För en tid sedan skrev jag ett inlägg där jag definierade mig själv som en moderat liberal teolog (observera mellanslagen!).
För att visa på mindre moderata tankar hos en del av dagens liberala teologer, vill jag hänvisa till bloggen Den Fria Kyrkan, där några kolleger från Svenska kyrkan lägger ut texten. Jag ska inte kommentera det dess vidare, utan vill bara konstatera att det nog finns skillnader i alla läger.
Jag har ibland en känsla av att skalan mellan liberal och konservativ i Svenska kyrkan står ett steg till vänster om motsvarande skala inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. I Finland finns det (just) ingen som är så liberal som de liberalaste svenskarna, medan det i Sverige inte finns (just) någon som är så konservativ som de konservativaste finländarna.
Jag har alltså inga belägg för detta; det är bara en känsla.
För att visa på mindre moderata tankar hos en del av dagens liberala teologer, vill jag hänvisa till bloggen Den Fria Kyrkan, där några kolleger från Svenska kyrkan lägger ut texten. Jag ska inte kommentera det dess vidare, utan vill bara konstatera att det nog finns skillnader i alla läger.
Jag har ibland en känsla av att skalan mellan liberal och konservativ i Svenska kyrkan står ett steg till vänster om motsvarande skala inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. I Finland finns det (just) ingen som är så liberal som de liberalaste svenskarna, medan det i Sverige inte finns (just) någon som är så konservativ som de konservativaste finländarna.
Jag har alltså inga belägg för detta; det är bara en känsla.
6 kommentarer:
Ja-a du, det undrar jag också.
Jag tror nog inte att det endast är kyrkorna, utan samhällena som helhet, som man kan göra den observationen om.
Då kanske alternativa (eller kompletterande) förklaringar kunde vara "folksjälen" - om det nu existerar någon sådan - och historiska skillnader.
Med de sistnämnda menar jag att Sverige har haft både fred och frihet i ett par hundra år redan (vilket är ett högst onaturligt tilltånd), medan Finland har varit mer normalt och antingen haft fred, frihet eller ingendera. Undantaget har varit några enstaka decennier, nämligen mellankrigstiden och tiden efter Sovjetunionens sammanbrott.
Detta måste prägla människornas sätt att betrakta sin omvärld. Och därmed också deras teologi.
Men detta är förstås bara spekulationer.
Det som jag tycker är så märkligt i Finland (de gånger jag är där) är att finska folket i allmänhet inte bryr sig så mycket om Finska kyrkan överhuvudtaget och vad hon sysslar med - alltså den "lutherska" religiositeten verkar vara lika liten som i Sverige pga. sekulariseringen.
Men kanske är samhället mer konservativt ändå? Jag vet inte, men visst finns det liberala finnar också, givetvis.
Men är debatten tystare i Finland, när vi samtalar om jämställdhet och homosexualitet tex.?
"den fria kyrkan" är ett riktigt avgudadyrkande lag av satans präster.
Det kan inte vara annat, dom säger emot sig själva hela tiden och säger emot Gud själv in absurdum!
Dom borde kalla sig, "den fallna kyrkan", för det är inget som är fritt där i mörkret. Förutom att låta Gud bli gud.
Anonyma kommentarer raderas på denna blogg.
Detta ser dock ut som något som Bengt kunde ha skrivit. I så fall är anonymiteten säkert ett misstag, eftersom Bengt är rakryggad och brukar stå för sina åsikter. Att jag ofta inte håller med dem är en annan fråga.
Om den anonyma kommentatorn snarast meddelar sitt namn, får kommentaren stå kvar. Annars raderas den, enligt bloggens principer.
Oj, förlåt mig!
Det var jag, Bengt.
Missade skriva in mitt namn i all hast. :-)
Sen är det ganska märkligt att dessa mörkrets präster har tagit bort arkiven på deras blogg.
Dom kanske skäms över vad dom skrivit?
Skicka en kommentar