Jag besökte S-Market i Näse här i Borgå ikväll. Pojken och jag kom dit lite över fem, och innan vi var klara med att se på leksaker och tidningar (samt välja mat åt familjen) hade en timme nästan förflutit. Medan vi stod i kassan kom ett vänligt meddelande över högtalarna om att butiken stänger kl. 18. Det var faktiskt ett sympatiskt meddelande - en trevlig och varm damröst kom med meddelandet, tackade oss för besöket och önskade oss välkomna tillbaka på måndag. Hon upprepade rent av sitt budskap två gånger.
Men här började det kännas lite konstigt. Det är klart att jag i vårt tvåspråkiga land - och särskilt i Borgå där språkgrupperna är rätt jämnstora - är van vid att meddelanden upprepas. Det brukar dock ske först på finska och sedan på svenska. Nu kom meddelandet först på finska och sedan på ... finska! Jag undrar hur S-Market tänker. Om de svenskspråkigas andel i Borgå är nästan 40 % bör ju andelen av affärens kundunderlag vara i samma storleksklass. Varför får vi då inte veta att butiken stänger? Ja, men ... nu har jag det! De vill förstås att vi svenskspråkiga skall stanna i butiken över veckoslutet för att få konsumera deras produkter! Så generöst av dem!
Men känner sig inte finnarna förfördelade då, tro?
Men här började det kännas lite konstigt. Det är klart att jag i vårt tvåspråkiga land - och särskilt i Borgå där språkgrupperna är rätt jämnstora - är van vid att meddelanden upprepas. Det brukar dock ske först på finska och sedan på svenska. Nu kom meddelandet först på finska och sedan på ... finska! Jag undrar hur S-Market tänker. Om de svenskspråkigas andel i Borgå är nästan 40 % bör ju andelen av affärens kundunderlag vara i samma storleksklass. Varför får vi då inte veta att butiken stänger? Ja, men ... nu har jag det! De vill förstås att vi svenskspråkiga skall stanna i butiken över veckoslutet för att få konsumera deras produkter! Så generöst av dem!
Men känner sig inte finnarna förfördelade då, tro?
2 kommentarer:
Tråkigt, men bra sagt av Dig. Förbluffande på alla vis!
Den modärna sk "tvåspråkigheten" i sig själv är förbluffande. För så har tvåspråkighet aldrig fungerat i den sk verkligheten.
Tvåspråkiga människor använder i regel olika språk i olika sammanhang (för att använda Biskop Martin Lönnebos exempel: Gud, Prästen och Fröken i skolan talar svenska - övriga Västerbottniska).
För Finlands del är det påtagligt för en icke finsktalande med Jully Ramsay i ena näven, att t.ex. ortsnamn kan vara finska, svenska eller ett tredje, icke-svenskt.
Och att de kan vara översättningar av varandra - eller något helt annat.
Och, än mer förvirrande: vissa orter, som Åbo-Turku-Lyderev, har ett svenskt och två ryska namn...
Hur rörigt detta kan bli i internett-åldern kan ni inte ana ;=)
Skicka en kommentar