Det kom en fråga på Facebook:
Det är en svår nöt att knäcka, en läxa som också jag stavar på. Förlåtelsen är ju till för att återställa en skadad relation, och kräver då aktivitet från båda parter: den ena som ber om förlåtelse och den andra som förlåter.
Men om den ena parten inte inser eller anser att den har gjort något att be om förlåtelse för, fungerar inte ovannämnda scenarium. Då kan det inte bli frågan om att återställa relationen. Däremot blir den sårade parten själv skadad av den uteblivna förlåtelsen, för då går han ofta och retar upp sig eller suger på sin skadekaramell - vilket hindrar honom från att gå vidare med livet. Därför kan det vara viktigt att förlåta också dem som inte ber om det - helt för sin egen skull.
Men att finna kraft för det är en annan femma...
Hur kan man förlåta, om förlåtelse ej begärs?Jag svarade:
Det är en svår nöt att knäcka, en läxa som också jag stavar på. Förlåtelsen är ju till för att återställa en skadad relation, och kräver då aktivitet från båda parter: den ena som ber om förlåtelse och den andra som förlåter.
Men om den ena parten inte inser eller anser att den har gjort något att be om förlåtelse för, fungerar inte ovannämnda scenarium. Då kan det inte bli frågan om att återställa relationen. Däremot blir den sårade parten själv skadad av den uteblivna förlåtelsen, för då går han ofta och retar upp sig eller suger på sin skadekaramell - vilket hindrar honom från att gå vidare med livet. Därför kan det vara viktigt att förlåta också dem som inte ber om det - helt för sin egen skull.
Men att finna kraft för det är en annan femma...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar