet, men också andra psalmer eller psalmverser som tar upp Guds treenighet används. Olika varianter av Laudamus finns i Gudstjänstboken på ss 30-32, 56-58, 86 och 106-107. Av dessa används i Borgå mest mässorna 1 och 3, och därmed den första och tredje Laudamus-varianten.
• Dagens psalm ansluter sig till kyrkoårets tema. Den kommer mitt bland textläsningarna och borde anknyta till de två första läsningarna, som nyss har hörts, eller till evangelieläsningen, som strax kommer.
• Predikopsalm. Den har ofta ett innehåll som talar om Guds ord, som predikan skall behandla och konkretisera för oss.
• Tillredelsepsalm, under vilken liturgen dukar nattvardsbordet. Den handlar följaktligen om nattvarden. Under denna psalm bärs i allmänhet kollekten upp.
• Slutpsalm, som sammanfattar det vi har fått uppleva under gudstjänsten och som ofta påminner oss om vår uppgift att leva som kristna också i vardagen. Slutpsalmen kan ersättas av annan musik.

I Borgå väljer de präster och kantorer som förrättar gudstjänsten psalmerna tillsammans. I Evangelieboken finns flera förslag på ingångs- och dagens psalmer för varje helg, och också andra hjälpmedel står till förfogande. Strävan är att vi varje söndag skulle sjunga bekanta psalmer, men också någon som inte (ännu) är så bekant för gudstjänstbesökarna. På så sätt bevaras såväl igenkännandets trygghet som upptäckandets glädje.

Vi använder naturligtvis den “nya” finlandssvenska psalmboken, som togs i bruk 1986. Att den fortfarande kallas “ny” efter tjugo år i tjänst är förstås ett tecken på församlingsbornas grad av kyrksamhet…