Högre pastoralen

I innehållsinlägget till uppsatsen Disciplinärt förfarande i församlingen (som jag publicerade 18.7.06) nämnde jag att jag har börjat med arbetet på Högre pastoralexamen. Det gjorde jag, men har legat lågt sedan dess, eftersom examenskraven skulle förnyas och förenklas. Nu är det arbetet gjort, så nu vet jag lite mer.
Högre pastoralexamen ger behörighet att bli domprost, stiftsdekan eller assessor vid domkapitlet. Tidigare skulle man avlägga en drös med kurser och en hög med litteraturtenter samt författa en avhandling som skulle motsvara en licensiatavhandling till omfång och kvalitet. Eftersom det dessutom var meningen att detta skulle ske vid sidan av arbetet, ledde det till att det inte var så många som orkade avlägga denna arbetsdryga examen. Det ledde i sin tur till att i synnerhet assessorsvalen kunde lida av kronisk brist på lämpliga kandidater.
Nu har examenskraven luckrats upp betydligt. Förutom en viss ledarskapskurs på 20 studiepoäng (sp; motsvarar så där en halv studievecka, vilket var enheten som vi använde när jag låg vid uni), skall man avlägga 40 sp teologiska kurser och skriva en teologisk uppsats värd 20 sp (vilket blir sådär 35-40 sidor, alltså en halv pro gradu -avhandling). Detta är helt mänskligt också för en halvlat drönare som jag - bara jag får tid på mig, förstås.
Jag diskuterade igenom saken med stiftsdekanen, som har denna examen på sitt ansvar, och vi kom fram till att jag bör avlägga 14 sp kurser till. Uppsatsen kan jag skriva på basen av det jag redan har författat på hbt-bibeln, även om det bör bearbetas kraftigt, förstås. Något år tar det väl, men knappast hinner jag påbörja nya decennier av mina levnadsår innan detta projekt är slutfört.
Att examenskraven har blivit lättare syns också i att antalet intressenter nu är större. Och det bådar gott för stiftets framtid.
När jag 18.7.06 räknade upp lite av de kurser och examina som jag har avlagt, var det en kommentator som surt tyckte att jag skröt. Men det var förstås inte min mening. Jag ville ge en bild av sådant som sker inom kyrkan genom att använda mig själv som exempel. Men det är klart att Jante-lagen gäller också oss präster.
Om vi tillåter det.
Vilket jag vägrar!

1 kommentar:

Anonym sa...

Framgång, Kalle!