4. Kyrkolagens stadganden
Den lagstiftning som gäller det här aktuella temat finner vi i KL 23, ett kapitel som bär rubriken ”Disciplinärt förfarande”. Där framgår i korthet följande.
Domstolsbehandling. Disciplinärt förfarande får inte inledas eller fortsättas om ärendet tas upp i allmän domstol. Domstolsförfarandet går alltid före. Också det straff som domstolen utdömer — eller för den delen låter bli att utdöma — ersätter ett disciplinärt förfarande. Det enda undantaget är avsättande från tjänst (eller från prästämbetet, §9,2), som kan komma ifråga i vissa grava fall av tjänstefel eller förlorat förtroende, eftersom en allmän domstol inte kan utdöma en sådan påföljd. Har man blivit frikänd av en domstol för något man anklagats för, kan man inte för samma handling få ett disciplinstraff. Frikännandet gäller också här. (§1)(*6) Om en präst åtalas vid en allmän domstol, meddelar domstolen dk om detta, om det inte är frågan om verkligt lindriga förseelser. Om en tjänsteman i kyrkan, i en församling eller i en kyrklig samfällighet döms till fängelse eller för tjänstebrott, meddelas detta till arbetsgivaren, som ifall tjänstemannen är en präst tolkas vara dk. (§2)
Disciplinstraffen. §8,2 räknar upp de disciplinstraff som står till förfogande. De är ”1) skriftlig varning, 2) skiljande från tjänsteutövning för minst en och högst sex månader, samt 3) avsättning.” Skiljandet från tjänsteutövning är naturligtvis oavlönat. För präster kan, enligt §9, också komma ifråga skiljande från prästämbetets utövning för samma tid som nämns i punkt 2 ovan eller avsättning från prästämbetet.
Dessa straff kan påföras en tjänsteinnehavare som begår tjänstefel genom handling eller underlåtande, eller som ”uppträder på ett med hänsyn till sin tjänsteställning olämpligt sätt” (§8,1) — oberoende av om detta olämpliga uppträdande sker inom eller utom tjänsten. Särskilt när det gäller andliga arbetare är det ofta svårt att bedöma vad som sker på tjänstetid och vad inte, eftersom de oftast inte har någon fastslagen tjänstetid.(*7) Biskopar och medlemmar av dk kan däremot inte påföras disciplinstraff. För de sistnämnda gäller detta dock uttryckligen i deras värv som domkapitelsmedlemmar, inte som t.ex. kyrkoherdar. (§8,3)
Dk, kst och församlingens ledande förtroendeorgan (kr, fr eller gkr) kan utdöma disciplinstraff till de tjänsteinnehavare som är dem underställda (§3). En förman kan ge en muntlig eller skriftlig anmärkning till en underordnad, men den är inte ett disciplinstraff i lagens mening, utan en administrativ åtgärd.
Eventuella skadeståndskrav som hänger ihop med tjänsteinnehavarens förseelse behandlas inte med disciplinärt förfarande, utan som en oberoende process i enlighet med skadeståndslagen. Så stadgar §11.
Undersöknings- och disciplinombuden. När en förseelse kommer till kst:s eller ett dk:s kännedom, bör den berörda myndigheten se till att en förberedande undersökning verkställs. Denna åläggs någon som inte tar del i den eventuellt kommande disciplinära processen, för att jävsproblem skall undvikas. Före år 2004 delegerades denna uppgift oftast åt någon kontraktsprost, men numera sköter ett undersökningsombud denna uppgift (§4,1).(*8) Undersökningsombud i Borgå stift för perioden 2004-07 är vicehäradshövding Lars-Eric Henricson, som är den första som har innehaft denna uppgift.(*9) Efter att förundersökningen är klar och om det framgår att vidare åtgärder är av nöden, ger myndigheten undersökningsmaterialet åt antingen den allmänna åklagaren eller disciplinombudet, naturligtvis beroende på om förseelsen faller under allmänt åtal eller ej (§5).
Kyrkostyrelsen och domkapitlen förordnar en jurist till disciplinombud för en fyraårsperiod för att handlägga disciplinära ärenden vid ifrågavarande myndighet (§4). Disciplinombudet fungerar som en slags åklagare, när myndigheten yrkar på ett strängare straff än en skriftlig varning. Vid Borgå dk har lagfarne assessorn em., vicehäradshövding Kaj Rosendahl varit disciplinombud under perioden 2002-05.(*10)
Om disciplinombudet (efter eventuella tilläggsundersökningar) kommer fram till att disciplinärt förfarande skall inledas, har han självständig beslutanderätt om detta, angående de tjänsteinnehavare som lyder under dk eller kst. Vad gäller de tjänsteinnehavare i församlingen och samfälligheten som inte innehar präst- eller lektorstjänst är det kr, fr eller gkr som har motsvarande beslutsrätt. (§6,1)
Anhängiggörande och preskription. Proceduren vid anhängiggörandet beskrivs i §6,2-3: Både den svarande tjänsteinnehavaren och den handläggande myndigheten skall (inom ett år från förseelsen) delges yrkandet om disciplinstraff och det material som ligger till grund för detta. Sker detta inte i tid, är ärendet preskriberat (§10). Svaranden skall därefter ges skälig tid att förklara sig. Bestämmelserna i Förvaltningslagen(*11) bör följas i detta sammanhang.
Den lagstiftning som gäller det här aktuella temat finner vi i KL 23, ett kapitel som bär rubriken ”Disciplinärt förfarande”. Där framgår i korthet följande.
