Veckans anekdot: Jojit!

När vi sommaren 2007 hade flyttat till Kaplansgården var barnen förstås ivriga att utforska huset och gården. Joakim var då nästan sex år och Antonia två och ett halvt.
Vi har några äppelträd och en massa bärbuskar, men gräset är ju alltid grönare och frukten godare på andra sidan, så de smet förstås under stängslet till grannens äppelträd, fastän det var förbjudet.

En dag gick jag i trädgården och pratade med kollegan Matte på telefonen, då jag plötsligt insåg att ungarna var försvunna. Efter lite spanande förstod jag att de inte var på vår sida, så de måste vara på grannens. Mycket riktigt, där hittade jag dem. Jag bad Matte vänta lite och kommenderade ungarna tillbaka till rätt sida av staketet. Joakim var lite skamsen över att ha brutit mot förbudet (och särskilt över att ha blivit fast, antar jag), men när Antonia hade krupit över till vår sida, sade hon högt och glatt: "Det var jojit (roligt)!"
Matte, som hörde henne, höll på att skratta på sig...


1 kommentar:

Maj Tuomela sa...

Har kommer en annan sann historia. Syskonen var pa utfard i smallkalla vintern. Kissnodiga bada tva. Mamma hjalpte flickan, men pojken klararde sej sjlalv.Da sa lillasyster till storebror: va plaktiskt.