Insändare om problemungdomar

De flesta ungdomar som jag kommer i kontakt med - och det är många - är verkligt fina människor: empatiska, intresserade, trevliga. Så finns det förstås enstaka undantag, som på grund av olika omständigheter har svårigheter i livet. Dessa undantagsungdomar beter sig på sätt som inte kan accepteras: våld, vandalism, brottslighet m.m.
Ett sådant beteendemönster är knappast någonsin ett medvetet val, utan snarare något som man glider in i av någon orsak. Om vi som samhälle vill städa upp detta beteende, är det viktigaste att åtgärda de bakomliggande orsakerna. Brottsliga handlingar bör naturligtvis bestraffas, för var och en har ansvar för sina gärningar. Om förebyggande åtgärder saknas, spelar det ändå mindre roll hur många brott som blir uppklarade, för nya kommer hela tiden. Dessutom blir det dyrare också i reda pengar (förutom psykiskt) att städa upp efteråt än att förhindra skador innan de uppkommer.
Det vårt samhälle behöver är alltså bättre resurser till socialvården, psykvården (särskilt för barn och unga), barntillsyn samt dagis och skola. Detta kan man se som en långsiktig investering. Om vårt land är på väg in i en ny ekonomisk kris (såsom en del påstår) är det desto viktigare att bygga upp systemen nu. Senast monterade man ner dem i ett slags panikreaktion, vilket har stått oss dyrt.
Barnen och ungdomarna är vår framtid. Det får beslutsfattarna aldrig glömma. Jag kommer inte att glömma det om jag blir invald i stadsfullmäktige.
Karl af Hällström
sfp/Borgå
Insändaren publicerades i Borgåbladet 2.10.08

Inga kommentarer: