Markus Saarinen svarar i veckans Kp (28/06, sidan 5) på min insändare från förra veckan. "Tro enfaldigt det som står" lyder rubriken (borde det inte vara "som det står", bästa redaktion? Så skrev i alla fall broder Markus i brödtexten).
Han tolkar min "somriga liknelse" om muskelbåtar och roddbåtar så, att roddbåtarna är "kvinnoprästämbetet" (vad det nu ska vara för ett ämbete) och välsignelse av homosexuella parrelationer, och spinner sedan vidare på det maritima temat: "Bibelns Ord även kring dem är därför klart lysande fyrar, som upplyser den enskilde kristna människan och hela Guds församling om vad hennes Skapare, Frälsare och Helgare vill med henne."
Broder Markus missförstår min liknelse i grunden - vilket säkert är liknelsens fel, och inte hans, vill jag tillägga. Liknelsen gick ju ut på att när muskelbåtens skeppare endast förlitar sig på sina högteknologiska instrument utan att se vad som de facto finns i farleden, riskerar roddbåtarna i farleden att bli rammade. Jag menade följande: Muskelbåten är vi som representerar kyrkan. Navigationsinstrumenten är Bibeln. Roddbåtarna är enskilda människor ute i samhället. Om vi inte ser till människan, utan endast till Bibeln, råkar människan i kläm. Om vi håller näsan tätt i bibeln utan att se upp emellanåt, händer det snabbt att vi rammar den som kommer i vår väg - utan att mena det, utan att vilja det, och (tyvärr) ibland utan att märka det.
Jag tog upp frågan i en radioandakt som jag bandade idag och som sänds nästa vecka. Läs den här - men lyssna också på den; den blir annorlunda med musik och annat.
Han tolkar min "somriga liknelse" om muskelbåtar och roddbåtar så, att roddbåtarna är "kvinnoprästämbetet" (vad det nu ska vara för ett ämbete) och välsignelse av homosexuella parrelationer, och spinner sedan vidare på det maritima temat: "Bibelns Ord även kring dem är därför klart lysande fyrar, som upplyser den enskilde kristna människan och hela Guds församling om vad hennes Skapare, Frälsare och Helgare vill med henne."
Broder Markus missförstår min liknelse i grunden - vilket säkert är liknelsens fel, och inte hans, vill jag tillägga. Liknelsen gick ju ut på att när muskelbåtens skeppare endast förlitar sig på sina högteknologiska instrument utan att se vad som de facto finns i farleden, riskerar roddbåtarna i farleden att bli rammade. Jag menade följande: Muskelbåten är vi som representerar kyrkan. Navigationsinstrumenten är Bibeln. Roddbåtarna är enskilda människor ute i samhället. Om vi inte ser till människan, utan endast till Bibeln, råkar människan i kläm. Om vi håller näsan tätt i bibeln utan att se upp emellanåt, händer det snabbt att vi rammar den som kommer i vår väg - utan att mena det, utan att vilja det, och (tyvärr) ibland utan att märka det.
Jag tog upp frågan i en radioandakt som jag bandade idag och som sänds nästa vecka. Läs den här - men lyssna också på den; den blir annorlunda med musik och annat.
4 kommentarer:
Vi ska inte låta det som är bra hindra oss från att göra det som är bäst. Låt oss därför gå i Jesu fotspår och stå upp för den som är svag! Dina ord - mycket bra sagt så är det skenheligheten som ser bra ut hindrar oss att göra verkliga gärningar.
Önskar att fler individer inom kyrkan hade din närmast systemteoretiska syn på Bibeltolkning. Den verkar så mycket mer användbar, och har större chanser att hitta rätt hos fler individer. Att stirra sig blind på en bok, oavsett vilken, är att göra det lätt för sig och för vissa att slippa ta ansvar för sina egna ord och handlingar. Som jag skrivit i en tidigare kommentar, jag gillar verkligen dina texter. :)
Jag har raderat en kommentar till detta inlägg. Inte för att det var dåligt, utan för att det var anonymt. Jag bad kommentatorn identifiera sig, men då han inte efter fyra dagar hade gjort det, raderade jag kommentaren.
Skicka en kommentar