Mitt svar på Regnbågsankans fråga

Regnbågsankan r.f. ställer på sin hemsida en fråga:
Stöder du medborgarinitiativet Ja2013 eller hör du till de kritiska rösterna? Hur förhåller du dig till homoäktenskap som troende, och ser du detta som en religös fråga?
Vi är flera som har svarat, både för och emot. Mitt svar lyder:

Enligt luthersk syn är äktenskapet en samhällsfråga. Riksdagen har rätt att stifta hurdana äktenskapslagar den vill utan att kyrkorna skall blanda sig i (synpunkter kan man väl få komma med, förstås). Äktenskapet är alltså inte i sig en religiös fråga.
Man kan ändå komma med religiösa argument också, och bör göra det när nästa steg är att fundera på hur kyrkan skall handla.
Skapelseberättelsen bör läsas så att människan är skapad till tvåsamhet, oberoende av könskombination. Därför är det följdriktigt att också enkönade äktenskap blir tillåtna (och ja, jag skrev på medborgarinitiativet så fort det var möjligt). Kyrkorna bör ha möjlighet att självständigt besluta om sitt förhållningssätt, men själv skulle jag vara fullt beredd att viga enkönade par.
Jag förstår dock att många kolleger har samvetsbetänkligheter, så de som har blivit prästvigda innan denna lag träder i kraft bör ha frihet att låta bli att ställa upp (bara det sker snyggt). De som prästvigs senare vet vad de ger sig in på, och ska inte ha denna frihet.

Frågespalten LXXVI: Kyrkans vigselrätt i framtiden

I anslutning till debatten om könsneutrala äktenskap kom en fråga på Facebook:
Finns det verkligen en risk för att vår lutherska kyrka ska ge upp vigselrätten? Det gör ju frågan mycket mer komplicerad tycker jag. Jag skulle gärna vilja att mina barn kunde få bli vigda i kyrkan även om de inte är homosexuella ... Vad tror du att kommer att hända?
Jag tror inte att vi ger upp vigselrätten. Lagstiftaren tycks ju vara inställd på en samvetsklausul för kyrkan och prästerna.
Men även om vigselrätten skulle försvinna, skulle väl situationen vara samma som t.ex. i Frankrike, att den juridiska vigseln sker i magistraten och följs av en religiös ceremoni i kyrkan. Väldigt radikala förändringar blir det nog inte i praktiken ur gemene mans synvinkel.

Se också biskop Björn Vikströms kommentar till saken. 

Frågespalten LXXV: Sexuell läggning vs handlingsmönster

Den sista frågan i frågeklustret (Frågespalten LXII-LXIV) löd:
Hur svarar man dem som hävdar att homosexualitet handlar om handling och inte om läggning, utan att vi alla är skapta heterosexuella? Vad säger jag till dem som hävdar att jag kan be till Gud att Gud tar bort min bisexualitet?
Att det inte skulle vara frågan om läggning när det gäller homosexualitet är en föråldrad syn, medicinskt sätt. Det är som att påstå att lunginflammation inte beror på bakterier, utan på att man har andats kall luft, eller att mentala sjukdomar beror på onda andar och skall botas med förbön och aga.
De fall där homosexuella har ”botats” handlar bl.a. om att de inte egentligen var homo- utan bisexuella och därför kunde styra sin åtrå till personer av det andra könet, precis som heterosexuella kan styra bort sin åtrå från sådana som är t.ex. gifta. Läggningen ändrade alltså inte, utan bara handlingsmönstret.
Det kan också handla om att gå in i en livslögn (”in i garderoben”), ofta också inför sig själv. I många fall sker ”återfall”, där sådana som har haft ett homosexuellt beteende, men gifter sig med en av motsatt kön och t.o.m. får barn, sedan inser att hen trots allt är homosexuell. Detta leder till stor tragik i familjen, oberoende av hur situationen löses.

Om någon anser att din bisexualitet är en förvridning av din personlighet (eller hur de nu uttrycker saken), så finns det förstås alltid möjlighet att be till Gud. Men att Gud skulle ändra en persons sexuella läggning (inte bara handlingsmönster) är lika sannolikt som att Han låter ett amputerat ben växa ut igen. Jag säger inte att det skulle vara omöjligt, för ingenting är omöjligt för Gud, men jag har aldrig någonsin varken hört eller sett något sådant.
Och fast det inte är omöjligt, är det åtminstone onödigt, anser jag.

Frågespalten LXXIV: Kristen och polyamorös

Frågeklustret (se Frågespalten LXXII-LXXIII) går vidare:
Sen har jag en fråga till. Kan man vara både kristen och polyamorös (alltså att tro på att man kan ha flera djupa förhållanden samtidigt på ärligt, kärleksfullt och inkluderande vis)? Nu vet jag visserligen redan att det finns polyamorösa kristna men jag undrar om du har några tankar kring det?

Tack för dina nätsidor!
Jag ställer mig mycket tvekande till polyamorösa förhållanden. Där är det ju ingalunda frågan om läggning, utan om val. Att ha djupa förhållanden med flera på en gång kan i princip vara möjligt för någon, antar jag, men för att förhållandet ska vara jämlikt, borde alla som är i förhållandet öppet och ärligt vara av samma åsikt och ha samma möjligheter. Och i sådana förhållanden är svartsjuka lätt att förneka verbalt, förstås, men hur enkelt är det att göra sig kvitt den i praktiken? Framför allt: går det att reellt garantera att ingen i förhållandet tar skada av egen eller annans svartsjuka eller av något annat liknande?

Jag tror att det kan vara övermäktigt, och därför är polyamorösa förhållanden ingenting som jag rekommenderar.


Frågespalten LXXIII: Onaturliga begär och naturlig läggning

Frågeklustret, som jag nämnde i förra Frågespalt, fortsätter:
Sen är det en till text som jag har frågor om: I Romarbrevet så står det om hur "heterosexuella straffas med homosexualitet" som bloggaren Aqurette citeras på din sida. Men det står också i Romarbrevet att "kvinnorna bytte ut det naturliga umgänget mot ett onaturligt, likaså övergav männen det naturliga umgänget med kvinnorna och upptändes av begär till varandra". Visserligen handlar det om att byta begär men det står inte "deras naturliga" utan rätt och slätt "det naturliga", som om det bara finns ett naturligt sätt. Hur tänker du kring det?
Jag tycker att man inte skall läsa för mycket in i texten. Poängen är ju att folk sysslade med sådant som var emot deras naturliga läggning. Kvinnorna och männen bytte ut det naturliga umgänget med det andra könet. Man kan tolka detta som att heterosexualiteten är ”det naturliga” i allmänhet, men också att heterosexualiteten var det naturliga just för dessa personer (vilket i så fall skulle uttryckas med ”deras”). Eftersom det står ”det” är båda tolkningarna lika möjliga. Att utgående från detta påstå att endast en viss läggning är ”den naturliga” är att göra våld på texten. Visserligen skulle den tolkningen säkert vara i linje med Paulus’ tankar, men Rom 1:26-27 kan inte användas som grund för det argumentet (men kanske som stöd, om du förstår skillnaden).

Men som jag skriver på Hbt-bibeln, handlar det här om otuktiga handlingar som är emot personens naturliga läggning. Dessutom är det inte (här) handlingarna i sig själv som är den synd som Paulus vänder sig mot, utan de är en följd, ett straff om man så vill, av personernas egentliga synd, alltså deras bortvändhet från Gud.


Archbishop of Finland supports same-sex marriages

When the current government was formed in Finland a few years back, the Christian Democrats demanded that it would not propose any legislation allowing same-sex couples to marry, or the party would not participate in the government. The other parties agreed to this.
Therefore, MPs from the other parties tried to introduce a motion to legalize same-sex marriages. This failed, however, since the motion didn't gain the necessary support; only 76 of the 200 MPs signed the motion.
As a consequence, a citizen's motion was created. If 50 000 signatures are gathered, such a motion could be discussed in Parliament. When this motion was introduced on 19 March on the home page of the Ministry of Justice, it gathered the necessary signatures in less than one day - the first such motion ever to collect enough signatures. At 11:47 today, a week later, the motion had been signed by 138 226 citizens. The motion will remain on the home pages for six months, and the Ministry will then take it to Parliament for discussions.

Archbishop Kari Mäkinen
The Archbishop of the Evangelical Lutheran Church of Finland, Kari Mäkinen, appeared this morning on the TV channel MTV3 and gave his support to the proposed legislation about same-sex marriages.
"I think it is an important goal, and I hope that equality will be achieved in this," Mäkinen said in the programme Huomenta Suomi (Good morning Finland). "Within the church, marriage has traditionally meant a covenant between a man and a woman. The present discussion creates a dicsussion within the church as well, where the foundations of the concept of marriage are evaluated. I see in this discussion an immensly positive will to relate to every human being equally."

The proposed legislation would not compel the churches to perform same-sex marriages.

Update: Later the same day, the Archbishop denied that he had taken a stand on the legislation, saying he talked about "treating people and their relationships equally." Helsingin Sanomat published the comment.

Biskoparnas brev om missionsstiftet

Missionsstiftets biskop Risto Soramies' vapen
Biskoparna har skickat följande brev till prästerna:
Bästa präster!

I Lahtis grundades 16.3.2013 en icke-registrerad förening, som antog namnet Finlands evangelisk-lutherska missionsstift. Detta stift har ingen formell ställning i vår kyrka och det har skapats i strid mot vår kyrkas ordning. Även om missionsstiftet inte formellt är registrerat som ett religiöst samfund uppvisar det i praktiken många sådana drag.
Kyrkans kännetecken är Guds ord, dopet och nattvarden, samt prästämbetet som har inrättats för att utföra dessa uppgifter. De rörelser som verkar inom vår kyrka har av tradition respekterat vår kyrkas ordning. I motsats till dessa har missionsstiftet ett eget prästämbete och en egen sakramentsförvaltning och hävdar att evangelisk-lutherska kyrkan i Finland uppvisar kännetecken på en falsk kyrka.
Missionsstiftets strävan att fungera som en kyrka i kyrkan skapar villrådighet bland kyrkans medlemmar. Missionsstiftets verksamhet är inte evangelisk-lutherska kyrkans verksamhet och dess präster är inte präster i vår kyrka. Följaktligen är de förrättningar som de utför inte heller vår kyrkas förrättningar.
Så länge som missionsstiftets ecklesiologiska och kyrkorättsliga status är oklar, bör församlingarnas utrymmen inte upplåtas till missionsstiftets verksamhet. Verksamhet som ordnas i församlingarnas utrymmen ska inte vara riktad mot vår kyrkas arbete och kan inte innehålla alternativa kyrkliga förrättningar riktade till vår kyrkas medlemmar.
Vid prästvigningen och i prästlöftet (KO 5:6 §) har vår kyrkas präster lovat vara trogna mot vår kyrkas bekännelse, följa vår kyrkas lag och ordning samt befrämja allt som bygger upp vår kyrka. Att vår kyrkas präster verkar inom missionsstiftet står i uppenbar motsättning till dessa löften och till den lojalitet, som man kan förutsätta av en präst i vår kyrka. En präst i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kan följaktligen inte höra till prästerskapet i missionsstiftet.
Vi uppmuntrar varje präst i vår kyrka att frimodigt verka i trohet mot den uppgift som Kristus gett oss, och i enlighet med vår kyrkas bekännelse. ”Han som har kallar er är trofast, han skall åstadkomma det.” (1Tess 5:24)

Biskoparna i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
Rätt så! För att inte säga: det var på tiden!

Dessutom vill jag påminna om att missionsstiftet inte skall sammanblandas med Missionskyrkan, som är en av landets frikyrkor och en helt annan organisation.

Frågespalten LXXII: Skapelse och sexualitet

Ett frågekluster kom på eposten. En av frågorna löd:
Det en fråga som jag länge funderat på och det är den om skapelseberättelsen och sexualitet. Jesus citerar ju från skapelseberättelsen i evangelierna. Visserligen handlar det då på Jesu tid om skilsmässa, och bara en man och en kvinna kunde skiljas på den tiden. Men jag tycker det låter som att Jesus verkar understryka att Gud "gjorde dem till man och kvinna", att de två hör ihop på ett särskilt sätt och "därför ska en man lämna sin far och sin mor för att leva med sin hustru och de två ska bli ett". Alltså ska han gifta sig med en kvinna och inte med en annan man.

Samtidigt säger Jesus ingenstans att förhållanden mellan två kvinnor eller två män skulle vara något ont. [...]
Hur kan man tänka kring skapelseberättelsen och sexualitet? Och finns det plats för bisexuella som jag i skapelseberättelsen?
Om jag blev tvungen att välja celibat om jag var homosexuell så skulle jag ju ändå inte bli ett med någon av motsatt kön. Många som förespråkar celibat för homosexuella hävdar samtidigt att det att en man blir ett med en kvinna är Guds vilja.
Hur möter man argumentet att vi alla egentligen är heterosexuella och är skapade på det viset, och att vara bisexuell handlar om handling och inte om läggning (om du förstår vad jag menar?)? Eller argumentet att man han be Gud "befria" mig från att vara bisexuell? (Varför Gud nu skulle vilja det).
Det verkar som om du skulle ha hittat min sida ”Hbt-bibeln”, där jag ju behandlar det du frågar om. Du vill alltså ha fördjupning.

I avsnittet om skapelseberättelserna skriver jag: ... också annan än heterosexuell kärlek kan motiveras med skapelseordningen. Människan är skapad till att längta efter tvåsamhet. Den biologiskt grundläggande tvåsamheten är naturligtvis mellan man och kvinna; utan den kombinationen skulle människan inte ha kunnat uppfylla Guds bud att föröka sig och uppfylla jorden (1Mos 1:28). Men det budet är nu uppfyllt. Det är rent av det enda av alla de bud som Gud har gett oss som vi människor har uppfyllt - och det till överdrift! Aldrig är det bra.
Men som vi ser av den korrekta översättningen hör inte tvåsamhet och förökelse ihop på något absolut sätt. Därför strider inte heller andra kombinationer än man-kvinna mot detta avsnitt.

Om dessa ”andra kombinationer” består av homo- eller bisexuella är väl en bisak... alltså jag menar, det är mindre viktigt. Karikerat är det ju så att en heterosexuell blir kär i en person av motsatt kön, en homosexuell i en person av samma kön och en bisexuell i en person oberoende av kön. Det viktiga är ändå tvåsamheten, inte könskombinationen.

Jag skriver också: Gud har skapat ett pussel med många tusen bitar. Och bland dessa tusenden gäller det att finna någon som är ben av mina ben, kött av mitt kött. Någon som jag passar ihop med till både kropp och själ. [...] Om det vore ett pussel med bara två bitar, då skulle ju män och kvinnor vara utbytbara inbördes. Mannen kan skilja sig och gifta om sig och det är fortfarande man och kvinna. Men Jesus menar tydligen att relationen mellan makarna är unik. Hustrun är inte utbytbar. Inte för att makarna vigts på något särskilt sätt, utan helt enkelt för att de "lämnat sin far och sin mor" för att leva med varandra. De är de facto ett med varandra. Och därmed är de sammanfogade av Gud.

M.a.o.: Två personer skall bli ett. Man ska hålla ihop och inte vara otrogen. Skilsmässa är ingenting som Jesus rekommenderar. Men könsfördelningen i parförhållandet är nog sekundär.

Vi återkommer senare till de andra frågorna här på Frågespalten.


Frågespalten LXXI: Djurförsök

En tonåring i bekantskapskretsen skrev:
Vi jobbar i skolan i religionen med ett projekt. Alla har olika ämnen som de skall göra om och det handlar om olika etiska problem.
Min grupp har ämnet "djurförsök" och det står i våra instruktioner att man gärna kan fråga privatpersoner t.ex. en präst eller kyrkligt anställd. Då tänkte jag genast på dig och undrade om du skulle kunna ge kort några personliga åsikter om djurförsök och vad tycker kyrkan om det?
Kyrkan (i betydelsen Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland) har vad jag vet inga uttryckliga åsikter om djurförsök. Det som följer är mina personliga reflektioner.

Människan är skapad av Gud för att ta hand om skapelsen. Vi får utnyttja de resurser som naturen ger oss, bara vi handlar på ett hållbart sätt. Vilket inte alltid är fallet, tyvärr.
Djuren ska vi ta hand om, men får också äta dem och utnyttja dem på annat sätt. Dock utan att förorsaka onödigt lidande. Djurplågeri tar jag skarpt avstånd från.

Här kommer djurförsöken in. De förorsakar ju i allmänhet lidande åt försöksdjuren. Då blir frågan hur nödvändiga djurförsöken är.
Att sträva efter att skapa t.ex. mediciner som kan hjälpa många människor är en god sak. Mediciner måste testas innan de kan användas, och då är det bättre med djurförsök än med människoförsök. Människors lidande är s.a.s. mer värdefullt än djurs lidande, som alltså i detta fall kan vara nödvändigt. Men också här måste lidandet förstås minimeras.

När det gäller djurförsök i t.ex. kosmetikindustrin eller onödiga upprepningar av redan utförda försök är det en annan sak. Där är djurens lidande onödigt, och vi bör ta avstånd från det. Likaså bör vi försöka utveckla testmetoder som inte innefattar lidande för varken människor eller djur, och i takt med detta avstå från djurförsök.

Sammanfattningsvis: Det finns djurförsök som är nödvändiga för att förhindra ytterligare lidande. Dem måste vi tyvärr bibehålla. Däremot finns det också många helt onödiga djurförsök, och dem borde vi avstå ifrån.

Hoppas detta är till hjälp!

Allt gott!

So what?

I dagens (2.3.13) nummer av Borgåbladet skriver tidningens chefredaktör Micaela Röman en ledare med rubriken "So what-politiken såg dagens ljus." Hon refererar Yles program Slaget efter 12, som på torsdag (27.2.13) inbjöd riksdagsledamöterna Silvia Modig (VF) och Peter Östman (KD) till debatt om riksdagens lagutskotts beslut att inte ta motionen om könsneutralt äktenskap till behandling.
Det må vara hänt. Men när hon gör en koppling av detta slag:
Man kan ana sig till att de kristdemokratiska representanternas närvaro i massmedierna ökar energiförbrukningen i Finland. Det för att folkmassorna rusar till sina datorer för att söka upp webbsidan på vilken man kan klicka sig ur sitt medlemskap i kyrkan.
så är det inte längre OK.
Röman (liksom många andra) blandar nog ihop två begrepp. KD är inte kyrkans parti. Kyrkan är inte KDs stödtrupp. Många inom kyrkan (bl.a. jag) kan inte tänka sig att rösta på KD.
Den som inte gillar KDs politik, får låta bli att rösta på dem. Den som inte gillar vad kyrkan står för, kan skriva ut sig. Men dessa är inte samma sak!

Intervju om Jalovaara

Tidningen Östra Nyland publicerade idag en intervju där jag får säga mitt om förbönsverksamhet i allmänhet, om Pirkko Jalovaara i synnerhet och specifikt om Ordets och bönens kvällar som ordnas i Lovisa kyrka.
I intervjun står det bl.a.:
Karl af Hällström, kyrkoherde i Lovisa svenska församling, har inte sett [Jalovaara] predika i Lovisa [år 2001]. Däremot säger han som många andra att hon då ännu var mycket moderatare. af Hällström beskriver det som syns i programmet som horribelt, speciellt om allt är sant.
– Det är fruktansvärt att hon påstår att medicinering är djävulskt. Det tar jag avstånd från. Det är fruktansvärt att manipulera folk att avstå från hjälp som de kan få i skolmedicinen, säger af Hällström.
Han säger att det hon verkar göra i programmet är ett hinder för henne att komma till Lovisa.
– Men före ett beslut skulle jag vara tvungen att ta reda på hur det verkligen ligger till. Program som de där brukar vara hårt klippta.I princip ser af Hällström ändå ingen konflikt mellan skolmedicin och gudstro. Att be för folk som är sjuka är bara bra, medan skolmedicinen är ett verktyg för [G]ud. Gud har gett människan förstånd att använda den.
– Och skolmedicinen är det främsta sättet Gud helar människor i dag.
Att någon sedan uppmanar folk att sluta ta sina mediciner för att det är Gud som helar ser han som förkastligt.
– Naturligtvis finns det felaktig medicinering. Men man ska absolut inte sluta med den utan att tala med läkaren. Man ska inte göra det på eget bevåg.

Redaktören i MOT frågar sig hur den Evangelisk-lutherska kyrkan tillåter den typens predikan i sina kyrkor. Ett svar är att den karismatiska rörelsen uppgör stommen i kyrkan. Utan dem skulle kyrkobänkarna stå tomma, och därför väljer kyrkan att se bort och att inte ta ställning.
af Hällström säger att det inte bara är karismatiska rörelser, utan väckelserörelser över lag, som fyller kyrkan. Samtidigt ska folkkyrkan tolerera olika sätt att tro. Allt som inte är negativt ska få vara med inom vissa gränser. Om MOT har rätt så har Jalovaara gått över gränsen.
– Det kan inte tolereras på något sätt. Och då gäller det uttryckligen förkunnelsen och inte verksamheten att be för sjuka. Problemet är att förbönen kopplas ihop med Jalovaaras förkunnelse.

Lovisa har också sin egen predikant som sysslar med förbön. Det är 86-åriga Ulla-Christina Sjöman som håller regelbundna kvällar i Lovisa kyrka. De kvällarna har Karl af Hällström besökt, och beskriver Sjöman som moderat. På bönekvällarna ges inga löften om att Gud helar de sjuka.
– Underliga påstående som Jalovaaras kommer inte fram. Här är skolmedicinen en bakgrundsfaktor. Jag tror nog att Jalovaara svärtar folks bild av det som Sjöman gör.
Ett citat som tillskrivs Sjöman är också att "Gud har två händer. Den ena är bön, den andra är kirurgens kniv".
af Hällström ställer sig själv öppen till att Gud kan hela. Han tror att Gud kan verka på många olika sätt, men för det mesta genom skolmedicin. Men det finns exempel på att han verkar genom andra sätt. Det finns ändå ingen automatik eller något magiskt.
– Jag tror att de flesta läkare sett hopplösa fall som blivit friska. Vad det beror på har sedan medicinen svårt att förklara. I och med att vi bett för det så är det oberoende ett bönesvar.
Någon som ställt sig upp från rullstolen i kyrkan har han inte sett, och om någon påstod det skulle han vilja se själv och granska vad det är fråga om.
– Det är så osannolikt att det borde kollas upp ordentligt. I princip tror jag på mirakulöst helande, men i praktiken är det mycket sällsynt. Att sedan som Jalovaara använda det i marknadsföringssyfte är suspekt.


Mekane Yesus severs relationship with ELCA, CofS

The Ethiopian Evangelical Church Mekane Yesus is severing its relationship with the Evangelical Lutheran Church in America (ELCA), the Church of Sweden and “those churches who have openly accepted same-sex marriage.”
The action for “all Ethiopian Evangelical Church Mekane Yesus departments and institutions (at every level) to implement this decision” was ratified at the denomination’s general assembly, which met Jan. 27-Feb. 2 in Addis Ababa. The denomination’s church council took action at its July 2012 meeting to initially sever these relationships.
“The ELCA is very saddened by this decision,” said the Rev. Rafael Malpica Padilla, executive director for ELCA Global Mission. [...]
To ensure that the decisions by the Ethiopian Evangelical Church Mekane Yesus are implemented, members of the denomination “will not receive Holy Communion from the leadership and pastors of the (ELCA and the Church of Sweden). The Ethiopian Evangelical Church Mekane Yesus will not distribute communion to these churches,” as stated in the minutes of the denomination’s July 2012 council meeting. [...]
While the Ethiopian Evangelical Church Mekane Yesus is “closing the door to this partnership,” Malpica Padilla said that the ELCA and the Church of Sweden “are not locking the doors from our side. It is open for when you decide it is time to resume this journey together. It is my hope that in the near future, we will again walk together in Christian love. We will do this not because of doctrinal agreements or consensus, but because the gospel compels us to do so.” [...]
The Rev. Mark S. Hanson, ELCA presiding bishop, said the actions of the Ethiopian Evangelical Church Mekane Yesus are “deeply troubling.”
“Our own statement on human sexuality acknowledges that the position held by the Ethiopian Evangelical Church Mekane Yesus is also held by members of the ELCA. We are not of one mind, but we are one in Christ, in faith and in baptism,” said Hanson, adding that the relationships between Lutherans in North America and in Ethiopia “has been sustained through periods of oppression, divisions within the Ethiopian church and in times of turmoil among Lutherans in North America. The action of the Ethiopian Evangelical Church Mekane Yesus church diminishes our capacity together to proclaim the good news of Jesus Christ, to serve our neighbors and to care for the creation. [...]” 
ELCA 7.2.13

St. Valentine performed illegal marriages

On February 14 around the year 278 A.D., Valentine, a holy priest in Rome in the days of Emperor Claudius II, was executed,
History.com reports. Interestingly enough, Claudius II died in 270; in 278, Probus was emperor. But hey...

Under the rule of Claudius the Cruel, Rome was involved in many unpopular and bloody campaigns. The emperor had to maintain a strong army, but was having a difficult time getting soldiers to join his military leagues. Claudius believed that Roman men were unwilling to join the army because of their strong attachment to their wives and families.
To get rid of the problem, Claudius banned all marriages and engagements in Rome. Valentine, realizing the injustice of the decree, defied Claudius and continued to perform marriages for young lovers in secret.
When Valentine's actions were discovered, Claudius ordered that he be put to death. Valentine was arrested and dragged before the Prefect of Rome, who condemned him to be beaten to death with clubs and to have his head cut off. The sentence was carried out on February 14, on or about the year 270.

Legend also has it that while in jail, St. Valentine left a farewell note for the jailer's daughter, who had become his friend, and signed it "From Your Valentine."
For his great service, Valentine was named a saint after his death.

In truth, the exact origins and identity of St. Valentine are unclear. According to the Catholic Encyclopedia, "At least three different Saint Valentines, all of them martyrs, are mentioned in the early martyrologies under the date of 14 February." One was a priest in Rome, the second one was a bishop of Interamna (now Terni, Italy) and the third St. Valentine was a martyr in the Roman province of Africa.
Wikipedia has more information. 

As a comment on this: What would happen today to a pastor or priest who performs illegal marriages? Would they be killed? Probably not, at least in Finland. Other sanctions would occur, however.
But whom are we not allowed to marry today? Do I have to spell it out?...

Happy Valentine's Day to all!

Franciskansk välsignelse och bön

Må Gud välsigna dig med obehag
inför enkla svar, halvsanningar och ytliga relationer
så att du får leva på djupet av ditt hjärta.

Må Gud välsigna dig med vrede
över orättvisor, förtryck och utsugning
så att du kan verka för rättvisa, frihet och fred.

Må Gud välsigna dig med tårar
att fälla över dem som drabbas av lidande, övergivenhet,
hunger och krig,
så att du kan sträcka ut handen och trösta dem
och förvandla deras smärta till glädje.

Och må Gud välsigna dig med tillräckligt mycket dåraktighet
för att du ska kunna tro att du kan få betyda något för världen,
så att du kan göra det andra hävdar är omöjligt
för att komma med rättvisa och godhet till
alla våra barn och fattiga.

I vår Herres Jesu Kristi namn.
Amen
- Philip Yancey
(källa)

Misstag ger misshag

- Vad har du gjort?? Du är röd på ena kinden.
- Jag fick en örfil av min fru för att jag sade att hennes strumpor korvade sig.
- Fick du en örfil för det?
- Ja, hon hade inga strumpor på sig. 
Från Facebook. Hur annars?

Statistiken inte katastrofal

76,3 procent av finländarna hör till den lutherska kyrkan jämfört med 77,2 procent året innan, skriver Kyrklig tidningstjänst (KT) 31.12.12. Det är frågan om 4 145 005 finländare.
Antalet utskrivna minskade från 46 177 till 38 573, medan antalet inskrivna steg från 13 623 till 14 639. Båda de sistnämnda siffrorna är rekordhöga.
Församlingarna döpte 44 408 barn år 2012. Året innan döptes 46 723 barn. Under året dog 41 734 av kyrkans medlemmar medan motsvarande antal år 2011 var 42 794.

Uppgifterna grundar sig på befolkningsregistrets preliminära uppgifter per 30.12.2012. Med i statistiken finns inte uppgifterna för årets sista dag (åtminstone jag förrättade ett dop den 30 december). Bekräftade uppgifter ges enligt KT ut i februari.

Statistiken för Lovisa svenska församling är också ytterst preliminär. Vi har en ofördelaktig åldersfördelning, så antalet jordfästningar överskred tydligt antalet dop. I fjol hade församlingen 2 661 närvarande medlemmar, medan siffran för i år sjunker till drygt 2 600.

Men överlag ser det inte så illa ut. Det kunde förstås vara bättre, för slutsumman är ju negativ, men ännu är siffrorna inte katastrofala.
Vi får jobba med att utveckla vår verksamhet och andra sätt att nå ut med vårt goda budskap. Genom att vi på så sätt höjer kvaliteten, kommer säkert också kvantiteten att påverkas. Och så är det ju förstås det förstnämnda som är viktigare.

God jul!

En god och välsignad julhelg
önskar jag alla mina läsare!

Vi återkommer efter nyår.


"Ett aldrig så litet ljus kan fördriva ett stort mörker"

Igår på luciadagen höll jag en (tvåspråkig) betraktelse i Lovisa kyrka i närvaro av Östnylands lucia Jannica Winqvist och sådär 600 andra. Tidningen Östra Nyland citerade mig rent av i rubriken. Trevligt - det är inte så ofta det händer...
Tyvärr finns talet inte på Predikantbloggen, eftersom jag talade "fritt" utan papper. Så här blev jag citerad i tidningen:
- Ljus sprids och det övervinner mörkret. Mörker är avsaknad av ljus, men inte tvärtom. Ett aldrig så litet ljus fördriver ett stort mörker.
Kyrkoherde Karl af Hällström sade på ljusfesten i kyrkan att han brukar tala om en påse som är full med godis då han vill förklara vad ljuset är och vad något annat inte är.
Vi bjuder runt av godiset och alla blir glada, men sedan tar karamellerna slut. Ljuset försvinner däremot inte, om vi delar med oss av det till exempel genom att låta ett ljus tända ett annat sprids det tills hela rummet badar i ljus.
Så sprider sig också lucias ljus från en människa till en annan. Det ljus hon bär är samma ljus som Gud talade om på första dagen då han hade skapat jorden.
- Lucia är central i vår tro.
Tack till reportern Carita Liljendahl!

Kristen i Lovisa 2013

Det dubbla kärleksbudet är viktigt som rättesnöre för oss som vill vara kristna. ”Älska Gud mer än allt annat och din medmänniska som dig själv”, kunde man formulera det.
Men det är lättare sagt än gjort. Hur ska det i praktiken fungera, utan att reduceras till en massa detaljerade regler som inte gör någon lycklig i längden?
Samtidigt skadar det inte att ha vissa regler att stöda sig på – bara de inte går för långt.

Därför föreslår jag att vi som vill vara kristna under år 2013 skulle satsa på tre saker.
1) Bibelläsning, för att komma närmare Gud och lära oss mer om honom. Under kampanjens gång kunde var och en läsa ett evangelium (t.ex. Matteusevangeliet), ett av Nya testamentets brev (t.ex. Romarbrevet) och en del psalmer ur Psaltaren (kanske helt enkelt med början från nummer 1).
2) Gudstjänstdeltagande, för att komma närmare församlingen och andra kristna. Att förbinda sig till att gå i kyrkan precis varje söndag är kanske att lova för mycket. Det är bättre att sikta på att gå i kyrkan en gång i månaden och sedan göra det oftare om Anden faller på, än att lova för mycket och sedan gå med dåligt samvete när man inte orkar hålla sitt löfte.
3) Kärlekshandlingar, för att leva ut den kristna kärleken till nästan (medmänniskan). Här krävs lite kreativitet. Känner du någon som är gammal, sjuk eller institutionaliserad? Då kan du besöka den personen. Vill du arbeta för någon organisation som gör gott – Röda korset, Amnesty, Kyrkans utlandshjälp, vad det allt finns – så går det ju bra. Redan donationer av pengar kan hjälpa många, men donation av tid är ännu mer värdefullt i våra stressade dagar.

Vill du göra detta? Ingen kommer att granska dig eller ligga efter dig att redovisa vad du har gjort eller inte gjort. Vad och hur mycket du gör är en sak mellan dig och Gud.
Jag och de andra anställda i Lovisa svenska församling hjälper dig naturligtvis med råd och synpunkter om du önskar.

Välkommen att vara kristen i Lovisa 2013!

Karl af Hällström
kyrkoherde
Lovisa svenska församling

karl.afhallstrom(a)evl.fi
044 722 9219

www.lovisasvenskaforsamling.fi


Lehdistä poimittua

Vastaaja oli omien sanojensa mukaan turhaan yrittänyt myydä bernhardinkoiraa. Saksanpaimenkoira oli puolestaan hänen poikansa.
- Savon Sanomat

Emerson on words and deeds

What you do speaks so loud that I cannot hear what you say.
- Ralph Waldo Emerson
as quoted on God's Politics

Wrong extension!

A man joined a big Multi National Company as a trainee.
On his first day, he dialed the kitchen and shouted into the phone: "Get me a cup of coffee, quickly!"
The voice from the other side responded: "You fool, you've dialed the wrong extension! Do you know whom you're talking to?"
"No" replied the trainee.
"It's the Managing Director of the company, you idiot!"
The trainee shouted back: "And do you know whom YOU are talking to, you IDIOT?"
"No!" replied the Managing Director angrily.
"Thank God....!!" replied the trainee and put down the phone. 
Thanks to MadPriest!

Kyrkoherde electus

I dagens notis från domkapitlet står det bl.a.:
Fullmakt på kyrkoherdetjänsten i Lovisa svenska församling har utfärdats åt tf kyrkoherden i samma församling Karl af Hällström från 1.12.2012.
Detta innebär att jag inte längre (egentligen) är "tf kyrkoherde", utan "kyrkoherde electus". Ordinarie kyrkoherde blir jag alltså från början av december.
Kyrkoherdeinstallationen planeras till den 13 januari 2013 kl 12 i Lovisa kyrka, med påföljande samkväm på högstadiet. Tjugondag Knut kör julen ut - och Kalle in!

Tjänsten är ju förknippad med boendeplikt i Lovisa prästgård, men jag har anhållit om personlig dispens för att kunna fortsätta bo i vårt hus i Borgå. Domkapitlet torde skicka en anmodan till församlingsrådet och gemensamma kyrkofullmäktige att uttala sig i frågan, innan domkapitlet sedan fattar beslut. Jag utgår från att beslutet blir positivt (men man skall aldrig säga aldrig).

Bokreflektion: Katastrofipsykologian perusteet (Katastrofepsykologi)

Atle Dyregrov: Katastrofipsykologian perusteet (2. p., Vastapaino 1995). 294 s. Norsk originaltitel: Katastrofepsykologi (1993)
I mitt arbete stöter jag ofta på sorg och död och någon enstaka gång på våld och katastrofer. I samband med McDonalds-skjutningen i Borgå för några år sedan, där tre personer mördades, var jag med om att ta hand om de anställda genast då på natten. Efter skolskjutningen i Tusby något tidigare, vandrade jag och en av församlingens ungdomsarbetsledare i ett högstadium i två hela dagar och pratade med elever och personal.
I sådana sammanhang kommer Dyregrovs bok väl till pass. Tack och lov är katastrofer inte så vanliga. När de inträffar bör man vara förberedd, men det sker ju inte varje vecka.

Men Dyregrovs bok innehåller också stoff som jag kan ta till mig för mer vardagliga arbetsuppgifter.
Ett exempel är frågan om barns sorg. Allt som oftast hör jag frågan om små barn ska få komma med på sina far- eller morföräldrars jordfästningar. Jag lämnar naturligtvis det slutliga avgörandet till föräldrarna, men rekommenderar ändå att så görs. Av två orsaker: För det första är det viktigt också för barnen att få ta avsked, att inse att döden är slutgiltig, men också att se konkret vad som har hänt. Då får de stoff för sitt eget sorgearbete, men kan också undvika fantasifulla inbillningar om vad som hände både med farfar och vid hans jordfästning. För det andra kan det vara viktigt för de vuxna att se att det kommer en ny generation, att livet går vidare.
Dyregrov behandlar ingående hur barnens sorgearbete kan understödas av de vuxna, men också hur barnen kan fastna i sin sorg och sina traumor om de inte får den hjälp de behöver. Hans genomgång är intressant och informativ, och jag kommer säkert att återvända till den i framtiden.

Jag vet inte om det beror på Dyregrov eller på att jag läste boken i finsk översättning (eftersom det var den varianten jag hittade i församlingens bokhylla), men denna bok är helt klart mer koncis och saklig än den ”pratiga” bok som jag läste senast. Kontrasten var slående. Inte för att En bro över mörka vatten heller var dålig, förstås.

Danmark: Den tredje kvinnliga biskopen

Kyrkans Tidning från Sverige berättar 5.11.12 att Den Danske Folkekirke har valt en tredje kvinna till biskop.
Det är Tine Lindhardt (55) som har blivit installerad som biskop i Fyens stift. Hon har de senaste två åren jobbat som församlingspräst i stiftsstaden Odense. Innan dess var hon generalsekreterare för danska Bibelsällskapet. Hennes röst är också bekant för många danskar efter åren som programledare för radioprogrammet Mennesker og tro.
Biskopsvalet har en egen hemsida här.
I en intervju på danska Bibelsällskapets hemsida säger Tine Lindhardt att i en tid av tilltagande sekularisering behöver kyrkan bli mer offensiv och göra sig uppmärksammad. Men så snart kyrkan gör det är den samtidigt med och bekräftar att den inte längre är självklar, fortsätter Tine Lindhardt:
"Att hålla fast vid självklarheten och att ge goda anledningar till att komma till kyrkan, söndag förmiddag och många andra gånger – och samtidigt vara mer offensiv och tydlig i vad kristendom är och betyder för oss som människor och samfund - det är kyrkans stora uppgift just nu", säger Tine Lindhardt.
Sämre programförklaringar har jag hört!

Ur den citerade intevjun framgår också att hon är "gift med biskop emeritus Jan Lindhardt, som hun har to voksne sønner med". Det tycker jag är lite speciellt - att två präster är gifta med varandra har man ju vant sig vid, men två biskopar...

Jag önskar all välsignelse åt biskop Tine och hennes stift!

Jos haluat kulkea...

Jos haluat kulkea nopeasti, kulje yksin.
Jos haluat kulkea pitkälle, kulje yhdessä.
- Afrikkalainen sananlasku
löydetty naamakirjasta

Bokreflektion: En bro över mörka vatten

Stig Jonsson och Annika Hagström: En bro över mörka vatten. Om människorna bakom rubrikerna (Cordia 1990). 290 s.
Jag läste ”En bro över mörka vatten” under pastoralutbildningen för en tio femton år sedan. Det var intressant att återknyta bekantskapen. Boken är ju rätt gammal, men väl värd att läsa. Vissa delar, särskilt case om lidande och död, hade jag optiskt svårt att läsa, eftersom ögonen tårades där jag satt. Givande var den dock, om än något ”svensk” i sin pratighet.
En (av många) saker jag reflekterade över vid läsningen var jordfästningens betydelse för sorgearbetet. Jordfästningar är ju en viktig del av mitt arbete som församlingspräst, så det föll sig väl naturligt.

Ibland hör man nedsättande kommentarer om jordfästningar (och andra förrättningar) som ”bara ceremonier”. Kolleger tycker att de reduceras till ”ceremonimästare”. Men det är nog lite korttänkt. Jordfästningarna är inte ”bara” ceremonier, utan en viktig del av sorgeprocessen för de anhöriga. Genom jordfästningen får de en chans att ta avsked av en för dem viktig person och en sista möjlighet att hedra den personen.
Dessutom konkretiseras avskedet och personens död genom de praktiska handlingar som hör till jordfästningen – kistläggning, blomsterhyllningar, gravläggning osv. – och prästens och kantorns roll vid jordfästningen hjälper dem att uttrycka sin sorg i ord och ton. Vaktmästarens roll i det praktiska skall inte heller glömmas! ”Ceremonimästare” kanske vi är, men den rollen är mycket viktig.

Tyvärr finns det ibland en viss tendens att lägga lock på det ack så viktiga sorgearbetet. Det kan ske genom en välmenad (men ofta missriktad) medikalisering från sjukvårdspersonalens sida, genom att ta sig en ”styrketår” för att bättre klara av det tunga eller genom att (särskilt i fråga om män) kapsla in sin sorg för att inte visa sig svaga. Allt detta är naturligtvis skadligt på lite längre sikt.
Genom att på dessa eller andra sätt lägga lock på sorgen, skjuter man bara upp det som måste ske för att den sörjande skall kunna leva vidare. Innan en känslourladdning på sätt eller annat kommer, ligger en sordin över ens existens, och kommer inte urladdningen före eller vid jordfästningen, kan det dröja länge innan den gör det, om den överhuvudtaget kommer. Och det leder i förlängningen till psykiska problem som ofta kunde ha undvikits. Om man så först efter en lång tid söker hjälp för problemen, kan det hända att deras grundorsak aldrig framkommer, och då är det naturligtvis svårt att råda bot på problemen.
Nej, fastän jordfästningar kan vara tunga, särskilt om dödsfallet på något sätt är tragiskt, är det viktigt att inte bedöva sig, utan uppleva dem på nyktert huvud.

