I helgen kom KD:s förre ordförande, riksdagsman Bjarne Kallis [som enligt uppgift inte är baptist, vilket jag tidigare påstod. Ursäkta!], med en öppning om att Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland borde avstå från sin vigselrätt om riksdagen går in för en könsneutral äktenskapslag. Partiets nuvarande ordförande Päivi Räsänen och den avgående biskopen i Helsingfors, Eero Huovinen, instämde.
Själv blev jag intervjuad först av radionyheterna och sedan av Borgåbladet i frågan. Eftersom Bbl:s intervju inte syns på nätet, publicerar jag den här i utdrag. Egentligen är det två texter, skrivna av Johanna Metsämäki.
1. Könsneutralt äktenskap
tvingar kyrkan att bestämma sig
tvingar kyrkan att bestämma sig
Ringlöftena blir välsignelse om kyrkan avstår från sin vigselrätt, tror Karl af Hällström.
BORGÅ. Riksdagens diskussioner kring ett lagförslag om införandet av könsneutralt äktenskap i Finland har också satt fart på diskussionen inom den evangelisk-lutherska folkkyrkan.
– Vi har kommit så långt i samhällsutvecklingen att riksdagen diskuterar en sådan här lag. Då måste vi inom kyrkan sätta oss ner och fundera vad det här innebär för oss och vilka olika alternativ vi har om lagen går igenom, säger vikarierande kyrkoherde, kaplan Karl af Hällström vid Borgå svenska domkyrkoförsamling.
Alternativen som nämnts i den offentliga diskussionen är tre, det vill säga om kyrkan skall öppna sig för alla församlingsmedlemmar som enligt staten har juridisk rätt att ingå äktenskap, om man oberoende av lagen skall fortsätta den tradition man tillämpar idag eller om kyrkan helt enkelt frånsäger sig sin rätt att viga.
– Att avstå från vigselrätten är bara ett alternativ, men ett reellt sådant. Vigseln är inte en omistlig del för kyrkan. Det är statens sak att avgöra vem som får ingå äktenskap, och är en uppgift som staten delegerat åt kyrkan då kyrkorna fick statskyrkoställning i Europa under 1600-talet, berättar af Hällström. [...]
Om kyrkan avstår från sin rätt att förrätta juridiskt bindande vigslar, så kommer en myndighet att få stora problem, och det är magistraten, menar Karl af Hällström. De skulle i så fall vara tvungna att viga alla som vill ingå äktenskap i Finland.
– Magistraternas arbetsbörda skulle öka markant. De skulle säkert behöva betydligt mera personal, men det är statens problem. Billigt blir det inte, men pengar är ju inte heller det avgörande i den här frågan.
En lösning inte enkel
Kyrkan har diskuterat sexuella minoriteters ställning inom kyrkan i många år och diskussionsklimatet blir lätt inflammerat. Kommer man att kunna enas om en lösning om lagförslaget går igenom?
– Det tror jag, men visst kommer vi också att se motreaktioner både bland församlingarnas medlemmar och bland personalen, säger af Hällström.
– Liksom i tidigare frågor finns de som tycker att kyrkan ger upp sin lära, och de som tycker att vi inte tar vårt ansvar om vi inte accepterar förändringen. Men kyrkan kan inte låta sig skrämmas av tanken på hur många som kan tänkas lämna kyrkan i protest, utan utgångspunkten måste vara vad vi själva vill göra.
Riksdagen kan inte tvinga kyrkan att viga samkönade par om man inte skriver in det i lag, och så långt tror kaplan Karl af Hällström inte att riksdagen är beredd att gå. Hans personliga åsikt är ändå att kyrkan bör behålla sin rätt att viga och utöka den att gälla alla församlingsmedlemmar som juridiskt har rätt att ingå äktenskap, om lagen statsfästs. En samvetsklausul anser han ändå vara nödvändig. En sådan tillfördes också beslutet att prästviga kvinnor år 1986.
– Då lade man inte till någon tidsfrist, vilket idag skapar en hel del problem då manliga präster fortfarande vägrar samarbeta med kvinnliga. Tidsfristen skall gälla dem som prästvigts före ett beslut. De som prästvigs efter bör veta vad de ger sig in på, anser han.
Ingen prästflykt
Den enskilda prästen har vigselskyldighet inom kyrkan idag. För många präster är det en samvetsfråga att inte viga frånskilda, men juridiskt kan de inte avstå från sin uppgift. Det brukar gå att sköta arbetsfördelningen så att olika präster sköter olika slags vigslar, berättar af Hällström.
– Jag tror att en liknande lösning kunde fungera när det kommer till könsneutrala äktenskap. Liksom en präst inte vill viga mot sitt samvete så vill ju inte heller någon bli vigd av en präst som uppenbart är motvillig.
Själv tror Karl af Hällström inte på någon prästflykt ifall kyrkan godkänner vigsel av samkönade par, men ett visst bortfall till till exempel Lutherstiftelsen får man i så fall räkna med.
– Äktenskapet är viktigt som livsstil inom den lutherska kyrkan, det vill säga att paret lever i trohet och kärlek och känner ansvar för varandra och sin familj. Själva vigselakten är av mindre betydelse, men det är glädjande att så många vill ha Gud med i vigseln, säger Karl af Hällström, kaplan och vikarierande kyrkoherde vid Borgå svenska domkyrkoförsamling.
af Hällström vet att de kyrkliga ceremonierna, som dop, konfirmation och vigsel, idag handlar om tradition utan desto större djup för många. Men människor vill ha kyrkan med i livets olika skeden, och kyrkan skall inte högfärdigt stänga dem ute, menar han. [...]
Har då vigseln någon betydelse kvar i dag?
– Löftena, i vilken form de än kommer, höjer i viss mån tröskeln för att separera. Man säger att vi har en hög skilsmässofrekvens i Finland, men att använda det som argument för att aldrig gifta sig håller inte. Jag gissar att statistiken för separerande sambopar är minst lika hög, om inte högre, säger Karl af Hällström.
– Magistraternas arbetsbörda skulle öka markant. De skulle säkert behöva betydligt mera personal, men det är statens problem. Billigt blir det inte, men pengar är ju inte heller det avgörande i den här frågan.
En lösning inte enkel
Kyrkan har diskuterat sexuella minoriteters ställning inom kyrkan i många år och diskussionsklimatet blir lätt inflammerat. Kommer man att kunna enas om en lösning om lagförslaget går igenom?
– Det tror jag, men visst kommer vi också att se motreaktioner både bland församlingarnas medlemmar och bland personalen, säger af Hällström.
– Liksom i tidigare frågor finns de som tycker att kyrkan ger upp sin lära, och de som tycker att vi inte tar vårt ansvar om vi inte accepterar förändringen. Men kyrkan kan inte låta sig skrämmas av tanken på hur många som kan tänkas lämna kyrkan i protest, utan utgångspunkten måste vara vad vi själva vill göra.
Riksdagen kan inte tvinga kyrkan att viga samkönade par om man inte skriver in det i lag, och så långt tror kaplan Karl af Hällström inte att riksdagen är beredd att gå. Hans personliga åsikt är ändå att kyrkan bör behålla sin rätt att viga och utöka den att gälla alla församlingsmedlemmar som juridiskt har rätt att ingå äktenskap, om lagen statsfästs. En samvetsklausul anser han ändå vara nödvändig. En sådan tillfördes också beslutet att prästviga kvinnor år 1986.
– Då lade man inte till någon tidsfrist, vilket idag skapar en hel del problem då manliga präster fortfarande vägrar samarbeta med kvinnliga. Tidsfristen skall gälla dem som prästvigts före ett beslut. De som prästvigs efter bör veta vad de ger sig in på, anser han.