Domstolsbehandling. Disciplinärt förfarande får inte inledas eller fortsättas om ärendet tas upp i allmän domstol. Domstolsförfarandet går alltid före. Också det straff som domstolen utdömer — eller för den delen låter bli att utdöma — ersätter ett disciplinärt förfarande. Det enda undantaget är avsättande från tjänst (eller från prästämbetet, §9,2), som kan komma ifråga i vissa grava fall av tjänstefel eller förlorat förtroende, eftersom en allmän domstol inte kan utdöma en sådan påföljd. Har man blivit frikänd av en domstol för något man anklagats för, kan man inte för samma handling få ett disciplinstraff. Frikännandet gäller också här. (§1)(*6) Om en präst åtalas vid en allmän domstol, meddelar domstolen dk om detta, om det inte är frågan om verkligt lindriga förseelser. Om en tjänsteman i kyrkan, i en församling eller i en kyrklig samfällighet döms till fängelse eller för tjänstebrott, meddelas detta till arbetsgivaren, som ifall tjänstemannen är en präst tolkas vara dk. (§2)
Disciplinstraffen. §8,2 räknar upp de disciplinstraff som står till förfogande. De är ”1) skriftlig varning, 2) skiljande från tjänsteutövning för minst en och högst sex månader, samt 3) avsättning.” Skiljandet från tjänsteutövning är naturligtvis oavlönat. För präster kan, enligt §9, också komma ifråga skiljande från prästämbetets utövning för samma tid som nämns i punkt 2 ovan eller avsättning från prästämbetet.
Dessa straff kan påföras en tjänsteinnehavare som begår tjänstefel genom handling eller underlåtande, eller som ”uppträder på ett med hänsyn till sin tjänsteställning olämpligt sätt” (§8,1) — oberoende av om detta olämpliga uppträdande sker inom eller utom tjänsten. Särskilt när det gäller andliga arbetare är det ofta svårt att bedöma vad som sker på tjänstetid och vad inte, eftersom de oftast inte har någon fastslagen tjänstetid.(*7) Biskopar och medlemmar av dk kan däremot inte påföras disciplinstraff. För de sistnämnda gäller detta dock uttryckligen i deras värv som domkapitelsmedlemmar, inte som t.ex. kyrkoherdar. (§8,3)
Dk, kst och församlingens ledande förtroendeorgan (kr, fr eller gkr) kan utdöma disciplinstraff till de tjänsteinnehavare som är dem underställda (§3). En förman kan ge en muntlig eller skriftlig anmärkning till en underordnad, men den är inte ett disciplinstraff i lagens mening, utan en administrativ åtgärd.
Eventuella skadeståndskrav som hänger ihop med tjänsteinnehavarens förseelse behandlas inte med disciplinärt förfarande, utan som en oberoende process i enlighet med skadeståndslagen. Så stadgar §11.
Undersöknings- och disciplinombuden. När en förseelse kommer till kst:s eller ett dk:s kännedom, bör den berörda myndigheten se till att en förberedande undersökning verkställs. Denna åläggs någon som inte tar del i den eventuellt kommande disciplinära processen, för att jävsproblem skall undvikas. Före år 2004 delegerades denna uppgift oftast åt någon kontraktsprost, men numera sköter ett undersökningsombud denna uppgift (§4,1).(*8) Undersökningsombud i Borgå stift för perioden 2004-07 är vicehäradshövding Lars-Eric Henricson, som är den första som har innehaft denna uppgift.(*9) Efter att förundersökningen är klar och om det framgår att vidare åtgärder är av nöden, ger myndigheten undersökningsmaterialet åt antingen den allmänna åklagaren eller disciplinombudet, naturligtvis beroende på om förseelsen faller under allmänt åtal eller ej (§5).
Kyrkostyrelsen och domkapitlen förordnar en jurist till disciplinombud för en fyraårsperiod för att handlägga disciplinära ärenden vid ifrågavarande myndighet (§4). Disciplinombudet fungerar som en slags åklagare, när myndigheten yrkar på ett strängare straff än en skriftlig varning. Vid Borgå dk har lagfarne assessorn em., vicehäradshövding Kaj Rosendahl varit disciplinombud under perioden 2002-05.(*10)
Om disciplinombudet (efter eventuella tilläggsundersökningar) kommer fram till att disciplinärt förfarande skall inledas, har han självständig beslutanderätt om detta, angående de tjänsteinnehavare som lyder under dk eller kst. Vad gäller de tjänsteinnehavare i församlingen och samfälligheten som inte innehar präst- eller lektorstjänst är det kr, fr eller gkr som har motsvarande beslutsrätt. (§6,1)
Anhängiggörande och preskription. Proceduren vid anhängiggörandet beskrivs i §6,2-3: Både den svarande tjänsteinnehavaren och den handläggande myndigheten skall (inom ett år från förseelsen) delges yrkandet om disciplinstraff och det material som ligger till grund för detta. Sker detta inte i tid, är ärendet preskriberat (§10). Svaranden skall därefter ges skälig tid att förklara sig. Bestämmelserna i Förvaltningslagen(*11) bör följas i detta sammanhang.
Noter:
6. Grönblom III 1/03, 105.
7. Grönblom III 1/03, 107.
8. Grönblom III 1/03, 106.
9. BC 880.
10. BC 872. Något nytt disciplinombud har inte ännu (april 2006) utsetts.
11. I Grönblom III (1/03, ss. 275-281) betecknas den med Cc.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar