En grupp homosexuella demonstranter ville idag (27.5.07) försöka lämna en petition till Moskvas borgmästare Jurij Luzjkov om att häva förbudet mot gayparader. Luzjkov har kategoriskt sagt nej till sådana parader och kallat dem "djävulska påfund".
Ryssland avkriminaliserade homosexualitet 1993, men toleransen kan inte påstås vara särskilt utbredd. Demonstranterna blev våldsamt attackerade av motdemonstranter som kastade ägg på dem och slog och sparkade dem så blodet rann. Bland offren fanns också utlänningar.
Personligen tycker jag att något av det mest motbjudande i Svenska Dagbladets rapport om detta var följande passus (som Hufvudstadsbladet förresten hade klippt av efter mannens namn):
Ryssland avkriminaliserade homosexualitet 1993, men toleransen kan inte påstås vara särskilt utbredd. Demonstranterna blev våldsamt attackerade av motdemonstranter som kastade ägg på dem och slog och sparkade dem så blodet rann. Bland offren fanns också utlänningar.
Personligen tycker jag att något av det mest motbjudande i Svenska Dagbladets rapport om detta var följande passus (som Hufvudstadsbladet förresten hade klippt av efter mannens namn):
- Vi tycker inte att de här perversa människorna ska tillåtas marschera på gatorna i Moskva, det tredje Rom, en helig stad för alla ryssar, sade Igor Mirosjnitjenko, troende ortodox.Homofobiskt våld med kristna förtecken - tvi! Tvi! Det hela påminner om händelserna i Riga i fjol somras, då deltagare i en regnbågsgudstjänst blev bombarderade med ägg och avföring. Jag bloggade om saken bl.a. här (följ länkarna vidare).
En man som höll i ett krucifix hotade slå alla homosexuella han fick syn på.
4 kommentarer:
jobbigt när rätt/fel-tänkandet går före upplevelsen att älska (guds ord kontra gudsupplevelsen). Trevligt att läsa att du framhåller individers rättigheter. :) Även jämställdehet?
Jämställdhet mellan könen, antar jag? Naturligtvis!
Det låter verkligen sorgligt och beklämmande att man tror att Gud uppskattar ett sådant beteende mot medmänniskorna. För det måste ju vara det man tror? Att man går Guds ärenden? Och så blir det så kärlekslöst...
Har ofta undrat, och undrar ännu, vad som får vissa små, små människor att orka hänga upp sig på vem någon annan älskar. Finns det inget annat att ägna sin energi åt?
Skicka en kommentar