Ingen prästflykt
Den enskilda prästen har vigselskyldighet inom kyrkan idag. För många präster är det en samvetsfråga att inte viga frånskilda, men juridiskt kan de inte avstå från sin uppgift. Det brukar gå att sköta arbetsfördelningen så att olika präster sköter olika slags vigslar, berättar af Hällström.
– Jag tror att en liknande lösning kunde fungera när det kommer till könsneutrala äktenskap. Liksom en präst inte vill viga mot sitt samvete så vill ju inte heller någon bli vigd av en präst som uppenbart är motvillig.
Själv tror Karl af Hällström inte på någon prästflykt ifall kyrkan godkänner vigsel av samkönade par, men ett visst bortfall till till exempel Lutherstiftelsen får man i så fall räkna med.
BORGÅ. En kyrkovigsel är fortfarande ingen rättighet för vem som helst. För att få gifta sig i den evangelisk lutherska kyrkan idag bör åtminstone ena partnern ha gått i skriftskola och höra till den lutherska kyrkan. Den andra bör höra till kyrkan eller något annat kristet samfund. Vid Borgå svenska domkyrkoförsamling har man de senaste åren vigt mellan 42 och 57 par per år. Vid den finska församlingen är antalet grovt uppskattat det dubbla. Antalet välsignelser av äktenskapet rör sig kring fem årligen.2. Äktenskapet är det
som betyder något
– Äktenskapet är viktigt som livsstil inom den lutherska kyrkan, det vill säga att paret lever i trohet och kärlek och känner ansvar för varandra och sin familj. Själva vigselakten är av mindre betydelse, men det är glädjande att så många vill ha Gud med i vigseln, säger Karl af Hällström, kaplan och vikarierande kyrkoherde vid Borgå svenska domkyrkoförsamling.
af Hällström vet att de kyrkliga ceremonierna, som dop, konfirmation och vigsel, idag handlar om tradition utan desto större djup för många. Men människor vill ha kyrkan med i livets olika skeden, och kyrkan skall inte högfärdigt stänga dem ute, menar han. [...]
Har då vigseln någon betydelse kvar i dag?
– Löftena, i vilken form de än kommer, höjer i viss mån tröskeln för att separera. Man säger att vi har en hög skilsmässofrekvens i Finland, men att använda det som argument för att aldrig gifta sig håller inte. Jag gissar att statistiken för separerande sambopar är minst lika hög, om inte högre, säger Karl af Hällström.
Mer i media:
Ehdotus: Kirkolta vihkioikeus pois (Aamulehti 25.7.10)
Kallis: Kirkko voisi luopua vihkimisoikeudestaan (Helsingin Sanomat 26.7.10)
Piispa Huovinen: Kirkon ehkä harkittava vihkimisestä luopumista (Helsingin Sanomat 26.7.10)
Vihkimisoikeuden muutos muuttaisi vain vähän kirkollisia häitä (Helsingin Sanomat 27.7.10)
Räsänen: Vihkioikeuden poistaminen ei ratkaisisi kirkon homokiistaa (Aamulehti 27.7.10)
Kyrkan har förlorat kampen om vigselrätt (Hufvudstadsbladets ledare 28.7.10)
Tidningarna dryftar kyrkans rätt att viga (YLE 28.7.10)
Finsk debatt om samkönade äktenskap (Kyrkans Tidning 28.7.10)
Finsk biskop redo ge upp vigselrätten (Dagen 28.7.10)
Kaplan tycker inte att kyrkan ska avsäga sig rätten att viga (Aktuellt på Radio Vega 28.7.10 - avpubliceras 28.8.10 kl. 12.20)
Könsneutrala äktenskap? (Västra Nyland 28.7.10)
Vigselvägval (Åbo Underrättelser 28.7.10)
Äktenskapet (biskop em. Erik Vikströms blogg 28.7.10)
Dags att möta den moderna världen (Borgåbladet 29.7.10)
Kyrkans förändrade roll (Åbo Underrättelser 29.7.10)
Slopad vigselrätt ger ingen lösning på kyrklig konflikt (Vasabladet 29.7.10)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar