Min insändare, där jag svarade Markus Saarinen och Bror Lindholm, publicerades i förra veckans Kp (32/06, s. 5). Men den var något redigerad, alltså ytterst lätt förkortad. Det må vara hänt, det kan jag förstå. Men det sätt på vilket den var förkortad har jag svårare att förstå.
Jag inledde min insändare så här:
Det verkar enfaldigt. Jag förstår inte hur de tänker. Redaktionen vänder min kritik av dem själva till kritik av Markus Saarinen. Honom kritiserar jag förstås också i insändaren, men inte på den punkten.
Det är nämligen en himmelsvid skillnad mellan att "tro det som står" och att "tro som det står". I det första fallet skall man tro det som står skrivet, men inte någonting annat. I det andra fallet gäller det att tro exakt som det står skrivet, utan att tolka. Det är det senare som Saarinen hävdade, men redaktionen vände hans budskap till det motsatta.
Vad är det för redaktionella principer de egentligen följer? Om de vill förvanska någons budskap en gång, är det ett olycksfall i arbetet, men när de förvanskar också försöket till korrigering, är det någonting grövre.
Kp:s linje har länge varit ensidig och konstig, men det har gällt speciellt ledarna. Om nu också insändarna börjar censureras, är det verkligt illa ställt.
Jag inledde min insändare så här:
Markus Saarinen svarar i Kp 28/06 på min insändare från veckan innan. "Tro enfaldigt det som står" lyder rubriken (borde det inte vara "som det står", bästa redaktion? Så skrev i alla fall broder Markus i brödtexten).Den publicerade texten lyder:
Markus Saarinen svarar i Kp 28/06 på min insändare från veckan innan. "Tro enfaldigt det som står" lyder rubriken eller borde åtminstone vara.Dessutom hade redaktionen gett min insändare rubriken "Att tro enfaldigt det som står".
Det verkar enfaldigt. Jag förstår inte hur de tänker. Redaktionen vänder min kritik av dem själva till kritik av Markus Saarinen. Honom kritiserar jag förstås också i insändaren, men inte på den punkten.
Det är nämligen en himmelsvid skillnad mellan att "tro det som står" och att "tro som det står". I det första fallet skall man tro det som står skrivet, men inte någonting annat. I det andra fallet gäller det att tro exakt som det står skrivet, utan att tolka. Det är det senare som Saarinen hävdade, men redaktionen vände hans budskap till det motsatta.
Vad är det för redaktionella principer de egentligen följer? Om de vill förvanska någons budskap en gång, är det ett olycksfall i arbetet, men när de förvanskar också försöket till korrigering, är det någonting grövre.
Kp:s linje har länge varit ensidig och konstig, men det har gällt speciellt ledarna. Om nu också insändarna börjar censureras, är det verkligt illa ställt.
1 kommentar:
Har råkat ut för detsamma. Försöken, att ändra på detta, har lett ingenvart!
Ytterst tråkigt är det ju: Meningar blir helt annorlunda.
Du fick dock mycket sagt!
Skicka en kommentar