Hjältars homosexuella förhållanden

Kyrkans Tidning (1.4.11) rapporterar: 

En ny biografi om Mahatma Gandhi har förbjudits i den indiske ledarens födelsestat. Och andra delstater väntas följa efter. Anledningen är bokens påstående att Gandhi hade ett homosexuellt förhållande.
Homosexualitet är fortfarande tabubelagt på många håll i Indien. Så när den Pulitzerprisade författaren Joseph Lelyveld lägger fram bevis för att landets store andlige ledare Mahatma Gandhi skulle haft ett homosexuellt förhållande, väcker det starka reaktioner.
I Gujarat där Gandhi föddes 1869 har man gått så långt att boken Great Soul förbjudits. Myndigheterna betecknar den som rent förtal och kallar den för hädisk. Och nu finns det risk att andra delstater kommer att följa efter och förbjuda boken, skriver BBC.

Trots publiceringsdatumet tror jag inte detta är ett aprilskämt. Själva sakinnehållet - om Gandhi verkligen hade ett homosexuellt förhållande eller inte - har jag naturligtvis ingen möjlighet att bedöma. Ändå påminner detta mig om vår egen debatt härom året då en animationsfilm antydde att marskalk Mannerheim skulle ha haft ett dylikt. För många var blotta tanken ett helgerån. Som om hans insatser för Finlands frihet - eller Gandhis för Indiens (se här) - skulle förminskas av det på något sätt!
Likaså får jag ju upprörda kommentarer på mina bloggar efter spekulationer om homoeroticism i Bibeln mellan t.ex. David och Jonatan, Rut och Noomi eller Marta och Maria. Jag kan inte bevisa att det är sant, men det kan inte heller motbevisas. Det enda som syns är vilken inställning olika debattörer har till sina medmänniskor.
Det var t.o.m. någon som i tiden sade att bloggtiteln "Hbt-bibeln" skulle vara hädisk. Som om Bibeln skulle vara Gud, och som om Gud skulle skymfas av existensen av hbt-folket! Absurt!
Vi ska inte alltför hårt fördöma indiernas reaktioner på påståendena om Gandhi innan vi har sopat rent framför vår egen dörr...