Några bröder sökte upp Abba Agathon därför att de hade hört talas om hans goda omdöme. Då de ville se om han skulle fatta humör sade de till honom: “Jaså, du är Agathon! Vi har hört om dig att du är en horkarl och högfärdig dessutom.” “Ja, visst är det så”, svarade han.
“Så du är den där Agathon som pratar smörja och avbryter andra”, fortsatte de. “Ja, det är jag”, svarade han.
Då frågade de: “Är du inte heretikern Agathon?” Men på det svarade han: “Jag är inte någon heretiker.”
Då frågade de honom: “Säg, varför tog du emot allt det där som vi sade, men tålde inte det sista?” Han svarade: “De första beskyllningarna tar jag till mig, för det är nyttigt för min själ. Men att vara heretiker är att vara skild från Gud, och jag vill inte skiljas från Gud.” Då de hörde det, beundrade de hans omdöme och gick uppbyggda därifrån.
- ur Ökenfädernas tänkespråk
“Så du är den där Agathon som pratar smörja och avbryter andra”, fortsatte de. “Ja, det är jag”, svarade han.
Då frågade de: “Är du inte heretikern Agathon?” Men på det svarade han: “Jag är inte någon heretiker.”
Då frågade de honom: “Säg, varför tog du emot allt det där som vi sade, men tålde inte det sista?” Han svarade: “De första beskyllningarna tar jag till mig, för det är nyttigt för min själ. Men att vara heretiker är att vara skild från Gud, och jag vill inte skiljas från Gud.” Då de hörde det, beundrade de hans omdöme och gick uppbyggda därifrån.
- ur Ökenfädernas tänkespråk
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar