Brevväxling med Gud

Kära Gud.

Jag hoppas du svarar på mitt brev till dig för jag har en del frågor. Jag har aldrig riktigt förstått hur du kan ha sådär många beundrare, "fans" eller vad man nu ska kalla det. Du har många många hem och böcker. Jag känner till Bibeln (roligt att den har 2 delar), Uppenbarelseboken och Psalmboken med "Guds bästa". (gillar annars den om Trygga Räkan) Förlåt för att jag behandlade min psalmbok illa i skolan, men jag visste inte bättre.

Hur gör du? Har du något tips? För jag menar att hålla sig sådär pass anonym men ändå vara sådär känd kan ju inte vara så lätt. Skulle du och jag någongång träffas och bli vänner skulle jag ta med dig på spahotell till Nådendal och ge oss en helg med lerinpackningar, massage och lite ostbricka - och bara njuta. Sen kommer du tillbaka utvilad till vardagen som en alldeles ny gud - för lätt kan du inte ha. Låter inte det bra? Sådär om 2 veckor skulle det passa mig.

Dina bröder. Du vet Allah och de här.. Vem får makten till slut? Eller kanske ni sitter där vid brasan på kvällarna. Där uppe i himlen, ser ner på oss och tycker vi är riktigt dumma.

Iallafall, jag ska inte störa dig. Du har säkert annat att tänka på. Du kan ju titta förbi någon kväll på kaffe om du får tid. Jag brukar vara ledig från kl 22 och framåt - ta med dig dina bröder också för jag tycker de är fräna..

Sen skulle jag också vilja fråga om jag någongång får gifta mig i ditt hem fast jag inte är en av dina bättre barn? Det kanske jämnar ut sig när du tittar i min mammas register - hon borde vara prickfri?

Tills vi hörs igen, försök lugna ned människorna i Mellanöstern. Mellan oss två, det kan inte vara så smart va? Jag hejar på dig - om jag måste välja..

Ha det så bra, jag väntar på ditt svar!

Med Vänliga Hälsningar,

Jen

Älskade Jen!

Så trevligt att du tar kontakt! Fast du vet ju att du inte behöver skriva brev om du inte vill - du kan prata med mig när som helst om vad som helst. Jag lyssnar nog.

Du har rätt i att jag har många "fans", och säkert många som är motsatsen. Men det är tråkigt att de ska gräla så mycket - rent av så mycket att många faktiskt tror att t.ex. Allah är min bror och inte jag själv. Fånigt. Jag är nog den enda som finns, men som alla "kära barn" har jag många olika namn på olika språk och i olika kulturer.

Och något kön har jag inte heller som ni människor. Men många språk är uppbyggda så att man måste välja mellan "han" och "hon" när man talar om en person (för jag är ingen "den" eller "det"!), och sedan har många fastnat i att man måste kalla mig "han". Både "han" och "hon" är lika rätt och lika orätt. Finskans "hän" är mycket bättre!

Hemmen och böckerna är många (och visst förlåter jag dig det där med psalmboken!). Tolkningarna är ännu flera. Men jag är en enda, och tolkningarna beror på att olika personer har olika personligheter och bakgrund som påverkar hur de ser mig. Det här brevet har jag bett min assistent Kalle skriva ner och skicka åt dig. Det blir säkert färgat av vem han är, men nog ska han väl lyckas berätta det viktigaste så som jag vill ha det.

Och det viktigaste är att jag älskar dig, Jen, och jag tror på dig (också fast du inte skulle orka älska eller tro på mig alla gånger)! Jag kommer gärna till Nådendal med dig eller besöker dig hemma. Om jag fortfarande hade en mänsklig kropp skulle jag komma med den, men nu får jag komma utan. Men det kanske går bra ändå? Lerinpackningar, massage och ostbricka låter fint, och kaffe också, men du behöver inte bjuda på något annat än dig själv!

Så det där med att gifta sig i mitt hem: De som håller ordning där måste följa vissa regler om kyrkotillhörighet och genomgången skriftskola och sådär - men jag tar gärna emot dig om du vill! Om du inte uppfyller ordningsmännens kriterier så hittar vi på något annat. De har själva en grej som kallas "välsignelse av äktenskap", så om du vill att jag ska vara med i ditt äktenskap kan du begära något sådant av någon av mina assistenter. Kalle hjälper dig åtminstone, om du inte hittar någon annan. Din mammas "register" är irrelevant - det att jag älskar dig är det som räknas.

Och situationen i Mellanöstern är lika besvärlig som alltid. Inga enkla lösningar finns, om folket där (och annanstans också, förresten) inte börjar lyssna på mig och älska mig och varandra. Hat och hämnd står emot kärlek och förlåtelse. Tyvärr har ni människor så mycket lättare till de mörka känslorna än de ljusa...

Kom till mig, så skall jag ge er vila, sade jag redan när jag gick på jorden. Men de flesta ville inte lyssna då heller.

Det är bra att du hejar på mig! Vi skall nog få något gott till stånd, om du vill samarbeta med mig!

Vi hörs snart, hoppas jag!

Ha det bra - jag är med dig!

Gud