Jag har lämnat in en motion till stadsfullmäktige:
Också detta nyår har ett ständigt återkommande problem upprepats, nämligen ofoget kring nyårsraketer.Jag har också skrivit insändare på basen av denna motion och skickat in dem till lokaltidningarna Borgåbladet och Uusimaa. Detta visade sig dock vara onödigt, eftersom stadskansliet skickar motionerna som nyheter till lokalpressen. I fortsättningen kommer jag att skicka motsvarande insändare till rikspressen.
Att man under själva nyårsnatten bränner av raketer och smällare är en tradition som man visserligen kan ifrågasätta ur miljöhänseende, av ekonomiska orsaker och ur trivselsynpunkt, men som det inte är min mening att yttra mig om här. Som jag har förstått saken, är dessa fyrverkerier dock tillåtna endast under en tolvtimmarsperiod mellan kl 18 och kl 06. Regeln är god, men den efterföljs inte. Var och en kunde konstatera att smällandet började så fort försäljningen av raketer blev tillåten efter julhelgen.
Jag föreslår därför följande justering av reglerna: raketer och smällare skulle visserligen få säljas under samma tidsperiod som nu, men de skulle inte få överlåtas till kunderna förrän efter kl 15 på nyårsafton. Då skulle okynnessmällandet förkortas betydligt, helt enkelt genom materialbrist.
Karl af Hällström
16.1.2009
5 kommentarer:
Tyvärr tror jag det är omöjligt att kontrollera kl 15 -regeln. Dessutom skulle det orsaka en hel del problem för försäljarna, de skulle inte vara pigga på detta. Att dessutom hålla koll på vem som har köpt vad och när och vem som har rätt att lösa ut raketerna... för komplicerat.
Och så kan de ju folk gå över gränsen till en annan kommun och köpa raketer i stället för att köra runt och betala och lösa ut i Borgå.
Men jag håller med att nuvarande raketpraxis är problematisk.
Gränsöverskridande råder inte mitt förslag på, det är helt sant.
Däremot tycker jag väl inte att det skulle bli så komplicerat. Man betalar och får ett specificerat kvitto, sådant som alla kassa-apparater skriver ut numera. Så kommer man vid rätt tidpunkt med kvittot i handen och får sina sprängämnen. Är det faktiskt så svårt, tror du?
Att försäljarna inte är förtjusta över begränsningar är väl självklart, och det är ju ingalunda deras fel att vissa av deras kunder bryter mot givna regler. Försäljarna får, liksom alla andra, leva med det regelverk som samhället skapar till skydd för medborgarna.
Men inte är jag gift med detta förslag. Jag ville komma med en idé om hur man kan råda på det problem som har uppkommit. Har du en bättre idé, så hör för all del av dig - jag är intresserad!
Hej!
Det kan vara att jag för snabbt avvisar tanken på kvitton och utlösning, det kan stämma. Men jag tror faktiskt att folk är så pass lata (själv skulle jag vara det :) ) att får man inte med sig produkten genast så låter man bli att köpa. Annat om det är fråga om t.ex. möbler eller andra större investeringar.
Jag tror att problematiken är svår att lösa på kommunal nivå, men jag får lyfta på hatten åt dig att du gör ett försök. Nu vet jag inte om följande går att förverkliga på kommunalnivå, men jag tänker mig ändå så här:
Det största problemet med raketerna uppstår då minderåriga använder dem. De är ofta för ivriga och kan leka med dem. Därför borde kontrollen av vem raketer säljs åt skärpas. Detta då genom satsningar i polisens arbete både som kontrollanter vid försäljningsplatserna och ute på gatorna vid nyår där unga (och alkoholpåverkade) spränger sina raketer.
På tal om nyårsraketer, råkade jag vara på rådhustorget i Borgå då staden fyllde 650 år, nyåret 1996. Total dimma rådde och av raketerna syntes intet. Stämningen var ändå fin, och jag skulle knappast komma ihåg hela skjutandet, om det inte misslyckats. Celebrerandet är viktigt, inte raketerna i sig, men oklart är ännu vad jag celebrerade, hur stor församlingen anno 1346 var, och hur många var finskspråkiga. Och vem byggde kyrkan, som är äldre än så?
1346 räknar man som Borgås födelseår eftersom staden för första gången nämns i ett dokument från det året. Har man trott, numera anser man att det är flera decennier yngre.
Men det betyder hur som helst inte att staden skulle ha grundats då, utan platsen har nog varit bebyggd åtskilligt längre. Borgå å har varit en naturlig handelsled från Tavastland till kusten, och Borgbacken har kunnat försvara den.
Invånarna var säkert mångspråkiga på medeltiden - svenska, finska, estniska, tyska, danska ...
Och kyrkan byggdes för lokalbefolkningen. De äldsta delarna av den nuvarande domkyrkan är från 1200-talet, men det har nog stått en träkyrka på kyrkbacken redan tidigare.
Skicka en kommentar