Värmen den sprider är skön.
Gud, du som skapade elden,
värm mej. O Gud, hör min bön!
Elden falnar i brasan.
Snart är den slocknad och död.
Gud, håll min ande brinnande.
Låt den ej falna till glöd.
Glöden knastrar i brasan.
Mörkret är tyst utanför.
Gud, skingra mörkret inom mej.
Kom med din ande och rör.
Glöden sprakar, men dör.
Kommentar: Jag satt vid en brasa på Lekholmen en sen kväll med gitarren i handen och lekte fram den här sången. Som ni genast märker, har den en vacker melodi...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar