Jag trodde att jag skulle missa Pride-marschen i Helsingfors i år igen, liksom jag gjorde i fjol. Den tycks alltid infalla på en lördag, och lördagar är ju arbetsamma för oss församlingspräster, eftersom vi har gott om förrättningar just då. Men när det i början av veckan klarnade att jag bara skulle ha en enda jordfästning, och den dessutom skulle börja redan kl. 9, insåg jag att det skulle fixa sig i alla fall! Hurra! Jag kom till Helsingfors i lagom tid för att samlas med de andra marscherarna på Järnvägstorget inför starten kl. 13. Trevligt att träffa gamla och nya bekanta!
Där fanns en ensam motdemonstrant, en ung flicka (kanske i övre tonåren) som hade en skylt med texten Älä marssi helvettiin ("Marschera inte till helvetet"). Modigt av henne, förstås, men något felriktat; det är väl inte marschen som sådan, utan själva homosexualiteten, som för till helvetet - under förutsättning att man har den åsikten, alltså. Men det är ju hennes sak. Hon tog det lugnt och fredligt, och blev i sin tur lämnad i fred.
Andra motdemonstranter stötte vi sedan inte på (lite till min besvikelse). Där de har brukat stå, mellan Olympiaterminalen och S:t Henriks katedral, fanns det bara en massa poliser. Kanske de hade jagat bort oppositionen? Jag vet inte. Enligt Hbl var det c:a 2.500 demonstranter i tåget. Jag har ingen orsak att betvivla siffran; jag hade själv räknat annorlunda, men jag är inte van att uppskatta så stora folkmassor. Jag kan bättre bedöma om det är 30 eller 70 personer i kyrkbänken...
Solen sken på min numera kala hjässa, men det var inte för hett. Jag var på förhand lite orolig för hur min fot skulle hålla - jag vrickade den nämligen strax före midsommar - men med idealbinda på var det inget problem. Det var (än en gång) en riktigt trevlig promenad för ett gott ändamål.
Där fanns en ensam motdemonstrant, en ung flicka (kanske i övre tonåren) som hade en skylt med texten Älä marssi helvettiin ("Marschera inte till helvetet"). Modigt av henne, förstås, men något felriktat; det är väl inte marschen som sådan, utan själva homosexualiteten, som för till helvetet - under förutsättning att man har den åsikten, alltså. Men det är ju hennes sak. Hon tog det lugnt och fredligt, och blev i sin tur lämnad i fred.
Andra motdemonstranter stötte vi sedan inte på (lite till min besvikelse). Där de har brukat stå, mellan Olympiaterminalen och S:t Henriks katedral, fanns det bara en massa poliser. Kanske de hade jagat bort oppositionen? Jag vet inte. Enligt Hbl var det c:a 2.500 demonstranter i tåget. Jag har ingen orsak att betvivla siffran; jag hade själv räknat annorlunda, men jag är inte van att uppskatta så stora folkmassor. Jag kan bättre bedöma om det är 30 eller 70 personer i kyrkbänken...
Solen sken på min numera kala hjässa, men det var inte för hett. Jag var på förhand lite orolig för hur min fot skulle hålla - jag vrickade den nämligen strax före midsommar - men med idealbinda på var det inget problem. Det var (än en gång) en riktigt trevlig promenad för ett gott ändamål.
9 kommentarer:
De va trevlit o synas där på torge fast man lite försvann åt olika håll sen i folkmassan :D Vi försökt lite kika sen om vi sku ha sett dej i parken men hitta no int dej sen int;
men de va en yberskoj parad :D
Jag var inte så länge i parken; jag hade annat att uträtta. Men det var - som alltid - trevligt att träffa Sofia och dig!
1 Kor 6:9! Vad står det där?
Det vet man inte. Du kan ju se här.
Måste tyvärr säga emot där, och jag har valt att tolka Bibeln bokstavligt på detta. Men jag är ju som jag är, och kanske är lite "straight forward" ibland i mina ord och skriverier, men så är det. Och jag är jag.
Men jag tror att Herren ogillar detta med homosexualitet och äktenskapet mellan dessa, och att att vara för detta är en falsk lära inom kristenheten. Man ska tolka Herrens ord bokstavligt, tycker jag. Och inte försöka tolka det som man vill. Det finns ju ord som akn översättas så att de tappar innebörden, och alltså blir mer milda.
Så.. vi tycker olika om detta, och jag respekterar din tro. Du har din och jag min. Så vem har rätt?
Vem har rätt? Tja - Gud, antagligen. Inte du, och inte jag... åtminstone inte på alla punkter, människor som vi är. Men vi bör hålla fast vid vår övertygelse tills någon visar att vi har orätt. Inte sant?
Det var verkligen trevligt att Du kunde delta och att vi träffades! Önskar Dig snabb konvalescens!
Jag tycker de homosexuella får för mycket uppmärksamhet på andras bekostnad.
Det är för att heterosexuella är överprivilegiade i jämförelse.
Skicka en kommentar