Jerusalem, kristenhetens heligaste plats, regerades vid det förra millennieskiftet av toleranta muslimska härskare, som behandlade både sina kristna och sina judiska undersåtar väl. Staden intogs dock i slutet av 1000-talet av österifrån anstormande seldjukiska turkar, som inte på samma sätt tolererade "otrogna". De kristna såg därför sin situation i Mellanöstern hotad.
Vid ett kyrkomöte i Clermont den 27 november 1095 manade påven Urban II till en samlad kraftinsats och ett heligt krig mot de otrogna. Därmed inleddes korstågsperioden.
Bilden föreställer korsriddare. Från vänster Heliga Gravens Orden, Johanniterorden, Tempelherreorden, St. Jakobs Orden och Tyska Orden. Jerusalem erövrades och förstördes av korsfararna under första korståget år 1099. Ur det kaos och den förödelse som rådde föddes den orden, som kom att kallas Hospitallierna eller Johanniterna. Offren för förödelsen togs nämligen om hand i det hospital (härbärge) för kristna pilgrimer, som grundats redan 1036 (enligt vissa uppgifter 1020) av köpmän från Amalfi i Italien, och vars skyddshelgon var Johannes döparen.
Korsfararna organiserade och utvecklade hospitalverksamheten. Enligt hospitalliernas regler hade alla sjuka tillträde, oavsett ras, religion och social ställning, vilket var oerhört i den tidens intoleranta klassamhälle. Hospitalet fick starkt stöd av det nygrundade Konungariket Jerusalems första regenter. Anläggningen byggdes snabbt ut och fungerade inom kort som det som vi idag kallar ett sjukhus, med upp till tvåtusen patientplatser.
Med ett dekret år 1113 av påven Paschalis II (Urban II:s efterträdare) stadfästes Johanniterorden, "St. Johannis av Jerusalem Hospitals Riddareorden", med Johannes döparen som skyddshelgon. Hospitalbrödraskapet upphöjdes därmed till andlig riddarorden med egen författning och vidsträckta privilegier. Förste Stormästare för Orden blev italienaren broder Gerhard (d. 1120), tidigare föreståndare för amalfibrödernas hospital och härbärge. Gerhard saligförklarades senare.
Ordens motto har genom historien varit Pro Fide - Pro Utilitate Hominum (För tron och för människors bästa). År 1099 har genom ett gemensamt beslut av Malteserorden och Johanniterordnarna inom Johanniteralliansen kommit att räknas som tillblivelseåret för Johanniterorden. År 1999 hade således 900 år förflutit sedan Ordens tillkomst.
Vid ett kyrkomöte i Clermont den 27 november 1095 manade påven Urban II till en samlad kraftinsats och ett heligt krig mot de otrogna. Därmed inleddes korstågsperioden.
Bilden föreställer korsriddare. Från vänster Heliga Gravens Orden, Johanniterorden, Tempelherreorden, St. Jakobs Orden och Tyska Orden. Jerusalem erövrades och förstördes av korsfararna under första korståget år 1099. Ur det kaos och den förödelse som rådde föddes den orden, som kom att kallas Hospitallierna eller Johanniterna. Offren för förödelsen togs nämligen om hand i det hospital (härbärge) för kristna pilgrimer, som grundats redan 1036 (enligt vissa uppgifter 1020) av köpmän från Amalfi i Italien, och vars skyddshelgon var Johannes döparen.Korsfararna organiserade och utvecklade hospitalverksamheten. Enligt hospitalliernas regler hade alla sjuka tillträde, oavsett ras, religion och social ställning, vilket var oerhört i den tidens intoleranta klassamhälle. Hospitalet fick starkt stöd av det nygrundade Konungariket Jerusalems första regenter. Anläggningen byggdes snabbt ut och fungerade inom kort som det som vi idag kallar ett sjukhus, med upp till tvåtusen patientplatser.
Med ett dekret år 1113 av påven Paschalis II (Urban II:s efterträdare) stadfästes Johanniterorden, "St. Johannis av Jerusalem Hospitals Riddareorden", med Johannes döparen som skyddshelgon. Hospitalbrödraskapet upphöjdes därmed till andlig riddarorden med egen författning och vidsträckta privilegier. Förste Stormästare för Orden blev italienaren broder Gerhard (d. 1120), tidigare föreståndare för amalfibrödernas hospital och härbärge. Gerhard saligförklarades senare.
Ordens motto har genom historien varit Pro Fide - Pro Utilitate Hominum (För tron och för människors bästa). År 1099 har genom ett gemensamt beslut av Malteserorden och Johanniterordnarna inom Johanniteralliansen kommit att räknas som tillblivelseåret för Johanniterorden. År 1999 hade således 900 år förflutit sedan Ordens tillkomst.
2 kommentarer:
Får kvinnor vara med i orden? Om inte, varför?
Henry, jag har gjort ett försök att besvara din fråga i inlägget Johanniterdamer. Hoppas det tillfredsställer dig.
Skicka en kommentar