Om det bara vore över sig själv som Ulf Emeleus drar skam i Hbl 8.10, kunde hans åsikter få stå oemotsagda. Då han kallar ”pastor” (denna gång utan tillägget ”emeritus”) faller dock en skugga också över den kyrka som både han och jag tillhör.
Han tar upp Johanna Korhonens avsked och använder termer som ”helt okristna och omoraliska lagar” som måste följas, vilket gör att ”försök att göra beslut baserade på kristen etik” blir olagliga. Jag motsätter mig naturligtvis skarpt min ämbetsbroders formuleringar.
För det första går den kristna etiken (till skillnad från Emeleus' moralism) i grunden ut på att älska Gud och älska sin medmänniska; detta kallas ”det dubbla kärleksbudet”. För det andra vill Emeleus tydligen införa ett teokratiskt samhälle, där en fundamentalistisk bibeltolkning och människosyn skall genomsyra lagstiftningen. Detta är helt enkelt en horribel tanke – förutom att den tack och lov är orealistisk.
Den kristna etiken kommer fram i politiken genom insatser från kristna politiker. Sådana finns i snart sagt alla partier, och också jag måste väl räknas dit (kommunalvalskandidat i Borgå som jag är). Att på ett samhälleligt plan försöka göra beslut baserade på annan ”kristen etik” än det dubbla kärleksbudet är, om inte ”okristet”, så dock olutherskt. Enligt Luthers tvåregementslära skall samhälle och kyrka fungera på var sitt håll för det gemensamma bästa. Låt oss hålla fast vid den tanken. Alternativet är någon form av talibanstyre.
Han tar upp Johanna Korhonens avsked och använder termer som ”helt okristna och omoraliska lagar” som måste följas, vilket gör att ”försök att göra beslut baserade på kristen etik” blir olagliga. Jag motsätter mig naturligtvis skarpt min ämbetsbroders formuleringar.
För det första går den kristna etiken (till skillnad från Emeleus' moralism) i grunden ut på att älska Gud och älska sin medmänniska; detta kallas ”det dubbla kärleksbudet”. För det andra vill Emeleus tydligen införa ett teokratiskt samhälle, där en fundamentalistisk bibeltolkning och människosyn skall genomsyra lagstiftningen. Detta är helt enkelt en horribel tanke – förutom att den tack och lov är orealistisk.
Den kristna etiken kommer fram i politiken genom insatser från kristna politiker. Sådana finns i snart sagt alla partier, och också jag måste väl räknas dit (kommunalvalskandidat i Borgå som jag är). Att på ett samhälleligt plan försöka göra beslut baserade på annan ”kristen etik” än det dubbla kärleksbudet är, om inte ”okristet”, så dock olutherskt. Enligt Luthers tvåregementslära skall samhälle och kyrka fungera på var sitt håll för det gemensamma bästa. Låt oss hålla fast vid den tanken. Alternativet är någon form av talibanstyre.
Karl af Hällström
kaplan
Borgå
En förkortad variant av insändarenkaplan
Borgå
publicerades i Hufvudstadsbladet 13.10.08
6 kommentarer:
Har den äran att Gratulera "våran" präst på födelsedagen!
Grattis från mig också!
Grattis på födelsedagen!
Grattis på födelsedagen! Inte helt fel att vara född i vågens tecken:)
Det kommer gratulationer från Nedervetil också! Lycka till i valet dessutom fast du nu valde fel parti :)
Tack, alla, för gratulationerna!
UMW: Det är vågat, minsann!
L&M: Tack det samma! Fast det skiljer ju bara en bokstav mellan sfp och sdp...
Skicka en kommentar