Enligt ett pressmeddelande på Kyrklig tidningstjänst 25.3.09, har regeringen i samband med sina ekonomiska överläggningar också fattat beslut om samfundsskatten och dess fördelning.
Samfundsskatten är en skatt som företag och andra liknande instanser betalar, liksom fysiska personer betalar inkomstskatt. Precis som inkomstskatten fördelas den mellan staten, kommunerna och kyrkan enligt vissa fastslagna principer. Fysiska personer betalar dock kyrkoskatt endast ifall de är medlemmar i kyrkan, medan denna distinktion inte görs i samband med samfundsskatten. Detta har fått en del antikyrkliga debattörer att se rött, vilket dock visar att de inte har satt in sig i problematiken.
Det är ju nämligen inte så, att samfundsskatten finansierar någon "religiös" verksamhet. Prästlöner betalas från kyrkoskatten, kyrkobyggnader upprätthålls med kyrkoskattemedel, och det diakonala arbetet bland dem som faller mellan springorna i välfärdssamhället, ja, det finansieras av kyrkans medlemmar, fastän mottagarna (naturligtvis) inte behöver höra till kyrkan.
Det som samfundsskatten finansierar är sådana samhälleliga funktioner som kyrkan har anförtrotts att sköta. Den största av dem är begravningsplatserna. Kyrkostyrelsen beräknar att utgifterna för dem under innevarande år uppgår till 110 miljoner euro. Eftersom kyrkans andel av samfundsskatten, även efter statsrådets höjning av andelen, endast uppgår till 102M€, står det klart att kyrkans medlemmar också i fortsättningen betalar också för den service som icke-medlemmar får.
Särskilt som begravningsväsendet inte är den enda, utan endast den största, av de samhälleliga funktioner som ligger på kyrkan.
Samfundsskatten är en skatt som företag och andra liknande instanser betalar, liksom fysiska personer betalar inkomstskatt. Precis som inkomstskatten fördelas den mellan staten, kommunerna och kyrkan enligt vissa fastslagna principer. Fysiska personer betalar dock kyrkoskatt endast ifall de är medlemmar i kyrkan, medan denna distinktion inte görs i samband med samfundsskatten. Detta har fått en del antikyrkliga debattörer att se rött, vilket dock visar att de inte har satt in sig i problematiken.
Det är ju nämligen inte så, att samfundsskatten finansierar någon "religiös" verksamhet. Prästlöner betalas från kyrkoskatten, kyrkobyggnader upprätthålls med kyrkoskattemedel, och det diakonala arbetet bland dem som faller mellan springorna i välfärdssamhället, ja, det finansieras av kyrkans medlemmar, fastän mottagarna (naturligtvis) inte behöver höra till kyrkan.
Det som samfundsskatten finansierar är sådana samhälleliga funktioner som kyrkan har anförtrotts att sköta. Den största av dem är begravningsplatserna. Kyrkostyrelsen beräknar att utgifterna för dem under innevarande år uppgår till 110 miljoner euro. Eftersom kyrkans andel av samfundsskatten, även efter statsrådets höjning av andelen, endast uppgår till 102M€, står det klart att kyrkans medlemmar också i fortsättningen betalar också för den service som icke-medlemmar får.
Särskilt som begravningsväsendet inte är den enda, utan endast den största, av de samhälleliga funktioner som ligger på kyrkan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar