Jag döpte barnet till ett ogift par. De hade på förhand fått frågor om behovet av bröllopspresenter, för många undrade om de skulle gifta sig när de en gång var i farten. Sådant förekommer ju, men det var inte aktuellt i detta fall.
Dopförrättningen i kyrkan kom igång en smula försenad, och den var dessutom lite längre än vanligt, eftersom vi sjöng tre psalmer i stället för de vanliga två. Det gjorde att klockan var rätt mycket när vi var klara, och en vigsel skulle börja i kyrkan strax efter. För att få folk att lämna kyrkan raskt och i god ordning, sade jag till:
"Nu är dopet förbi, och strax följer en vigsel."
Jag såg hur alla stelnade till - skulle de ändå gifta sig?! - så jag måste tillägga: "Ja, det är ju alltså ett annat brudpar!"
Lättade skratt.
Dopförrättningen i kyrkan kom igång en smula försenad, och den var dessutom lite längre än vanligt, eftersom vi sjöng tre psalmer i stället för de vanliga två. Det gjorde att klockan var rätt mycket när vi var klara, och en vigsel skulle börja i kyrkan strax efter. För att få folk att lämna kyrkan raskt och i god ordning, sade jag till:
"Nu är dopet förbi, och strax följer en vigsel."
Jag såg hur alla stelnade till - skulle de ändå gifta sig?! - så jag måste tillägga: "Ja, det är ju alltså ett annat brudpar!"
Lättade skratt.
2 kommentarer:
Jag känner till dilemmat!! På försommaren var vi på ett dop, där föräldrarna var ogifta. Dom hade bjudit så många gäster att vi faktiskt började undra om dom tänkte slå till på samma gång. Några dagar innan kände vi oss tvungna att ta reda på saken, så vi frågade försiktigt. Det visade sig att dom skulle gifta sig senare på sommaren....... suck... tack o lov!!!
Det är bra med överraskningar ibland, men ibland kan folk också bli sura av sånt...
Skicka en kommentar