Ytterligare en orsak till detta är förresten att det kan uppkomma ett handlingsmönster: den som en gång har mött en tung situation genom att ta sin tillflykt till alkohol, mediciner eller i värsta fall båda, har lättare att mäta nästa tunga situation på samma sätt. Och det leder bara till att svårigheterna förmeras och de tunga situationerna kommer oftare. I slutändan leder det sedan till ytterligare en jordfästning i förtid.

What a pun!

I've decided to marry a pencil.

I can't wait to introduce my parents to my bride 2B.


Merton on the comforts of the Bible

There is, in a word, nothing comfortable about the Bible - until we manage to get so used to it that we make it comfortable for ourselves. But then we are perhaps too used to it and too at home in it. Let us not be too sure we know the Bible ... just because we have learned not to have problems with it. Have we perhaps learned ... not to really pay attention to it? Have we ceased to question the book and be questioned by it?
- Thomas Merton
from his book Opening the Bible
as quoted on God's Politics

The makem and the geordie

A makem (man from Sunderland) applied for a job at a factory in his home town. A geordie (man from Newcastle) applied for the same job and since both applicants had similar qualifications, the manager asked them to take a test. When the results were in, both men had scored 19 out of 20.

The manager went to the makem and said, "Thank you for coming to the interview, but we’ve decided to give the geordie the job."

The makem said, "Why? We both got 19 questions correct. This being Sunderland and me being from Sunderland surely I should get the job."

The manager replied, "We have made our decision not on the correct answers, but on the question you got wrong."

The makem said, "And just how would one incorrect answer be better than another?"

The manager said, "Simple. On question number 7 the geordie wrote down, 'I don’t know.' You put down, 'Neither do I.'" 
From MadPriest. Who else?

Älgjägare

Ortens framgångsrike jägare har fått vara med på en kunglig jakt.
- Visst är jag belåten med jaktresultatet. Jag sköt tre älgar, berättar han för lokaltidningen.
- Men det hade varit ännu roligare att träffa kungen. 
Från Facebook, förstås...

Amor omnia

Kärleken besegrar allt.
Amor omnia vincit.
- Vergilius
citerad i Stora talarboken (2010)
av Barbro Fällman

Äsch, äsch, äsch!

Jag hade hoppats att domkapitlet idag hade kunnat ge mig fullmakt från nästa månadsskifte. Men se nej. Och det är mitt eget fel.
Jag missade nämligen ett papper. Jag måste förete ett straffregisterutdrag innan jag kan få fullmakten, och det hade jag inte märkt. Nu har jag beställt utdraget från Rättsregistercentralen, men det hinner inte komma i tid. Därmed skjuts ärendet upp till den 13 november, och fullmakten gäller från december.
Äsch!

Jag ska se till att jag samtidigt lämnar in min anhållan om personlig dispens från boendeplikten i Lovisa prästgård. Jag vill ju inte att det också ska strula till sig... 

Mozart on eloquence

To talk well and eloquently is a very great art, but that an equally great one is to know the right moment to stop.
- Wolfgang Amadeus Mozart
as quoted on Facebook

Frågespalten LXX: Theologia irregenitorum

Vädjan på Facebook:
Definiera kort "theologia irregenitorum"??
(tentläsning pågår...sku vara enklare om instuderingsfrågorna sku vara på svenska)
Teologvänner, hjälp mottages med tacksamhet.
Theologia irregenitorum betyder bokstavligen ”de icke-pånyttföddas teologi” (i motsats till theologia regenitorum).
I spänningsfältet mellan de två finns flera frågor. Räcker Bibeln som grund för en frälsande tro, eller måste man ha tro för att kunna förstå Bibeln? Hur kan man veta att man själv är pånyttfödd och har det väl ställt med Gud? Paul Tillich säger att så fort någon påstår att den är en rätt (pånyttfödd) kristen, upphör den att vara kristen överhuvudtaget, eftersom den då har gjort en bedömning som endast Gud kan göra.
Bibel 2000 har kritiserats för att en del av översättarna inte är ”troende kristna”. Det är alltså ett krav på theologia regenitorum. Men blir översättningen sämre av det? Kan den heliga Anden inte verka var och när han vill? Inte kan vi väl begränsa Guds kraft till att verka endast genom dem som tror på honom?
OK, det blev inte så kort, och inte kanske så klart definierat heller. Men nånting, kanske...

Better to love badly

I find that it is better to love badly and faultily than not to try and love at all. God does not have to have perfect instruments, and the Holy One can use our feeble and faltering attempts at love and transform them. My task is to keep on trying to love, to be faithful in my continuing attempt, not necessarily to be successful. The quality of my love may well be the most important element of my spiritual guidance.
- Morton T. Kelsey
from his book Companions on the Inner Way
as quoted on God's Politics

Jeesus ja Peetrus

- Miks Peetrus salgas Jeesuse?
- Jeesus tervendas Peetruse ämma.

- Miksi Pietari kielsi Jeesuksen?
- No, siksi varmaankin, kun hän paransi tämän anopin.

Kärlek och mässling

Kärleken är som mässling - ju senare i livet desto värre. 
- lord Byron
citerad i Stora talarboken (2010)
av Barbro Fällman

Frågespalten LXIX: Judendomens och kristendomens tidiga spridning

Maria ställer en lång fråga på Fråga prästen. Jag har förkortat den:
Jag undrar hur det kommer sig att kristendomen fick så stor spridning i Romarriket, och varför inte judarna fick samma spridning då det är en äldre religion med liknande budskap?
Hej Maria!

Tack för frågan!

En grundläggande skillnad mellan judendomen och kristendomen var och är att judendomen är en nationell religion, medan kristendomen är universell.
Det innebär att judendomen bygger på tanken om att Gud har utvalt ett folk åt sig, och det folket är judarna. Därmed har judarna ingen skyldighet att försöka omvända medlemmar av andra folk. Undantag från denna tanke fanns förstås; det fanns hedningar (icke-judar) som ville bli judar, och bara männen lät omskära sig och de följde lagens bud, var det inget större problem. Det fanns också rörelser inom judendomen som sysslade med missionsverksamhet, men den var rätt begränsad.
Kristendomen gjorde och gör däremot anspråk på att vara en universell religion, som alltså har ett budskap till alla människor. För att få fram det grundläggande budskapet till människor av olika folk, språkgrupper och kulturer anpassade de kristna missionärerna sin förkunnelse så att de tog hänsyn till t.ex. kulturella faktorer. Till skillnad från judarna, för vilka folk, religion, kultur och språk var ett paket (för att tillspetsa det lite), var de kristna intresserade av att sprida uttryckligen det religiösa budskapet och begärde inte en kulturell omvändelse i frågor som inte stred mot kristendomen.
Min uppfattning är att det är denna faktor, mer än någon annan, som gjorde det möjligt för folk runtom hela världen att omfatta kristendomen.
Detta är naturligtvis väldigt kortfattat. Man kunde skriva långa avhandlingar för att tränga in på djupet i denna fråga, men det finns det inte möjlighet till här. Hoppas svaret ändå tillfredsställer dig. Om inte, får du gärna återkomma!

Allt gott! 

Finnish for foreigners

järki = reason, sense, intelligence
järjestää = organize
järjestelmä = organization
järjestelmällinen = organized
järjestelmällistyttää = organizationalize
epäjärjestelmällistyttää = unorganizationalize
epäjärjestelmällistyttämätön = antiunorganizationalized
epäjärjestelmällistyttämättömyys = antiunorganizationalization
epäjärjestelmällistyttämättomyydellä = with antiunorganizationalization
epäjärjestelmällistyttämättömyydellään = with his antiunorganizationalization
epäjärjestelmällistyttämättömyydelläänkö = is it with his antiunorganizationalization?
epäjärjestelmällistyttämättömyydelläänköhän = I wonder if it is possible, with his antiunorganizationalization?
epäjärjestelmällistyttämättömyydelläänköhänkään? = I wonder if it is possible, even with his antiunorganizationalization?

Seventeen syllables in one word - how about that? You just have to love that language!

MadPriest and the other cheek

Turning the other cheek because of personal cowardice is not what Jesus was on about. 

Kvotflyktingar - kommunernas moraliska utmaning

Homo homini lupus (människan är människans varg) sade de gamla romarna. Mänskligheten har på denna punkt inte tvecklats under de senaste par millennia - åtminstone inte till det bättre.

I vårt land har det rått fred under en tidstymd som i historiskt perspektiv är överraskande lång. På andra håll är situationen inte lika lycklig; vi behöver bara öppna tidningen eller TV:n för att se krig och katastrofer av de mest olika slag.
För oss här i Finland är det svårt att förhindra dessa företeelser som förorsakar så mycket mänskligt lidande. Vi gör försök - fredsbevarare, katastrofhjälp, flyktingkvoter - men de är uppenbart otillräckliga.
Ett särskilt problem är det faktum att Finlands flyktingkvoter inte uppfylls. Staten har förbundit sig att ta emot ett visst antal flyktingar, men de blir kvar i sina flyktingläger år ut och år in, eftersom kommunerna är ovilliga att ta emot dem. Orsaken - åtminstone den orsak som uppges - är, som så ofta, ekonomisk. Staten ger en ersättning för de kostnader som flyktingarna (naturligtvis) förorsakar kommunerna, men ersättningen är knapp och tidsbegränsad.
Ändå är detta inte i grunden en ekonomisk fråga, utan en moralisk. Vårt ansvar tar inte slut vid kommunens eller landets gränser, utan vårt ansvar sträcker sig till alla dem som någonstans i världen är i sämre situation än vi. Här invänder någon att vi främst har ett snsvar för de svaga i vårt eget samhälle, men det håller jag inte med om. Vi kan hjälpa båda grupperna, bara viljan finns. Och det är där det brister.

I en uppmärksammad dom tog Högsta domstolen ställning till gränserna för hur man verbalt får uttrycka sig om den som är annorlunda än vi själva. Detta var en positiv signal. Om vi inte i handling kan följa upp denna signal, är den dock bortkastad.
Det vore viktigt att både statsmakten och kommunerna kunde visa god vilja när det gäller att hjälpa de utsatta i världen. Kommunerna bör visa större intresse av att ta emot kvotflyktingar, medan staten bör ersätta de uppkomna utgifterna i större grad och framför allt under längre tidsrymd.

Mitt Borgå - välkomnande, hjärtligt, varmt - får gärna föregå med gott exempel!

Walesa on peace and justice

In many parts of the world the people are searching for a solution which would link the two basic values: peace and justice. The two are like bread and salt for mankind.
- Lech Walesa
from his Nobel Lecture
as quoted on God's Politics

Lehdistä poimittua

Aiemmin nainen ilmoitti tulleensa pahoinpidellyksi Koivukujalla, jonka tekijöinä oli ollut kaksi outoa miestä. Nainen jätti valheellisen kertomuksen poliisille tämän entisen poikaystävän kehotuksesta.
- Raahen Seutu

Frågespalten LXVIII: Hatbrott att förstöra en bibel?

Det kom en fråga på Fråga prästen:
Jag undrar om det är ett hatbrott att riva sönder en bibel eller förstöra den på något annat sätt? Och vad händer i såna fall?
Ett hatbrott är ju, om jag har förstått rätt, en brottslig handling som är motiverat av hat mot någon folkgrupp.
Det är klart att någon kan hata kristendomen eller kristna och låta sitt hat gå ut över en bibel. Men att riva sönder eller på annat sätt förstöra en bok är ju inget brott. Därmed är det inte heller något hatbrott och får inga rättsliga följder.
Om bibeln i fråga är ens egen, vill säga. Annars kan det bli frågan om stöld eller något sådant. Men i grunden är svaret på din fråga ändå ”nej”.

Sedan är det en annan sak att redan det hat eller den motvilja som får någon att förstöra en bibel är beklagligt. Det får vi kristna jobba med genom positiv verksamhet. Att skrida till lagstiftningsåtgärder är däremot knappast fruktbart.

Botemedel mot kärlek

Det finns inget botemedel mot kärlek, bara ännu mer kärlek. 
- Henry David Thoreau
citerad i Stora talarboken (2010)
av Barbro Fällman

Churchill on rebuilding the world

If the Almighty were to rebuild the world and asked me for advice, I would have English Channels round every country. And the atmosphere would be such that anything which attempted to fly would be set on fire. 
- Sir Winston Churchill
as quoted on Child of Illusion

Kyrkoherdevalets kandidatlista

En ny tur i den långdans, som tillsättandet av en ny kyrkoherde innebär, har dansats. Jag skrev 17.8.12 att domkapitlet förklarade mig behörig.
Därefter meddelade församlingsrådet åt domkapitlet att det ingenting har att invända mot att jag får tjänsten, och nu i torsdags (27.9.12) uppförde domkapitlet mig på valförslag.
Nu har de som sätts upp på valförslag 14 dagar på sig att göra ett rättelseyrkande, men eftersom valförslaget i detta fall innehåller endast ett namn, är risken för detta naturligtvis obefintlig. Fast jag undrar vad som skulle hända om jag skulle kräva att placeras i andra förslagsrum i stället för första ... men nej! Måste motstå frestelsen!
Vid sitt sammanträde 24.10 torde domkapitlet ge mig fullmakt på kyrkoherdetjänsten från 1.11.12.

Ett preliminärt datum för kyrkoherdeinstallationen är tjugondag Knut, söndagen den 13 januari 2013 kl. 12 i Lovisa kyrka. Välkommen med!

PS. Också Maria Venhola uppfördes på valförslag, fast till Sjundeå svenska församling. I blogginlägget 17.8.12, som jag länkade till ovan, skrev jag ju lite om situationen där.

Du vet att du är gammal när…

... du sätter tänderna i en härlig köttbit och de stannar där.
Källa: rl.se

Power and influence

If you really want to be powerful, if you really want to be influential, then just serve.
- Rev. Willie Barrow,
civil rights activist who earned the nickname "Little Warrior"
as quoted on God's Politics

All vår början...

Den unge prästen var så nervös inför sin första nattvardsgudstjänst att han inte ens kunde prata ordentligt. Inför hans andra mässa söndagen därpå berättade den erfarne ärkebiskopen hur man kunde göra för att slappna av lite. Han föreslog följande: Nästa gång, ta ett par droppar vodka i ett vattenglas och drick det. Du kommer genast att märka hur avslappnad du blir.

Söndagen därpå gjorde prästen som han hade blivit tillrådd och kände genast hur avslappnad han blev. Mässan flöt på fint och han stammade inte alls. Efter gudstjänsten hittade prästen ett brev från ärkebiskopen på sitt rum.
Käre fader, nästa gång ska ni lägga ett par droppar vodka i ett vattenglas, inte ett par droppar vatten i ett vodkaglas. Jag tänkte berätta om några fel jag lade märke till, så att de inte upprepas nästa söndag:
Den lilla skålen bredvid altaret är en dopfunt, inte en toalett.
Försök att undvika att luta er mot statyn som föreställer jungfru Maria och speciellt att krama henne och känna henne på brösten.
Budorden är tio, inte tolv. Lärjungarna var däremot tolv, inte sju. Och ingen av dem var dvärg.
Vi hänvisar inte till vår herre Jesus Kristus som "JC and the boys". Vi hänvisar inte heller till Judas som en "jävla skvallertacka".
Bin Laden hade ingenting med Jesu död att göra.
Syndarna hamnar i helvetet, inte i hästarslet.
Fader vår skall läsas mot himlen, inte genom att göra vågen.
Den typen som satt vid hörnet på altaret, och som ni hänvisade till som "bögen" och "mögelkäftad transvestit", var jag.
Jag hoppas att dessa saker skall rättas till tills nästa nattvard.
Med vänliga hälsningar,
Ärkebiskopen
Från Facebook. Hur annars?

King on nonviolence

[Nonviolence] is directed against forces of evil rather than against persons who happen to be doing the evil. It is evil that the nonviolent resister seeks to defeat, not the persons victimized by evil.
- Martin Luther King Jr.,
from his book Stride Toward Freedom
as quoted on God's Politics

Lovisa svenska nätförsamling

Såsom så många andra organisationer nuförtiden har Lovisa svenska församling en hemsida, lovisasvenskaforsamling.fi. Adressen är lång men rätt enkel. Observera dock avsaknaden av ö-prickar.

Nu har jag skapat också en Facebook-sida för församlingen (www.facebook.com/ LovisaSvenskaForsamling). Genom den skall information om olika evenemang och händelser kunna nå ut genom ytterligare en kanal, är det tänkt.
Dessutom utvidgade jag wikipedia-artikeln om församlingen, så att den nu innehåller också annat än var församlingen befinner sig. Att Lovisa svenska församling finns i Lovisa är knappast någon stor nyhet...

Besök gärna dessa nätplatser och kommentera om du har utvecklingsförslag!

Barn skriver till Gud

Käre Gud. Om vi lever efter vi har dött, varför måste vi då dö?
- Hugo, 9 år

No need to protect God

Never think that you need to protect God. Because anytime you think you need to protect God, you can be sure that you are worshipping an idol.
- Stanley Hauerwas
as quoted on God's Politics

Lehdistä poimittua

Myydään. 2 langatonta lankapuhelinta.
- Ilmoitus Helsingin Sanomissa

Tennyson om kärlek

Det är bättre att ha älskat och förlorat än att inte ha älskat alls. 
- Alfred, lord Tennyson
citerad i Stora talarboken (2010)
av Barbro Fällman

The elderly pick-up line

A handsome elder gentleman, about 90, sidles up to a handsome elder lady of about 85, in bar.
He inquires of her: "So ... do I come here often?"
Thanks to JCF, commenting at OCICBW...!

In vino...

I vinet kommer sanningen fram.
In vino veritas. 
- Latinskt ordspråk
citerat i Stora talarboken (2010)
av Barbro Fällman

Pressklipp

Tre greps för våldtäkt på Finlandsfärja.
(Hur stor är sannolikheten att det finns TRE män som tänder på Finlandsfärjor?)

Frågespalten LXVII: Efter diskussion med Jehovas vittnen

Från Fråga prästen:
Jag undrar över några frågor.
1. På Noas tid tog ju Gud bort hela den världen genom en översvämning eftersom människorna i den världen var onda, dem gjorde bara onda saker och allt dem tänkte på var ont. Men jag träffade två vittnen på stan häromdagen som pratade lite om detta sen nämnde dem förstås att slutet närmar sig o.s.v., och dem sa även att snart ska Gud ta bort alla onda människor. Nu stämmer ju detta för att när Jesus kommer tillbaka hit så blir det fred, men de sa även att onda människor är även sådana som inte tror på Gud (ateister) eller sådana som inte vill ta tid att lära sig saker om Gud eller tillbe honom.
Frågan lyder alltså: Stämmer det verkligen att när Jesus kommer tillbaka så ska inte bara onda människor försvinna, utan ateister, människor som inte ville lära sig saker om Gud o.s.v. Är det verkligen sant? När Jesus återvänder kommer Gud då att slakta miljarder människor som inte tror på honom, eller som inte ville ta sig tid och lära sig saker om honom, o.s.v.? Hoppas jag får svar på detta för att blev lite skrämd av vad dem sa. ( Sen är det ju så att enligt JV så är dem, dem enda sanna kristna och alla andra falska)
2. Säger Bibeln att man inte ska gifta sig med en icke-troende? Om ja är det i sådana fall fel att man väljer en partner som inte tror på Gud? Jag tycker inom ett äktenskap att det viktiga är att personerna älskar varandra oavsett vad de tror på, det tror jag även att Gud tycker är viktigt, hoppas jag i alla fall, men vad säger Bibeln om detta och vad anser du? :)
3. Är det satan som styr denna värld? Bibeln säger ju att hela världen ligger i den ondes våld. Är satan denna tingens Gud så att säga?
4. Övrig fråga: Hur skulle du reagera ifall ett vittne hade knackat på din dörr och talat om för din att det du tror på är falskt och helt fel?
Det var en hel drös med frågor på en gång. Men jag förstår att ett möte med Jehovas vittnen kan vara besvärligt. De är väl pålästa och drillade i att debattera med sådana som har annan tro än de. Om man vill diskutera med dem och släpper in dem får man bereda sig på en hård diskussion. Samtidigt tycker jag att de skall behandlas artigt, för det är inte dörrknackarnas fel att deras system är som det är. Därmed inte sagt att man skall släppa in dem, alltså.
Kanske det besvarar fråga 4.

1. Om vi utgår från liknelsen om fåren och getterna i Matt 25, säger Jesus att vi kommer att dömas utgående från våra gärningar, oberoende av om vi inte skulle tro. Den som handlar gott hör till ”fåren” och blir räddad. Problemet är att alla människor också har gjort sådant som är ont. Då har vi som tror på Jesus möjligheten att lita till hans nåd och kärlek och be om förlåtelse för det onda. Då blir vi berättigade till räddning, inte för det vi har gjort, utan för det han har gjort.
Som svar på fråga 1 skulle jag alltså säga att den som tror på Jesus blir räddad, och likaså den som aldrig har gjort annat än gott. Tyvärr är den sistnämnda gruppen väldigt fåtalig. Ondska finns i oss alla (liksom också godhet, förstås).

2. På ett ställe talar Paulus om att vi inte skall gå i ok med den otroende, en bild som han hämtar från Mose lag som förbjuder användandet av två olika slags dragdjur på en gång. Paulus varnar alltså för ”blandäktenskap” eftersom de är svåra för tron. Den som är kristen och den som inte är det påverkar varandra inom ett äktenskap, men vem som påverkar mer och vilket slutresultatet blir är omöjligt att säga på förhand. Kanske den icke-troende kommer till tro, men kanske den troende tvärtom mister sin tro.
Det är alltså riskfyllt för tron att välja en icke-troende partner.
Men om man är medveten om detta, och om båda parter går in för en aktiv respekt för den andras ståndpunkt, har inte jag samvete (eller för den delen möjlighet) att förbjuda någon att följa sitt hjärta. Det finns alltid olikheter och potentiella problem i ett förhållande. Det viktiga är inte hur stora problemen är, utan vad man gör för att lösa dem.

3. Jag tror att Satan inte önskar något hellre än att anses vara ”denna världens gud”. Han är besegrad i grunden genom Jesu handlingar på korset, och för nu närmast en desperat gerillakrigföring för att förleda så många han kan innan han blir förgjord på den yttersta dagen. Satan är inget hot mot Gud. De två är inte jämlika i något sorts dualistiskt system, utan det är Gud som råder över hela skapelsen.
Sedan är det en annan sak att Satan nog är ett hot mot oss människor. I den innebörden ligger vår värld i den ondes våld. Vi skall inte ge oss i kast med honom genom någon sorts ”andlig krigföring”, utan bara förlita oss på Gud och Jesu frälsargärning. Annars kan det nog gå illa.

KP, ÖN och stödinsamlingen

Jag fick ett frågebatteri från Östra Nyland med anledning av den vädjan som ingick i Kyrkpressen härom veckan (se också här). Texten publicerades i papperstidningen 6.9.12.

1. Varför uppmanar Lovisa svenska församling sina medlemmar att betala in en frivillig summa för att få KP också i fortsättningen?
Kyrkpressen är en av de största enskilda utgiftsposterna i församlingens budget. Med knappare tider och priser som inte sjunker är det alltid en konst att få budgeten att gå ihop. Det behövs ju pengar för verksamheten också. För att vi i det längsta skall undvika vara tvungna att välja mellan två goda saker, hoppas vi att församlingsborna kunde komma med ett bidrag.
(Märk förresten att det tyvärr är ett tryckfel i kontonumret. Det ska börja med FI22, inte FI12.)

2. Hur mycket kostar det Lovisa svenska församling att prenumerera på Kyrkpressen?
Prenumerationspriset är ungefär 20 € per hushåll och år. Summan är inte enorm i sig, men sammanlagt blir det kring 25 000 € i budgeten.

3. Finns det en risk att församlingsmedlemmarna inte får KP i fall inte tillräckligt många betalar in en stödsumma?
I längden finns den risken. I förslaget till budget för detta år fanns som en balanseringsåtgärd att prenumerationen skulle slopas. Församlingsrådet gick dock inte med på detta, utan arbetade sig fram till andra sätt att balansera budgeten, bl.a. denna vädjan till församlingsmedlemmarna. Men hur det kommer att gå i framtiden är det svårt att sia om.

4. Tror du att Lovisaborna upplever KP som en viktig tidning, och varför i så fall?
Ja, åtminstone hoppas jag det. Förutom att Kyrkpressen är en viktig kanal för information om församlingens verksamhet, innehåller den intressanta artiklar och reportage om kyrkliga och andliga frågor. Innehållet är dessutom mycket mångsidigt och väl värt att bekanta sig med.

5. Vad gillar du själv bäst i KP?
Om jag måste välja en enda sak, så är faktiskt det första jag läser den vits som ingår i varje nummer. Hoppas alla har hittat den: Den finns på tvären på baksidan, precis invid häftningen. 

Pekan laskukoe

Tokaluokkalainen Pekka tuli koulusta kotiin ja kertoi ylpeänä, että opettaja oli pitänyt luokassa laskukokeet. Utelin miten hän luuli onnistuneensa.
”En varmaan arvannut yhtään oikein”, poika tokaisi. 
Mummo kertoi Facebookissa

Ingenjörsteologi: Bibeln som manual

På Leif Ekrems blogg stötte jag på ett inlägg rubricerat En agnostiker lyssnar på predikan. Leif kommer med synpunkter som kan vara matnyttiga för predikanter och andra professionella talare.
Han tar upp en grej som jag har funderat på ibland:
Ett tema jag flera gånger hört och förundrat mig över, är att Bibeln liknas vid en manual eller handbok över någonting? Livet?
Den metaforen haltar illa. Jag antar att predikaren uppmanar folk att läsa Bibeln? Hur är det med den typiska manualen? De flesta jag känner undviker manualer som pesten. Man packar upp datorn, spelverket, tv:n, den nya programvara och sätter igång. Manualen tar man till i nödfall och då någon enstaka gång! Skulle jag ha en stark kristen övertygelse, skulle Bibeln ligga så långt ifrån alla manualer som möjligt!
Det är inte lätt att tala i liknelser och metaforer. Man måste var mycket kunnig om hur åhöraren kan tolka det hela.
Det här slår direkt fel i min tolkning.
Leif har så rätt. En manual har som poäng att vara en klart och entydigt skriven text som hjälper användaren att bruka den maskin el.dyl. som manualen beskriver. Visserligen innehåller Bibeln mycket som hjälper oss tll ett bättre liv, men där finns också en del som är ovidkommande i det avseendet. Och att Bibeln inte är klar och entydig kommer ju fram redan av det faktum att det finns så många olika tolkningar och så många olika kyrkosamfund som är grundade p.g.a. tolkningsskillnader.
Därmed inte på något sätt sagt att Bibeln inte skulle vara värd att läsas och studeras. Men riktigt så enkel och entydig som en välskriven manual är den inte. (Jag utgår alltså från att det finns välskrivna manualer i sinnevärlden, även om jag inte har stött på sådana ännu. Men jag blir ju bara 45 i höst, så jag hinner väl ännu.)

Tanken på Bibeln som manual är typisk för vad jag kallar för "ingenjörsteologi". Med det syftar jag på det svartvita "on-off-tänkande" som präglar vissa (men på inget sätt alla!) ingenjörer som har slagit om till prästbanan. Någon gråzon tycks inte existera. Antingen är man djupt och varmt troende, eller så hamnar man i helvetet. Antingen är Bibeln bokstavligen Guds ord, eller så kan man kasta den på sophögen. En handling är antingen syndig eller syndfri oberoende av dess sammanhang. Ja, ni vet allt det där.
Det verkar som om studierna i teologi inte skulle ha lett ingenjören bort från ett mekanistiskt tänkande, utan man man sätter maskinritningar och Bibeln i samma fack. Mycket beklagligt.

Jag upprepar att detta ingalunda gäller alla ingenjörer. Inte heller är ingenjörer de enda som drabbas av detta. De exempel som jag har stött på har dock så typiskt varit just ingenjörer som har slagit om, att jag anser att termen "ingenjörsteologi" är berättigad.

Frågespalten LXVI: Livet efter detta

En fråga från Fråga prästen:
Jag har en fråga som jag funderar lite över. Vi kristna väntar ju på att Jesus ska komma tillbaka till jorden, och enligt Bibeln ska det bli ett paradis som Gud hade tänkt från början, ingen död, sorg, lidande, smärta o.s.v. Men samtidigt så säger vi ju att man kommer till himlen när man är död. Frågan lyder alltså: Kommer alla vara i himlen tills Jesus kommer tillbaka till jorden och uppväcker alla och gör den till ett paradis? Eller hur blir det? Är lite förvirrad på just detta. Tacksam för svar!! :) :)
Detaljerna om livet efter detta är något som Bibeln inte ger något entydigt svar på. I allmänna ordalag kan vi konstatera att det finns ”två utgångar”, där den ena är en evighet tillsammans med Gud i fullkomlig lycka (det som ofta kallas ”himlen”) och den andra det motsatta (”helvetet”). Men detaljerna kan man nog inte komma till någon enighet om – och det är knappast meningen heller.
Min egen teori, baserad på min läsning av Bibeln, och knappast sannare än andras teorier, är att när vi dör så dör vi. Sedan är vi döda tills Gud på den yttersta dagen, då Jesus kommer tillbaka, uppväcker oss till den sista domen. Då fördelas vi i de två grupperna (”fåren” och ”getterna”, som Jesus talar om i Matt 25) och får veta vilket öde vi har i evigheten. Att vi sitter på en molnkant och tittar ner på våra efterlevande, såsom en populär uppfattning ger vid handen, finner jag inget stöd för i Bibeln.
Men inte heller jag vet med säkerhet. Endast en, Jesus, har återvänt från de döda, och han hade annat att tala om med sina lärjungar än ovidkommande detaljer. Vår uppgift som kristna är inte att spekulera så mycket om detta, utan hellre att leva vårt liv så att vi en gång kan stå till svars för vad vi har gjort och lämnat ogjort.

Tryckfel i Lovisas Kp-instick

I Kyrkpressen 35/12 fick Lovisa svenska församlings medlemmar ett instick med en vädjan om en frivillig avgift för att kunna fortsätta att prenumerera på Kyrkpressen också i fortsättningen. Ett urval ur höstens program ingår också.

Ett beklagligt misstag har dock slunkit in. I kontonumret har Tryckfelsnisse gjort en ändring. Det riktiga är FI22 1098 3000 1144 91 (Nordea 109830-114491) med referens 2244. Använd det vid inbetalningar.

Tack för ditt stöd!

Insticket finns i pdf-format på församlingens hemsida.

Good news to the poor

The gospels record that Jesus preached good news to the poor, and an essential part of that good news was that they were to be poor no longer.
- Dorothy Day,
quoted in Dead Man Walking by Helen Prejean
as quoted on God's Politics

Barn skriver till Gud

Vi har läst att Edison uppfann ljuset. Jag trodde att det var du.
- Anna-Maria, 11 år

Frågespalten LXV: Om förlåtelse

Det kom en fråga på Facebook:
Hur kan man förlåta, om förlåtelse ej begärs?
Jag svarade:

Det är en svår nöt att knäcka, en läxa som också jag stavar på. Förlåtelsen är ju till för att återställa en skadad relation, och kräver då aktivitet från båda parter: den ena som ber om förlåtelse och den andra som förlåter.
Men om den ena parten inte inser eller anser att den har gjort något att be om förlåtelse för, fungerar inte ovannämnda scenarium. Då kan det inte bli frågan om att återställa relationen. Däremot blir den sårade parten själv skadad av den uteblivna förlåtelsen, för då går han ofta och retar upp sig eller suger på sin skadekaramell - vilket hindrar honom från att gå vidare med livet. Därför kan det vara viktigt att förlåta också dem som inte ber om det - helt för sin egen skull.
Men att finna kraft för det är en annan femma...

Pressklipp

Metro:
Yrkesmördare misstänkt för mord.
(Vadå, han gjorde ju bara sitt jobb!!)

Veckans anekdot: Kaffe och sömn

Dotter A, som nu är på tvåan, såg allvarligt på mig och sa: "Pappa, när du dricker kaffe kan du inte sova."
"Nej, just det."
"Med mig är det tvärtom."
"Jaha?"
"Jo, när jag sover kan jag inte dricka kaffe!"

Undrar (inte!) vem hon brås på...


Hammarskjöld on what God is

God is something so simple: always to live for others, never to seek one’s own advantage.
- Dag Hammarskjöld,
from his book Markings
as quoted on God's Politics

Thought provoking or just provoking?

I read an interesting article on the net the other day. It was called Christians Who Are Against LGBT Misuse The Bible, written by Greg Carey (Professor of New Testament at Lancaster Theological Seminary) and published on the Huffington Post 11.8.12.
Hiding behind the Bible doesn't exempt us from responsibility for our beliefs and behaviors. The Bible is a complicated book. Using the Bible to condemn sexual minorities requires that people make a series of choices and assumptions,
Carey writes, and the goes on to analyze some of those assumptions. It all comes down to your interpretation. And whenever you read something - anything - you automatically interpret it. You just can't avoid it. Saying you read something the way it is written means you close your eyes to the fact of your own interpretation. And then you will go astray more surely than if you acknowledge your interpretation and take it into account. Professor Carey writes:
There's no avoiding the problem of interpretation - or the responsibility that goes with it.
Julius Caesar said, "People believe what they want to believe." Modern psychology has confirmed his wisdom: Our moral choices tend to reflect our biases and passions more than an unbiased process of moral reflection. Let's be honest: if you're anti-gay, you're anti-gay. Just don't blame the Bible for your bigotry.
Please read the whole thing - it isn't all that long. Perhaps it will provoke you - which is healthy enough - but hopefully it will also be thought provoking.

Navigare non est vivere

Att segla är nödvändigt, att leva är inte nödvändigt. 
Navigare necesse est, vivere non est necesse.
- Pompeius
citerad i Stora talarboken (2010)
av Barbro Fällman

80 000 besökare!

Igår kväll sprack strecket för 80 000 separata besökare sedan oktober 2007. Tack till alla - det är trevligt att se att mina tankar och små lustigheter intresserar så pass många! Det är ju inga miljoner det är frågan om, men jag ser det som en fin liten framgång för en anspråkslös liten blogg.

Utnyttja gärna möjligheterna till att "gilla" eller "ogilla" inläggen och till att komma med kommentarer. Kom ändå ihåg att anonyma kommentarer inte tolereras eller publiceras på denna blogg. Det finns andra forum för sådana som inte vågar stå för sina åsikter.

Än en gång: Tack - och välkommen åter!

Jag är behörig!

Vilken lättnad! Domkapitlet anser att jag är behörig för kyrkoherdetjänsten i Lovisa svenska församling!
Fast eftersom det beror på att jag faktiskt är behörig, var jag inte särskilt orolig...

Nu framskrider processen så att församlingsrådet får en förfrågan om de vill att tjänsten lediganslås på nytt, eftersom det fanns bara en sökande. Fr sammanträder den 6 september.
Om de svarar nej (vilket jag hoppas) torde domkapitlet i slutet av september ge mig fullmakt på tjänsten, och då tillträder jag antagligen från början av november.
Om fr svarar ja på dk:s fråga, blir många frågor öppna på nytt. Då får vi se hur det går.

PS. En intressant detalj i den notis jag länkade till ovan var att kyrkoherdetjänsten i Sjundeå svenska lediganslås på nytt. Det är lite överraskande, eftersom den enda sökanden, Maria Venhola, tidigare förklarades vara behörig.
Är det för att hon är från Sverige? Är hon kanske finskspråkig, som namnet antyder, och församlingen skulle vilja ha en kyrkoherde med svenska som modersmål? Jag känner henne inte, så jag vet inte.
Man ska nog inte ta något för givet.

Ora et labora

The things, good Lord, that we pray for, give us the grace to labour for.
- Thomas More,
English philosopher, lawyer, and author of Utopia
as quoted on God's Politics

Frågespalten LXIV: Obefläckad äkta säng

"Mats" skriver:
Jag undrar lite över äktenskap, det är ju att vara gift. Då undrar jag om lite över när det står i Bibeln att den äktenskapliga sängen ska vara obesudlad, är det inte detsamma att man inte får ha sex innan äktenskapet? Men det är väl bara för dem som vet och har sex ändå som Gud dömer? Hebr. 13:4: ”Äktenskapet skall hållas i ära bland alla och den äkta sängen bevaras obefläckad. Ty otuktiga och äktenskapsbrytare skall Gud döma.”
Hej Mats!
Att ”den äkta sängen [skall] bevaras obefläckad” innebär förstås rent bokstavligt att man inte får vara otrogen mot sin man eller hustru. Det är då frågan om äktenskapsbrott, alltså att någon som är gift har ett sexuellt förhållande med någon annan än den man är gift med. Båda parterna i det förhållandet begår äktenskapsbrott, inte endast den som är gift. Och om båda parterna är gifta på annat håll, blir det ju frågan om s.a.s. dubbelt äktenskapsbrott.
Frågan om sex före äktenskapet är mer komplicerad än så, och ett förbud mot det kan nog inte motiveras uteslutande med denna vers. ”Otukt” förkastas i versens andra del – och på andra håll i Bibeln – men vad det innebär för oss idag är inte lika entydigt som ”äktenskapsbrott”. Det är klart att om någon ”hoppar från blomma till blomma” och praktiserar lösa förhållanden i mängd, så kan det kallas otukt. Frågan är inte lika klar i samband med sådana som har sex med någon de älskar – pojk- och flickvänner eller sambor, alltså. Det är förstås per definition utomäktenskapligt sex, men knappast äktenskapsbrott.
Frågan här blir om ”den äkta sängen [skall] bevaras obefläckad” också före sängen har blivit ”äkta”. Här är det en fråga om ansvarstagande för varandra och för eventuella följder som det sexuella förhållandet har. Som kollegan Lucas Snellman svarade på en fråga med samma tema: Sammanfattar man all undervisning om sex i bibeln, kan man säga att det handlar om ansvar. Sex är ju i grunden något fint och vackert men som människor är vi sårbara och därför är det viktigt att vara varsam och respektera den andre.
Svaret finns också på Fråga prästen.

New media

An elderly gentleman was visiting his daughter and her husband when he asked if he could borrow a newspaper.
'This is the 21st century, old man,' the son-in-law said. 'We don't waste money on newspapers. Here, you can borrow my iPad.'

The bloody fly never knew what hit it. 
Thanks to MadPriest!

Securing the good

The good we secure for ourselves is precarious and uncertain until it is secured for all of us and incorporated into our common life.
- Jane Addams
as quoted on God's Politics

Frågespalten LXIII: Skapelse och evolution

Signaturen "Filippos" frågar:
Hejsan, jag är en troende kristen person som har en fråga angående evolutionen! Forskare säger numera att Big bang och att vi människor var apor från början är bevisat (evolutionen). Då kan man fråga sig, om Big bang och en del av evolutionen är bevisat varför står det i Bibeln att Gud skapade jorden på 7 dagar och att Adam och Eva var de första människorna i sådana fall? Det stämmer ju i sådana fall inte? Men är det verkligen så? Är evolutionen och Big bang bevisat? Om ja, varför accepterar vi kristna ej det i sådana fall? Jag hoppas att ni kan svara på detta, skulle bli väldigt tacksam, jag är nämligen lite förvirrad nu. Jag kan ej få ihop Evolutionen och kristendomen. Var snälla och hjälp mig att förstå detta, lite vilse i min tro nu.
Hela frågeställningen kring skapelse och evolution beror enligt min mening på att man jämställer saker som inte är likvärda. Bibeln och vetenskapen har varken samma utgångspunkt eller samma mål. Bibelns utgångspunkt är att Gud finns och målet är att hjälpa människor att tro på Honom. Vetenskapen utgår från att naturen finns och målet är att förklara hur den fungerar. Bibeln kan inte användas som naturvetenskaplig lärobok, lika lite som t.ex. kvantfysiken kan användas som teologiskt bevismaterial. När man använder den ena för att förklara den andra talar man alltså om prästgård och gärdsgård.
I detta fall skulle jag säga så här: Skapelseberättelserna i Första Moseboken har som en poäng att Gud har skapat allt. För att föra fram den poängen utgår de naturligtvis från den världsbild som rådde då berättelserna uppkom. Det hade varit lika omöjligt att tala om kvanta då som det nu är att påstå att jorden är universums medelpunkt.
Vetenskapens uppgift är att försöka förklara hur världen har kommit till. En allmänt accepterad modell är evolutionsteorin. Men Bibelns uppgift är att förklara vem och varför, och vidare vad vi skall göra med skapelsen, d.v.s. ta hand om den på bästa sätt.
Jag är inte kompetent att ta ställning till evolutionsteorin, för jag är ingen naturvetare. Men jag har inga teologiska problem med den. Om det är så som Gud har handlat när han skapade världen, så passar det mig bra.
Jag skrev ett inlägg om saken redan 2006. 
Svaret finns också på Fråga prästen.

Hávamál 132

Jag råder dig, Loddfavner,
men råd må du taga;
du får fördel, om du följer dem,
de bli goda att begagna.
Till hån och löje
hav aldrig
gäst eller främling, som färdas!
Hávamál - Den höges sång
Erik Brates översättning 1913 från fornisländskan

Good medicine for sunburns

A guy fell asleep on the beach and got a horrible sunburn, specifically to his thighs. He went to the hospital and was admitted with second-degree burns. His skin was starting to blister and he was in severe pain so the doctor prescribed continuous saline, electrolytes, a sedative, and a Viagra pill every four hours.
The nurse, who was astounded, asked, 'What good will Viagra do for him?'
The doctor replied, 'It won't do anything for his condition, but it'll keep the sheets off his legs.'
Thanks to MadPriest!