Det bibliska fördömandet av homosexuellt beteende hänger ihop med att det sågs en form av avgudadyrkan. Detta gäller, enligt Dawson, särskilt fem verser i GT, nämligen 5Mos 23:17, 1Kung 14:24, 15:12 och 22:47 samt 2Kung 23:7. Hetero- och homosexuella prostituerade ("kulttjänare" i Bibel 2000) förrättade fruktbarhetsriter till sina gudars ära, och israeliterna tog gärna efter, så att den sakrala rituella prostitutionen blev en integrerad del av israeliternas egen religionsutövning. Detta förekom tydligen redan under patriarkernas tid, såsom framgår av berättelsen om Juda och Tamar i 1Mos 38, och när kung Josia reformerar den judiska kulten i 2Kung 23, kastar han ut de prostituerade från själva templet i Jerusalem och förstör deras bostäder där.
Rituell prostitution var inte ovanlig i antiken. I vissa religioner återskapade man det heliga äktenskapet mellan gudarna genom att själv hänge sig åt sexuell aktivitet i eller kring helgedomen. Emellanåt förväntades alla gudstjänstdeltagare ta del i detta - vilket, inte helt oväntat, utgjorde en stark dragningskraft på pilgrimer av olika slag, också judar. Ett svagt eko av denna fertilitetskult har vi i våra dagars majstång, som religions- och kulturhistoriskt sett är en fallisk fertilitetssymbol.
De flesta kulttjänare var kvinnor, men också män var inblandade. Vi kan inte vara säkra på om män "betjänade" män, men det är det allmänna antagandet. Inte heller kan vi vara säkra på att alla prostituerade var frivilliga eller om en del av dem var slavar av något slag. Hoseas hustru (Hos 3:1-4) verkar ha varit slav. Att Hosea är tvungen att fördöma denna praxis (t.ex. 2:2-5; 4:14) visar att den förekom i Nordriket långt in på 700-talet f.Kr., och trots att kungarna Asa (1Kung 15:12) och Joshafat (1Kung 22:47) försökte utplåna den hundratrettio år eller så före Hosea, måste Josia göra om jobbet tvåhundrafemtio år senare.
Rituell prostitution var för bibelskribenterna starkt förknippad med denna avgudadyrkan. Redan det var tillräcklig orsak att fördöma den. Eftersom sexualiteten för dem dessutom hörde hemma endast i ett monogamt förhållande, och de enda tänkbara monogama förhållandena var heterosexuella äktenskap, gjorde det att den homosexuella aspekten fördömdes ännu starkare, eftersom den, förutom att vara hednisk avgudadyrkan, också var ett uttryck för äktenskapsbrott.
Rituell prostitution var inte ovanlig i antiken. I vissa religioner återskapade man det heliga äktenskapet mellan gudarna genom att själv hänge sig åt sexuell aktivitet i eller kring helgedomen. Emellanåt förväntades alla gudstjänstdeltagare ta del i detta - vilket, inte helt oväntat, utgjorde en stark dragningskraft på pilgrimer av olika slag, också judar. Ett svagt eko av denna fertilitetskult har vi i våra dagars majstång, som religions- och kulturhistoriskt sett är en fallisk fertilitetssymbol.
De flesta kulttjänare var kvinnor, men också män var inblandade. Vi kan inte vara säkra på om män "betjänade" män, men det är det allmänna antagandet. Inte heller kan vi vara säkra på att alla prostituerade var frivilliga eller om en del av dem var slavar av något slag. Hoseas hustru (Hos 3:1-4) verkar ha varit slav. Att Hosea är tvungen att fördöma denna praxis (t.ex. 2:2-5; 4:14) visar att den förekom i Nordriket långt in på 700-talet f.Kr., och trots att kungarna Asa (1Kung 15:12) och Joshafat (1Kung 22:47) försökte utplåna den hundratrettio år eller så före Hosea, måste Josia göra om jobbet tvåhundrafemtio år senare.
Rituell prostitution var för bibelskribenterna starkt förknippad med denna avgudadyrkan. Redan det var tillräcklig orsak att fördöma den. Eftersom sexualiteten för dem dessutom hörde hemma endast i ett monogamt förhållande, och de enda tänkbara monogama förhållandena var heterosexuella äktenskap, gjorde det att den homosexuella aspekten fördömdes ännu starkare, eftersom den, förutom att vara hednisk avgudadyrkan, också var ett uttryck för äktenskapsbrott.
