Ulcerös kolit 1

Jag nämnde att jag för några år sedan var allvarligt sjuk. Det födde ett par reaktioner av medkänsla. Tack för det! För att sprida lite information om min sjukdom, skriver jag nu en inläggsserie. Den som tycker att det är obehagligt med sjukdomsbeskrivningar skall sluta läsa nu.

Då jag var lite drygt 30 år gammal, upptäckte jag plötsligt blod i avföringen. Det är aldrig ett gott tecken, förstås. Jag sökte mig till arbetsplatsläkaren, som undersökte mig och småningom skickade mig på ytterligare undersökningar.
Det var en obehaglig tid. Jag genomgick flera rektoskopier, alltså läkarna förde upp en videokamera i baken på mig och tog provbitar. Förutom att rektoskopier är smärtsamma och måste bemötas med galghumor, fanns hela tiden oron i bakhuvudet, eftersom vi inte visste vad det var för fel på mig. Tänk om det var cancer!
Därför blev vi nästan lättade när diagnosen kom: Ulcerös kolit. Inte trevligt det heller, förstås, men bättre med en sjukdom som man måste leva med än en som man dör av.

Ulcerös kolit går ut på att tarmväggen i änd- och/eller tjocktarmen är inflammerad och blöder. Det leder till att det kommer blod i avföringen, som genom den ökade vätskemängden blir lös. Därför måste man besöka toaletten oftare. Eftersom man mister blod, blir man anemisk och därmed trött. Som tur är, finns det inga nerver i inre tarmväggarna, så någon direkt smärta kommer inte av såren, även om det ju nog är obehagligt. Detta tillstånd kommer i perioder, s.k. skov, och behandlingen går ut på att häva symptomen. Detta sker närmast genom medicinering med kortisontabletter.
Orsaken till sjukdomen är okänd. Kroppens immunförsvar angriper den egna vävnaden, det vet man, men varför så sker vet man alltså inte. Jag brukar tänka att ulcerös kolit (och dess släkting Crohns sjukdom) är motsatsen till AIDS, som ju går ut på att immunförsvaret slås ut; här är det ju närmast alltför effektivt.
Frekvensen av ulcerös kolit stiger med stigande levnadsstandard i samhället, men de personliga levnadsvanorna har inte påvisats påverka. Åldern tycks inverka - sjukdomen bryter oftast ut i tidig medelålder - men det finns gott om undantag. Jag är ju fet och var i "rätt" ålder, men på sjukhuset delade jag rum med en femtonårig ishockeyspelare i topptrim, som hade precis samma sjukdom som jag.

Varför hamnade jag då på sjukhus? Mer om det senare.