Tämän päivän uutisissa on käynyt ilmi, että tuomiokirkon tuhopolttajat ovat nuoria aikuisia, jotka eivät ole pystyneet kertomaan mitään motiivia teolleen. Luultavasti he ovat vain saaneet päähänpiston alkoholin vaikutuksen alaisina. Selvin päin he käsittivät mitä tuli tehtyä ja ilmoittautuivat vapaaehtoisesti poliisille. Hyvä tietenkin sekin. Muistakaamme heitä rukouksissamme.
Nyt heidän elämänsä on kuitenkin pilalla. Teosta voi kuulemma törkeänä saada jopa kymmenen vuotta vankeutta, mikä lienee mahdollista, palon aiheuttaman suuren vaaran takia. Vaikka heitä ei tuomittaisikaan koko rangaistukseen, he ovat kuitenkin korvausvelvollisia aiheuttamistaan vahingoista - jotka liikkuvat monessa miljoonassa eurossa. Kirkko oli tietenkin vakuutettu, mutta vakuutusyhtiö vaatinee rahojaan takaisin. Ja sellaisia summia ei tavallinen ihminen elämänsä aikana pysty haalimaan kokoon.
Kännin takia elämä pilalle.
Ei valitettavasti mikään epätavallinen toteamus. Useimmiten ei näin näyttävää töppäystä tule edes kännissä tehtyä, mutta töppäyksiä kuitenkin. Joku ajaa juopuneena toisen hengiltä, joku yrittää päihtyneenä lentää ja jää halvaantuneeksi, joku saa vihanpuuskan viinan takia ja puukottaa toista, jonkun elämäntoveri saa epävarmuudesta tarpeekseen ja jättää kännikalan…
On se viina varmaan hyvää!
Olen jopa kuullut niin naurettavan surkuhupaisan väitteen kuin: “Ei se minun vikani ollut, en minä sille mitään voinut, minähän olin kännissä!” Voi pyhä yksinkertaisuus! Jollei pysty vastaamaan teoistaan koska on juovuksissa, on vastuussa siitä ettei tule juovuksiin! Vastuuta emme pysty pakenemaan.
Viini ja viina ruokakauppoihin vaan! Toimiihan se oluenkin valvonta niin hyvin!
Inhottaa ja surettaa…
Nyt heidän elämänsä on kuitenkin pilalla. Teosta voi kuulemma törkeänä saada jopa kymmenen vuotta vankeutta, mikä lienee mahdollista, palon aiheuttaman suuren vaaran takia. Vaikka heitä ei tuomittaisikaan koko rangaistukseen, he ovat kuitenkin korvausvelvollisia aiheuttamistaan vahingoista - jotka liikkuvat monessa miljoonassa eurossa. Kirkko oli tietenkin vakuutettu, mutta vakuutusyhtiö vaatinee rahojaan takaisin. Ja sellaisia summia ei tavallinen ihminen elämänsä aikana pysty haalimaan kokoon.
Kännin takia elämä pilalle.
Ei valitettavasti mikään epätavallinen toteamus. Useimmiten ei näin näyttävää töppäystä tule edes kännissä tehtyä, mutta töppäyksiä kuitenkin. Joku ajaa juopuneena toisen hengiltä, joku yrittää päihtyneenä lentää ja jää halvaantuneeksi, joku saa vihanpuuskan viinan takia ja puukottaa toista, jonkun elämäntoveri saa epävarmuudesta tarpeekseen ja jättää kännikalan…
On se viina varmaan hyvää!
Olen jopa kuullut niin naurettavan surkuhupaisan väitteen kuin: “Ei se minun vikani ollut, en minä sille mitään voinut, minähän olin kännissä!” Voi pyhä yksinkertaisuus! Jollei pysty vastaamaan teoistaan koska on juovuksissa, on vastuussa siitä ettei tule juovuksiin! Vastuuta emme pysty pakenemaan.
Viini ja viina ruokakauppoihin vaan! Toimiihan se oluenkin valvonta niin hyvin!
Inhottaa ja surettaa…
15 kommentarer:
Kalle, du säger att vi får förlåtelse ifall vi ångrar oss och ber Gud om förlåtelse. Är det då inte så att ifall vi bedriver homosexualitet utan att ångra oss, så kvarstår inte då våran synd?
Ifall homosexualitet vore en synd att ångra, skulle svaret vara ja. Nu är det inte så, och därför är svaret nej.
I all sexualitet, liksom i allt mänskligt handlande, kan det ingå synd, men den sexuella inriktningen som sådan är ingen synd. Se t.ex. "Kristen tro och homosexuell samlevnad" bland mina länkar.
Men enligt Bibeln är ju det en synd som måste ångras av hjärtat!?
Det låter som om du skulle tänka på något specifikt bibelställe. Är det så, och i så fall vilket?
Instämmer fullt med Dig! Att vara i fyllan är aldrig något förmildrande eller en ursäkt. Sancta simplicitas säger jag även!
Häftigt. Ni låter som Laestadius. "De är druckna av hordomens vin, de som tjänar det stora vilddjuret, som stiger upp ur havet och avgrunden"
Jaså? Är det relevant vem jag låter som? Också ett sätt att försöka slinka undan sakfrågan...
Sakfrågan, bäste pastor..Är inte förlåtelsen något av det mest fundamentala inom den kristna tron? Även om det strider mot rättsmedvetandet vore ju den sanna kristna gärningen att inte låta pyromanerna dras livet ut med tunga ekonomiska problem. Det finns fruktansvärda mängder pengar i detta land och bara med den skog och de aktieportföljer kyrkan äger skulle ni kunna riva och bygga ner kyrkan i Borgå flera gånger om. Allt det här med pengar och återuppbyggnad är världsliga bekymmer, som Ni kanske kommer att inse när såren läkt efter det skedda. Beklagar verkligen branden. Även om jag inte hör till kyrkan. Kämpa på.
1. Tack för kondoleansen! Vi kämpar!
2. Förlåtelsen och den Guds nåd som ligger som dess grund är fundamental i vår tro, ja. Men den är inte automatisk. Vi kan inte gå genom livet och tänka ”Gud förlåter, så jag kan göra vad jag vill.” Vi får förlåtelse av Gud under förutsättning att vi ångrar oss och ber om förlåtelse.
3. Jag beklagar att folk i fyllan och villan (eller bara i ”ungdomligt oförstånd”) hittar på sådant som de får ångra resten av livet. Därför uppmanade jag var och en som tror på bön att be för gärningsmännen.
4. Församlingen kommer inte att lida någon ekonomisk skada, eftersom vi är försäkrade. Det är försäkringsbolagen som kommer att ha ekonomiska krav på gärningsmännen. Det är förstås en bisak i det här sammanhanget, men jag ville nämna det.
5. Vi kommer inom en mycket snar framtid att börja en allmän insamling där den som vill kan bidra till domkyrkans återuppbyggnad. Detta hjälper samtidigt också de tre klavertramparna, genom att räkningen blir mindre.
6. Ett samhälle (och en stor samhällsaktör som Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland) måste grunda sin verksamhet och inställning på lagar och förordningar. Annars leder det i förlängningen till kaos och anarki. På det enskilda planet kan vi med våra egna tillgångar förlåta dem som står i skuld till oss, men som förvaltare av allmän egendom kan vi inte handla så.
7. Vi kunde ”riva och bygga ner” kyrkan om vi vill. Vi har råd med det. Sedan har vi inte råd med något annat – diakoni, barn- och ungdomsverksamhet, familjerådgivning, skuldrådgivning etc. Frågan är alltså hur kyrkans tillgångar skall användas (till det allmänna bästa eller för att hjälpa tre enskilda brottslingar) när vi inte kan göra allt med våra otvivelaktigt världsliga tillgångar. Att tillgångarna är världsliga är ingen orsak att hantera dem oansvarigt.
Tackar för ert svar! Jag tänker bidra till den insamlingen.
Tack för det! När kontonummer och annat liknande praktiskt klarnar, sätter jag säkert infon här på bloggen.
Jo, jag tänkte främst på 3 Moseboken 18:22
Klassikern!
Jag håller med om vad Lars Arnell skriver på sin blogg:
Låt oss nu lämna Paulus och gå tillbaka till de gammaltestamentliga lagtexterna. Vi finner dem i 3 Mos 18:22 och 20:13. Av sammanhanget inser man snart att de inte behöver aktualiseras närmare i dagens debatt. Det är fråga om helighetslagar som i många avseenden inte gäller längre. Följer man förbudet mot homosexualitet så måste man också följa texterna i övrigt och påbjuda polygami (månggifte), förbjuda samlag under kvinnans menstruation, förbjuda tatueringar, förbjuda människor att bära kläder av olika sorters garn o s v. Homosexualitet bör också bestraffas med döden! Man inser snart att det är helt orimligt att följa dessa lagtexter i vår tid.
Ibland hör man argumentet att Gamla testamentets helighetslagar skulle vara ogiltiga i vår tid, med avseende på den juridiska och rituella tillämpningen, men ännu äga giltighet när det gäller den etiska tillämpningen. Men denna hermeneutiska princip (princip för tolkning) har inte sitt upphov i själva bibeltexten, utan har konstruerats i efterhand av konservativa kristna i en specifik teologisk tolkningstradition som inte är generellt förpliktigande.
Att homosexualitet förbjöds hade förmodligen att göra med att den förknippades med hedningarna och deras avgudadyrkan. Dessutom fanns det ett krav på fruktsamhet. För det lilla judiska folket var det viktigt att all sexualitet ställdes in i ett sammanhang av fruktsamhet, förökning och barnafödande. Då fanns det inte möjlighet att tillåta onani och inte heller homosexualitet. (Idag är det helt annorlunda. Överbefolkning utgör det globala problemet och homosexualitet utgör inte något hot mot människosläktets överlevnad.) Man måste avvisa en etisk argumentation som förbjuder homosexualitet utifrån dessa bibeltexter.
Se mer via länken med rubrilken "Kristen tro och homosexuell samlevnad".
"Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att fullborda. Amen säger jag er: Innan himmel och jord förgår, skall inte en enda bokstav, inte en prick i lagen förgå, förrän allt har skett. Den som därför upphäver ett av dessa minsta bud och lär människorna så, han skall kallas den minste i himmelriket. Men den som håller dem och lär människorna dem, han skall kallas stor i himmelriket". Matt. 5:17-19.
Vad kan vi lära oss av detta? Jo, att lagen än idag är i full kraft. Det som var fel då är i Guds ögon fel än idag. Många påstår att Jesus inte tog ställning i homosexfrågan, men detta om något är ju ett klart ställningstagande för att vad som moralläror gäller har inget ändrats. Dock när det gäller bestraffning skall vi dock komma ihåg att Kristus har tagit på sig vår skuld, Gud ske tack och lov!
Guds lag skall gälla i alla kristnas hjärta, men eftersom vi nu har vår frälsare skall ett förlåtande sinnelag råda inom församlingarna. Dock är det sedan en annan sak vad som bestäms i en sekulär domstol. Där behöver straffet inte heller vara enligt GT taktiken, men det är sedan upp till lagstiftarna att bestämma.
Låt oss därför ångra våra synder och tacka Gud för att han påbjuder oss en frälsning! MVH (och jag menar verkligen MVH) der Künstler.
Jag kommer att blogga om detta sätt att argumentera bara jag hinner, men för närvarande vill jag försöka ge ett öppet svar.
Av Jesu uttalande i Bergspredikan, som du citerar (enligt Folkbibeln, lade jag märke till), kan man konstatera att lagen är i full kraft. Varför detta skulle gälla endast moralläror går mig förbi - det torde nog gälla också rituella och samhälleliga regler också.
Också Paulus säger någonstans (jag har inte slagit upp det nu) att vi som är lärare skall dömas strängare, eftersom vi inte kan hänvisa till okunnighet som förmildrande omständighet. Tro inte att jag är omedveten om detta ansvar.
Det intressanta är förstås att Jesus själv på flera ställen upphäver en del av GT:s bud - dietföreskrifterna, sabbatsbudet m.fl. - medan Paulus och andra efterföljare fortsätter på samma linje.
Det jag starkt opponerar mig mot är att Gud skulle *påbjuda* oss frälsning. Ingen blir automatiskt frälst. Gud endast *erbjuder* oss frälsning (antagligen var det väl det du menade, men skillnaden mellan de två orden är så betydelsefull att ett sådant misstag inte kan förbigås).
Skicka en kommentar