Som mina läsare vet, blev jag av kaplan Halvar Sandell uppmanad att inte ta del av nattvarden på min gudsons konfirmation 1-2.9.07. Detta var början till det s.k. nattvardsbråket, som har pågått bl.a. i media. Jag har väntat på att biskopen och Sandell skulle ta sig en pratstund, men det har dröjt. Idag kom det fram varför. Det är nämligen så att domkapitlet i Borgå stift (dk) har tagit emot en klagan mot Sandell och undersöker nu om den är befogad eller inte. Mycket mera än så vill varken dk eller Sandell säga. Detta berättar Kyrkpressen idag (31.10.07). Däremot avslöjas inte orsaken till klagan eller vem dess upphovsman är. Man kan spekulera i att "nattvardsbråket" är en bakgrundsfaktor, men det kan också handla om något annat. Angående upphovsmannen kan jag bara säga att det inte är jag - mer vet jag inte. Få se hur länge behandlingen tar och vilket slutresultatet blir.
Entry into the kingdom
We take pride in our almost unique and wide-ranging learning, as if there were not many people much more learned than we whom we do not want to despise us. We enjoy ridiculing those who are less educated than we and make no effort to remember that entry into the kingdom lies open not for those who only learn the mysteries of faith and the commands of the Creator by meditating on them, but for those who put into practice the things they have learned.
- Bede Bede
as quoted on God's Politics
as quoted on God's Politics
Läst: Counting the Days to Armageddon
Robert Crompton: Counting the Days to Armageddon. The Jehovah's Witnesses and the Second Presence of Christ. James Clarke & Co, Cambridge 1996. 160 s.Robert Crompton föddes som Jehovas vittne, lämnade rörelsen 1965, och blev efter diverse öden prästvigd inom metodistkyrkan 1987. Hans bok baserar sig på hans gradualavhandling vid universitetet i Durham.
Cromptons bok refererar och analyserar den utveckling som Jehovas vittnens kiliasm har genomgått. Den historiska genomgången början redan långt före rörelsens grundare, Charles Taze Russell, uppträdde på scenen på 1870-talet. Crompton visar att trots att Vittnenas dogmatik ofta ger ett absurt intryck för en som granskar den utifrån, så är den de facto en logisk helhet som fungerar rätt väl om man utgår från dess egna utgångspunkter.
Jehovas vittnen och sjundedagsadventisterna har ett gemensamt ursprung i millerismen, som förutsåg Kristi återkomst år 1843. Millerismen, å sin sida, var en del av den kiliastiska strömning som började ytterst tidigt i kyrkohistorien och där de starkaste inflytandena under vårt årtusende kan anses vara Joachim av Fiore, John Aquila Brown, William Miller och Russell själv. Vittnena är alltså inte från början någon historielös sekt med absurda idéer, som plötsligt uppstod ur intet. Det finns en klar utvecklingslinje som förklarar bakgrunden till Russells tankar. Denna linje visar Crompton på genom en ingående analys av Russells magnum opus i sex band, Studies in the Scriptures (1886-1904).
Crompton visar också på den dogmatiska förändring som rörelsen genomgick efter att Russell dog 1916 och Joseph F. Rutherford följande år tog över som rörelsens ledare. Rörelsen genomgick en omfattande centralisering och isolerades både från omvärlden och från sina milleristiska rötter. Russells tankar, särskilt hans uträkning av att Kristi återkomst skulle ske år 1914, missförstods och omtolkades. Efter Rutherfords död 1942 förändrades situationen igen och den dogmatiska utvecklingen fortsatte, vilket den har gjort ända till våra dagar. Crompton analyserar denna utveckling på ett ingående och förtjänstfullt sätt (vilket dock gör boken något tungläst).
I det avslutande kapitlet försöker sig Crompton också på att förutsäga vad som kommer att ske med Jehovas vittnen under det stundande tjugoförsta seklet. Han menar att rörelsen hotas av splittring. Antalet personer som ansluter sig till rörelsen ökar stadigt, men det gör också antalet som lämnar rörelsen. Detta betyder att det uppstår en alltmer välinformerad opposition, och att kritiken mot rörelsen därmed ökar. Ledningen kommer att få det allt svårare att behärska situationen och bibehålla stabiliteten.
Detta ger dock inte rörelsens konkurrenter (t.ex. de kristna kyrkorna) någon större orsak till jubel. Om denna utveckling inträffar, menar Crompton, leder den till att ett ökat antal ex-Vittnen ansluter sig till kyrkorna. Dessa personer har en stor teologisk kunskap, men den teologi som de är insatta i är kiliastisk vakttornsteologi. De kommer att ha höga moraliska krav på både sig själva och på andra. De kommer möjligen att vara intresserade av evangelisation med liknande metoder som de tidigare har varit med om, och blir kanske missnöjda om de inte bereds tillfälle till att gå från dörr till dörr. Denna grupp av människor blir alltså långt ifrån lätthanterlig i sina nya församlingar, utan blir tvärtom en stor utmaning för dem som skall arbeta med dem. Jag vill uttrycka min glädje över grundtonen i Cromptons bok. Många, för att inte säga de flesta, böcker om Jehovas vittnen är på något sätt vinklade. De kan härstamma från Sällskapet Vakttornet, och då framhåller de naturligtvis rörelsens officiella synpunkter och läror. Alternativet verkar vara böcker som är skrivna av fientligt inställda ex-Vittnen eller av (ofta konservativa) kristna författare som, för att framhålla sin egen teologiska ståndpunkt, vill svartmåla Jehovas vittnen i allmänhet och Sällskapet Vakttornet i synnerhet. I ingetdera fallet är objektivitet något tungt vägande kriterium. Situationen förvärras ytterligare av att de forskare som har anknytning till någon "mainstream" kristen kyrka ofta (enligt Crompton) inte tycks studera Vittnenas egna skrifter (d.v.s. grundkällorna!), utan nöjer sig med polemisk andrahandslitteratur. Särskilt förordet i Cromptons bok kommer med intressant och relevant kritik av hittills publicerad litteratur.
Standardverket om Vittnena har varit Anthony A. Hoekemas bok The Four Major Cults (Eerdmans, Grand Rapids 1963), som förutom Jehovas vittnen behandlar sjundedagsadventisterna (!), Christian Science och mormonerna. Bokens avsnitt om Jehovas vittnen har också utkommit i särtryck. Eftersom Sällskapet Vakttornets läror inte stämmer överens med Hoekemas tydligen evangelikalt färgade teologi, satsar han mer på att förlöjliga Vittnena än på att analysera dem utgående från deras egna förutsättningar och utgångspunkter. Detta kan knappast anses vara särskilt objektivt.
Robert Cromptons bok är däremot ett exempel på hur en författare kan sträva till objektivitet trots sina egna utgångspunkter. Jag hoppas att Hoekema ─ åtminstone i vetenskapliga bibliotek ─ kan få träda tillbaka från sin auktoritativa plats på hyllorna och ersättas av Crompton och hans gelikar; Crompton ger Carl Olof Jonsson, Raymond Franz och M. James Penton ett specialomnämnande i sitt förord. Mycket arbete återstår dock fortfarande i den teologiska granskningen av Jehovas vittnen, så jag hoppas att Cromptons bok ger impulser till vidare forskning.
Denna recension publicerades i Teologisk Tidskrift 5/98.
Om döttrar
När jag bloggsurfade, stötte jag på detta inlägg hos Karin Långström Vinge. Hon har där en film från YouTube med budskapet "Talk to your daughter before the beauty industry does." Som far till en liten flicka - världens vackraste och finaste, för den delen! - kände jag mig berörd. Vilka värden får våra barn, och vem ger dem dem? Vi föräldrar - eller någon annan?
Bible Knowledge 15
These statements about the Bible were written by children
and have not been retouched or corrected
(i.e., bad spelling has been left in).
and have not been retouched or corrected
(i.e., bad spelling has been left in).
David was a Hebrew king skilled at playing the liar*.
* lyre
Vigselformulär för heterosexuella
Ett argument som motståndare till samkönade äktenskap emellanåt använder sig av är att homosexuella inte kan få barn. Detta är förstås inte sant; också här på bloggen har jag nämnt ett (bland många) exempel på barn till samkönade par när jag i våras berättade att jag hade döpt Alex.
Kärlek, trohet, ansvar och andra liknande begrepp har tydligen ingen större funktion i äktenskapet. Nej, förökelse är det som gäller!
Tor Billgren på bloggen Antigayretorik tar tanken ett steg vidare. Han föreslår därför att man vid vigsel av heterosexuella par skulle få in förökelsen redan i formuläret. Hans förslag till förnyelse är följande:
Kärlek, trohet, ansvar och andra liknande begrepp har tydligen ingen större funktion i äktenskapet. Nej, förökelse är det som gäller!
Tor Billgren på bloggen Antigayretorik tar tanken ett steg vidare. Han föreslår därför att man vid vigsel av heterosexuella par skulle få in förökelsen redan i formuläret. Hans förslag till förnyelse är följande:
FrågornaJa, hur skulle det vara?
Inför Gud och i denna församlings närvaro frågar jag dig NN: Vill du ta NN till din hustru/man och ligga med honom/henne på det att ni må föröka er i nöd och lust?
Bön över ringarna
O Gud, du som är alltings skapare och Herre, välsigna NN och NN i deras äktenskap. Låt denna ring för dem vara tecknet på deras löften om att fortplanta sig. Genom Jesus Kristus, din Son, vår Herre.
Löftet
Jag NN,
tar dig NN
nu till min hustru/man
att föröka mig med
tills döden skiljer oss åt.
Hospitality
To practice hospitality in our world, it may be necessary to evaluate all the laws and all the promotions and all the invitation lists of corporate and political society from the point of view of the people who never make the lists. Then hospitality may demand that we work to change things.
- Joan Chittister
as quoted on God's Politics
as quoted on God's Politics
Flera predikanter
Predikanternas antal på Predikantbloggen har ökat uppmuntrande på sista tiden. Förra veckan kom tre nya predikanter med, och idag fick jag veta att ytterligare en har anslutit sig. Denna sammanlagt nionde predikant är Minna Silfvergrén. Hon är ännu i morgon församlingspastor hos oss i Borgå, men från månadsskiftet tillträder hon som t.f. kaplan i Pernå, vilket jag nämnde om för ett par veckor sedan. Välkommen, Minna!
Help Desk conversation
Actual dialogue of a former WordPerfect Customer Support employee.
(Now I know why they record these conversations!): Operator: "Ridge Hall, computer assistance; May I help you?"
Caller: "Yes, well, I'm having trouble with WordPerfect."
Operator: "What sort of trouble?"
Caller: "Well, I was just typing along, and all of a sudden the words went away."
Operator: "Went away?"
Caller: "They disappeared."
Operator: "Hmm. So what does your screen look like now?"
Caller: "Nothing."
Operator: "Nothing?"
Caller: "It's blank; it won't accept anything when I type."
Operator: "Are you still in WordPerfect, or did you get out?"
Caller: "How do I tell?"
Operator: "Can you see the C: prompt on the screen??"
Caller: "What's a sea-prompt?"
Operator: "Never mind, can you move your cursor around the screen?"
Caller: "There isn't any cursor: I told you, it won't accept anything I type."
Operator: "Does your monitor have a power indicator?"
Caller: "What's a monitor?"
Operator: "It's the thing with the screen on it that looks like a TV. Does it have a little light that tells you when it's on?"
Caller: "I don't know."
Operator: "Well, then look on the back of the monitor and find where the power cord goes into it. Can you see that?"
Caller: "Yes, I think so."
Operator: "Great. Follow the cord to the plug, and tell me if it's plugged into the wall.
Caller: "Yes, it is."
Operator: "When you were behind the monitor, did you notice that there were two cables plugged into the back of it, not just one?"
Caller: "No."
Operator: "Well, there are. I need you to look back there again and find the other cable."
Caller: "Okay, here it is."
Operator: "Follow it for me, and tell me if it's plugged securely into the back of your computer."
Caller: "I can't reach."
Operator: "Uh huh. Well, can you see if it is?"
Caller: "No."
Operator: "Even if you maybe put your knee on something and lean way over?"
Caller: "Oh, it's not because I don't have the right angle - it's because it's dark."
Operator: "Dark?"
Caller: "Yes - the office light is off, and the only light I have is coming in from the window."
Operator: "Well, turn on the office light then."
Caller: "I can't."
Operator: "No? Why not?"
Caller: "Because there's a power failure."
Operator: "A power... A power failure? Aha, okay, we've got it licked now. Do you still have the boxes and manuals and packing stuff your computer came in?"
Caller: "Well, yes, I keep them in the closet."
Operator: "Good. Go get them, and unplug your system and pack it up just like it was when you got it. Then take it back to the store you bought it from."
Caller: "Really? Is it that bad?"
Operator: "Yes, I'm afraid it is."
Caller: "Well, all right then, I suppose. What do I tell them?"
Operator: "Tell them you're too f*%king stupid to own a computer!"
(Now I know why they record these conversations!): Operator: "Ridge Hall, computer assistance; May I help you?"
Caller: "Yes, well, I'm having trouble with WordPerfect."
Operator: "What sort of trouble?"
Caller: "Well, I was just typing along, and all of a sudden the words went away."
Operator: "Went away?"
Caller: "They disappeared."
Operator: "Hmm. So what does your screen look like now?"
Caller: "Nothing."
Operator: "Nothing?"
Caller: "It's blank; it won't accept anything when I type."
Operator: "Are you still in WordPerfect, or did you get out?"
Caller: "How do I tell?"
Operator: "Can you see the C: prompt on the screen??"
Caller: "What's a sea-prompt?"
Operator: "Never mind, can you move your cursor around the screen?"
Caller: "There isn't any cursor: I told you, it won't accept anything I type."
Operator: "Does your monitor have a power indicator?"
Caller: "What's a monitor?"
Operator: "It's the thing with the screen on it that looks like a TV. Does it have a little light that tells you when it's on?"
Caller: "I don't know."
Operator: "Well, then look on the back of the monitor and find where the power cord goes into it. Can you see that?"
Caller: "Yes, I think so."
Operator: "Great. Follow the cord to the plug, and tell me if it's plugged into the wall.
Caller: "Yes, it is."
Operator: "When you were behind the monitor, did you notice that there were two cables plugged into the back of it, not just one?"
Caller: "No."
Operator: "Well, there are. I need you to look back there again and find the other cable."
Caller: "Okay, here it is."
Operator: "Follow it for me, and tell me if it's plugged securely into the back of your computer."
Caller: "I can't reach."
Operator: "Uh huh. Well, can you see if it is?"
Caller: "No."
Operator: "Even if you maybe put your knee on something and lean way over?"
Caller: "Oh, it's not because I don't have the right angle - it's because it's dark."
Operator: "Dark?"
Caller: "Yes - the office light is off, and the only light I have is coming in from the window."
Operator: "Well, turn on the office light then."
Caller: "I can't."
Operator: "No? Why not?"
Caller: "Because there's a power failure."
Operator: "A power... A power failure? Aha, okay, we've got it licked now. Do you still have the boxes and manuals and packing stuff your computer came in?"
Caller: "Well, yes, I keep them in the closet."
Operator: "Good. Go get them, and unplug your system and pack it up just like it was when you got it. Then take it back to the store you bought it from."
Caller: "Really? Is it that bad?"
Operator: "Yes, I'm afraid it is."
Caller: "Well, all right then, I suppose. What do I tell them?"
Operator: "Tell them you're too f*%king stupid to own a computer!"
This is a true story from the Word Perfect Helpline, which was transcribed from a recording monitoring the customer care department. Needless to say the Help Desk employee was fired; however, he/she is currently suing the Word Perfect organization for "Termination without Cause".
Source: Seri's lair
Har jag vunnit?
Av bilden att döma har jag skrivit årets kristna bok! Hurra!
Kyrkpressen rapporterar - men anger ett annat namn på författaren...
Kyrkpressen rapporterar - men anger ett annat namn på författaren...
Render to God the prayer that is owed
If you are at your manual labor in your room and it comes time to pray, do not say: "I will use up my supply of branches or finish weaving the little basket, and then I will rise." But rise immediately and render to God the prayer that is owed. Otherwise, little by little you come to neglect your prayer and your duty habitually, and your soul will become a wasteland devoid of every spiritual and bodily work. For right at the beginning your will is apparent.
Klick-kampanj på Kp?
Jag bloggade för några dagar sedan om Halloween, och nämnde då om en webbenkät:
Men bokstavligen över en natt kastades situationen om. På morgonen var det plötsligt över 500 röster, och nu var det "ja"-rösterna som låg mellan 50 och 60 procent! Idag har röstmängden ökat ännu mer (för en stund sedan hade 1053 (!) personer röstat) och "nej"-rösterna har sjunkit till tredje plats efter "I vissa fall". Är jag den ende som tycker att det är något lurt i detta? Är det någon kampanj på gång? Är det rent av någon tekniskt kunnig person som har lyckats kringgå spärren om högst en röst per dag per dator?
Fastän det är "mitt" alternativ som tycks vinna, vill jag ju inte vinna med ohederliga medel ... Eller finns det någon oskyldig förklaring till den plötsliga ruschen?
"Veckans fråga" på Kyrkpressens portal behandlar just detta: Tycker du att man som kristen kan fira Halloween? Där finns en hel massa svarsalternativ, men jag röstade "ja". "Nej"-alternativet är dock i ledning för närvarande.Sådan var också situationen till för ett par dagar sedan. Trots att ja-rösterna sakta ökade, höll sig "nej"-sägarna kring 55% sådär. För ett par kvällar sedan hade drygt 100 personer röstat - vilket är rätt normal takt för Kp:s enkäter, där röstningsfrekvensen vanligen blir på 200-400 röstare.
Men bokstavligen över en natt kastades situationen om. På morgonen var det plötsligt över 500 röster, och nu var det "ja"-rösterna som låg mellan 50 och 60 procent! Idag har röstmängden ökat ännu mer (för en stund sedan hade 1053 (!) personer röstat) och "nej"-rösterna har sjunkit till tredje plats efter "I vissa fall". Är jag den ende som tycker att det är något lurt i detta? Är det någon kampanj på gång? Är det rent av någon tekniskt kunnig person som har lyckats kringgå spärren om högst en röst per dag per dator?
Fastän det är "mitt" alternativ som tycks vinna, vill jag ju inte vinna med ohederliga medel ... Eller finns det någon oskyldig förklaring till den plötsliga ruschen?
Church Bulletin Bloopers 27
A bean supper will be held on Tuesday evening in the church hall. Music will follow.
Han är här! (1988)
Han är här, alltid när!
Aldrig tvär han oss bär,
och vi ler när vi ser
vad som sker när vi ber,
för han hör vad som stör
och han rör där han bör,
så vår bön och vårt stön
ger en skön frid till lön!
Aldrig tvär han oss bär,
och vi ler när vi ser
vad som sker när vi ber,
för han hör vad som stör
och han rör där han bör,
så vår bön och vårt stön
ger en skön frid till lön!
Kommentar: Jag satt på treans spårvagn och roade mig med en liten rimövning. Eftersom övningen lyckades rätt väl, tonsatte jag den, och den har kommit med i denna illustra samling. Ta den dock inte för allvarligt ...
Nonviolence
Very often people object that nonviolence seems to imply passive acceptance of injustice and evil and therefore that it is a kind of cooperation with evil. Not at all. The genuine concept of nonviolence implies not only active and effective resistance to evil but in fact a more effective resistance...
But the resistance which is taught in the Gospel is aimed not at the evil-doer but at evil in its source.
But the resistance which is taught in the Gospel is aimed not at the evil-doer but at evil in its source.
- Thomas Merton
as quoted on God's Politics
as quoted on God's Politics
Reformationsdagen
Idag är det Reformationsdagen i landets kyrkor. Det betyder att vi funderar kring varför reformationen en gång skedde och om och varför det behövs en reformation idag - och eventuellt hurudan den då borde vara.
Det finns förstås en hel del att säga kring temat. På Predikantbloggen blir också en hel del sagt - Henry Byskata och Ben Thilman har publicerat var sin predikan (Henrys är på engelska med inslag av swahili), och jag tycks ha råkat ha predikotur fyra år i rad just denna söndag, så mina predikningar från 2004 (på finska), 2005, 2006 och 2007 är också inlagda på bloggen.
Som synes av registret över predikningarna är detta nytt rekord för Predikantbloggen - sex predikningar över en och samma helg. Det kan dessutom ännu komma flera redan i år. Men att det är många synvinklar på temat gör väl ingenting; tvärtom är det bara intressant att jämföra vad olika predikanter kommer med!
Men jag känner mig ändå lite dum. Det var min tur att skriva helgspalten till Borgåbladet denna lördag - och jag glömde helt enkelt hela grejen! I början av veckan noterade jag saken, men när det var dags att göra något åt det, var det som bortblåst. Jag har visserligen professorer i släkten, men jag hör inte själv till dem ...
Det finns förstås en hel del att säga kring temat. På Predikantbloggen blir också en hel del sagt - Henry Byskata och Ben Thilman har publicerat var sin predikan (Henrys är på engelska med inslag av swahili), och jag tycks ha råkat ha predikotur fyra år i rad just denna söndag, så mina predikningar från 2004 (på finska), 2005, 2006 och 2007 är också inlagda på bloggen.
Som synes av registret över predikningarna är detta nytt rekord för Predikantbloggen - sex predikningar över en och samma helg. Det kan dessutom ännu komma flera redan i år. Men att det är många synvinklar på temat gör väl ingenting; tvärtom är det bara intressant att jämföra vad olika predikanter kommer med!
Men jag känner mig ändå lite dum. Det var min tur att skriva helgspalten till Borgåbladet denna lördag - och jag glömde helt enkelt hela grejen! I början av veckan noterade jag saken, men när det var dags att göra något åt det, var det som bortblåst. Jag har visserligen professorer i släkten, men jag hör inte själv till dem ...
No peace with hunger
We know that a peaceful world cannot long exist, one-third rich and two-thirds hungry.
- Jimmy Carter
as quoted on the Hunger Site
as quoted on the Hunger Site
Den tusende kyrkliga kommentaren
Jag började blogga i fjol våras. Just denna blogg, Kalles kyrkliga kommentarer, öppnade jag 9.5.06 med inlägget Välkommen till min blogg!, men redan tidigare hade jag bloggat annanstans.
Nu har jag redan skrivit tusen inlägg på denna blogg! Det finns 419 publicerade inlägg från år 2006, medan detta är årets femhundraåttioförsta. Summa tusen, alltså.
De flesta inläggen per månad hittills kom i september 2006 (83 stycken), men nu i oktober 2007 blir det eventuellt fler; detta är nummer 79, och ännu är det några dagar kvar av månaden. Minst inlägg kom det i juni 2006 (24 stycken) - om man räknar med tiden efter grundandet (jag har publicerat några inlägg från tiden före grundandet med sina ursprungliga datum).
Jag hade tänkt att jag skulle skriva lite emellanåt och att närmast vänner och bekanta skulle läsa mina funderingar, men Kalles kyrkliga kommentarer har fått oanad genomslagskraft. Jag blev ju t.o.m. anmäld för domkapitlet för mina skriverier bl.a. här - och det hade jag minsann inte tänkt mig när jag började! Men det gick ju bra till slut, även om det var upprivande.
Genom bloggen blev jag också prisbelönt, men också motståndet har förstås fortsatt. Att blogga har varit tungt ibland, roligt för det mesta - och alltid givande.
Tusen inlägg! Party party! Eller så inte...
Nu har jag redan skrivit tusen inlägg på denna blogg! Det finns 419 publicerade inlägg från år 2006, medan detta är årets femhundraåttioförsta. Summa tusen, alltså.
De flesta inläggen per månad hittills kom i september 2006 (83 stycken), men nu i oktober 2007 blir det eventuellt fler; detta är nummer 79, och ännu är det några dagar kvar av månaden. Minst inlägg kom det i juni 2006 (24 stycken) - om man räknar med tiden efter grundandet (jag har publicerat några inlägg från tiden före grundandet med sina ursprungliga datum).
Jag hade tänkt att jag skulle skriva lite emellanåt och att närmast vänner och bekanta skulle läsa mina funderingar, men Kalles kyrkliga kommentarer har fått oanad genomslagskraft. Jag blev ju t.o.m. anmäld för domkapitlet för mina skriverier bl.a. här - och det hade jag minsann inte tänkt mig när jag började! Men det gick ju bra till slut, även om det var upprivande.
Genom bloggen blev jag också prisbelönt, men också motståndet har förstås fortsatt. Att blogga har varit tungt ibland, roligt för det mesta - och alltid givande.
Tusen inlägg! Party party! Eller så inte...
O Gud Fader (1985)
O Gud Fader, förbarma dig.
O Gud Fader, förbarma dig.
Gud, vi ber med allvar,
ja, vi ber med allvar:
o Gud Fader, förbarma dig.
Jesus Kristus, förlåt oss vår skuld.
Jesus Kristus, förlåt oss vår skuld.
Gud, vi ber med ånger,
ja, vi ber med ånger:
Jesus Kristus, förlåt oss vår skuld.
Helge Ande, kom, uppfyll vårt liv.
Helge Ande, kom, uppfyll vårt liv.
Gud, vi ber om kärlek,
ja, vi ber om kärlek:
Helge Ande, kom, uppfyll vårt liv.
Halleluja, halleluja.
Halleluja, halleluja.
Gud, vi prisar ditt namn,
ja, vi prisar ditt namn:
halleluja, halleluja.
O Gud Fader, förbarma dig.
Gud, vi ber med allvar,
ja, vi ber med allvar:
o Gud Fader, förbarma dig.
Jesus Kristus, förlåt oss vår skuld.
Jesus Kristus, förlåt oss vår skuld.
Gud, vi ber med ånger,
ja, vi ber med ånger:
Jesus Kristus, förlåt oss vår skuld.
Helge Ande, kom, uppfyll vårt liv.
Helge Ande, kom, uppfyll vårt liv.
Gud, vi ber om kärlek,
ja, vi ber om kärlek:
Helge Ande, kom, uppfyll vårt liv.
Halleluja, halleluja.
Halleluja, halleluja.
Gud, vi prisar ditt namn,
ja, vi prisar ditt namn:
halleluja, halleluja.
Kommentar: Det här är en av de första visor som jag skrev. Den tillkom på Lekholmen; jag var 17 år gammal den sommaren.
Jag översatte den nästan genast till tyska, för vi hade besök av en grupp ungdomar från Tyskland. Senare har jag översatt den också till finska och engelska. Jag lägger in översättningarna i ett senare skede.
Barn skriver till Gud 10
Kommer du ihåg när det snöade så mycket så vi inte kunde gå till skolan? Kan du göra om det? (Lars, 6 år)
KalSong
Under 1980- och -90-talen skrev jag över hundra visor, som jag sedan sjöng till gitarrackompanjemang. Jag var alltså trubadur.
Redan tidigare hade jag skrivit musik, närmast tonsättningar av olika dikter - och några av dem rätt bra, om jag får säga det själv (för vem skulle annars göra det) - men nu började jag då skriva mina egna texter också.
Efter att jag blev prästvigd 1997 har jag fått utlopp för min kreativitet genom predikningar och liknande, och numera också genom bloggandet. Men mina sångtexter vill jag ändå dela med mig av, för vad de nu är värda.
Detta inlägg fungerar som register.
Redan tidigare hade jag skrivit musik, närmast tonsättningar av olika dikter - och några av dem rätt bra, om jag får säga det själv (för vem skulle annars göra det) - men nu började jag då skriva mina egna texter också.
Efter att jag blev prästvigd 1997 har jag fått utlopp för min kreativitet genom predikningar och liknande, och numera också genom bloggandet. Men mina sångtexter vill jag ändå dela med mig av, för vad de nu är värda.
Detta inlägg fungerar som register.
O Gud Fader 1985
Han är här! 1988
Elden i brasan 1988
Hem till Gud 1989
Jag längtar 1989
En fest av rosor och kärlek 1990
Herre, du är bland oss 1990
Barnsligt 1990-91
Min aftonbön 1991
Ett mirakel om dagen 1993
Barnsligt (1990-91)
1. Gubben Noak, gubben Noak var en hedersknyffel.
När han gick ur arken sin så pressade han tryffel.
Så kom där ett tryffelsvin och bökade det upp
så det blev en präktig grop som Noak kalla' "tupp".
2. Imse, lilla spindeln vår, han klättrade på tråden
när det kom en präktig dusch från regnvattensförråden.
Regnet spola' spindeln bort och djupt ner i en pöl.
Imse efter detta aldrig annat drack än öl.
3. Mamma Troll, hon lade sina ungar, alla elva.
När hon kom till minsta ungen började han skälva.
Han var skraj, för ur hans blöja kom en ryslig puff,
men hans mamma bara log och sa: "Ho aj aj buff!"
4. Blinka lilla stjärna där, jag ser nog din placering.
Vad är du som blinkar iklädd sådan där mundering?
Ljuset har du plockat bort och lämnat det i pant
- det du liknar mest är nog en gammal spastisk tant.
5. Mammas lilla Olof plockar bär på grannens buskar,
plockar där i allsköns ro när någon honom ruskar.
Olle flyr, men grannen pressar honom i ett hörn
men blir rädd för mammas skrik*, för grannen heter Björn.
6. Lilla Lasse gick och grät för att han tappat båten.
Då kom där förbi en vänlig farbror som hört gråten.
Farbrorn ville trösta Lasse, och så här det lät:
"Världen är så stor, så stor..." - men DÅ först Lasse grät!
7. Ekorr'n Kurre sitter på en gren och skalar kottar,
sitter där och njuter och i lugn och ro sig gottar
då där plötsligt barn som saknar både vett och sans
skjuter med ett luftgevär och bryter Kurres svans.
8. Trygga Räkan simmar lugnt omkring i Nordatlanten
då ett östtyskt fartyg dumpar överbord Trabanten.
Trygga åker i sin bil och känner sig så morsk
att han byter namn och hädanefter kallas "Torsk".*
9. "Broder Jakob, broder Jakob, vad har du nu för dig?
Sover du och tror att stora klockan helt själv rör sig?"
"Ja, men fader abbot, efter festen är jag trött.
Jag har druckit öl och snaps och vin båd' vitt och rött."
10. Mammas lilla älskling ville måla hela världen
så han tog en tioliters färgdunk med på färden.
Dunken lyckades han öppna, men se'n gick det så:
världen hade samma färg, men ungen, han var blå.
11. Blåa sippor står i backen utan skor och strumpor.
Barnen vill förstås me'samma gå med bara rumpor.
Mamma tvingar ändå dem att hålla kläder på,
men de tar sin hämnd och krossar alla sippor små.
12. "Bä, bä, lilla vita lamm, hur har du det med ullen?"
"Annars är det bra, men jag har magen lite svullen,
vilket kan bero på det att magsäcken är full
utav strumpor, rock och kjol av ren och fin ny ull."
5 "Skjut björnen!"
8 Sens moral: Trygga Räkan kan ingen vara.
När han gick ur arken sin så pressade han tryffel.
Så kom där ett tryffelsvin och bökade det upp
så det blev en präktig grop som Noak kalla' "tupp".
2. Imse, lilla spindeln vår, han klättrade på tråden
när det kom en präktig dusch från regnvattensförråden.
Regnet spola' spindeln bort och djupt ner i en pöl.
Imse efter detta aldrig annat drack än öl.
3. Mamma Troll, hon lade sina ungar, alla elva.
När hon kom till minsta ungen började han skälva.
Han var skraj, för ur hans blöja kom en ryslig puff,
men hans mamma bara log och sa: "Ho aj aj buff!"
4. Blinka lilla stjärna där, jag ser nog din placering.
Vad är du som blinkar iklädd sådan där mundering?
Ljuset har du plockat bort och lämnat det i pant
- det du liknar mest är nog en gammal spastisk tant.
5. Mammas lilla Olof plockar bär på grannens buskar,
plockar där i allsköns ro när någon honom ruskar.
Olle flyr, men grannen pressar honom i ett hörn
men blir rädd för mammas skrik*, för grannen heter Björn.
6. Lilla Lasse gick och grät för att han tappat båten.
Då kom där förbi en vänlig farbror som hört gråten.
Farbrorn ville trösta Lasse, och så här det lät:
"Världen är så stor, så stor..." - men DÅ först Lasse grät!
7. Ekorr'n Kurre sitter på en gren och skalar kottar,
sitter där och njuter och i lugn och ro sig gottar
då där plötsligt barn som saknar både vett och sans
skjuter med ett luftgevär och bryter Kurres svans.
8. Trygga Räkan simmar lugnt omkring i Nordatlanten
då ett östtyskt fartyg dumpar överbord Trabanten.
Trygga åker i sin bil och känner sig så morsk
att han byter namn och hädanefter kallas "Torsk".*
9. "Broder Jakob, broder Jakob, vad har du nu för dig?
Sover du och tror att stora klockan helt själv rör sig?"
"Ja, men fader abbot, efter festen är jag trött.
Jag har druckit öl och snaps och vin båd' vitt och rött."
10. Mammas lilla älskling ville måla hela världen
så han tog en tioliters färgdunk med på färden.
Dunken lyckades han öppna, men se'n gick det så:
världen hade samma färg, men ungen, han var blå.
11. Blåa sippor står i backen utan skor och strumpor.
Barnen vill förstås me'samma gå med bara rumpor.
Mamma tvingar ändå dem att hålla kläder på,
men de tar sin hämnd och krossar alla sippor små.
12. "Bä, bä, lilla vita lamm, hur har du det med ullen?"
"Annars är det bra, men jag har magen lite svullen,
vilket kan bero på det att magsäcken är full
utav strumpor, rock och kjol av ren och fin ny ull."
5 "Skjut björnen!"
8 Sens moral: Trygga Räkan kan ingen vara.
Kommentar: Det här sången tillkom under två somrar på Lekholmen i Helsingfors. Jag kände ett behov av att få alla de barnvisor, som jag hade råkat ut för under min uppväxt, ut ur systemet. Denna sång var resultatet. I vers 6 var jag extra effektiv, för den demolerar två barnvisor, "Världen är så stor, så stor, Lasse, Lasse liten" och "Lilla Lasse går och gråter, borta är hans fiskarebåt".
Det har funnits några verser till, men dem har jag refuserat p.g.a. låg kvalitet och hög kvantitet. Och ändå kan jag aldrig minnas alla verser när jag någon gång sjunger Barnsligt ...
Learning to love our enemy
How do we learn to love our enemy? By seeing him as a brother who is tempted as we are, and attacked by the same real enemy which is the spirit of hatred and of "Antichrist." This same enemy seeks to destroy us both by pitting us against one another.
- Thomas Merton
as quoted on God's Politics
as quoted on God's Politics
Ben predikar
Jag hälsade några nya predikanter välkommen till Predikantbloggen häromdagen. Bland dem fanns Ben Thilman, som nu har publicerat sin första predikan (den första på bloggen, alltså). Tack, broder, och välkommen!
Veckans anekdot: Kyrkoasyl?
Jag hade förrättat ett dop, och vi satt och drack dopkaffe. Barnets fyraåriga storasyster och treåriga kusin var i full gång. Den ena av dem lekte vilddjur och morrade åt den andra, som förstås "blev rädd" och sprang undan.
Plötsligt ändrades leken, när storasystern sprang fram till mig och ropade "Prästen, skydda mig!" Hon hoppade upp i famnen på mig medan kusinen morrade bredvid - och vi var båda så rädda, så rädda!
Så sade hon plötsligt: "Nu är det över!" och sprang sin väg, jagade sin kusin och morrade åt henne i sin tur. Då sökte kusinen skydd hos mig - och så där höll vi på i säkert tjugo minuter. Än sökte den ena skydd, än den andra, och emellanåt båda.
Bland de arbetsuppgifter som jag har haft hörde denna till de mest angenäma - och de mest hedrande!
Plötsligt ändrades leken, när storasystern sprang fram till mig och ropade "Prästen, skydda mig!" Hon hoppade upp i famnen på mig medan kusinen morrade bredvid - och vi var båda så rädda, så rädda!
Så sade hon plötsligt: "Nu är det över!" och sprang sin väg, jagade sin kusin och morrade åt henne i sin tur. Då sökte kusinen skydd hos mig - och så där höll vi på i säkert tjugo minuter. Än sökte den ena skydd, än den andra, och emellanåt båda.
Bland de arbetsuppgifter som jag har haft hörde denna till de mest angenäma - och de mest hedrande!
Education changes the world
Education is the most powerful weapon which you can use to change the world.
- Nelson Mandela
as quoted on the Hunger Site
as quoted on the Hunger Site
Det senaste om nattvardstvisten
I inlägget Media om nattvardstvisten (3.9.07) har jag samlat allt det som jag har fått tag på i ämnet. Här är denna veckas skörd. Halvar Sandell skriver en debattartikel i Kyrkpressen 43/07 (s. 13). Rubriken är Nattvarden är Herrens Nattvard. Udden är riktad mot biskop Gustav Björkstrands kolumn i Kp 41/07, eftersom Sandell anser att biskopen inte tillräckligt hänvisade till bekännelseskrifterna. I slutet får också jag mig en släng av sleven:
Då pastor Karl af Hällström i våra sammanhang dels radikalt ställer sig på sidan om bekännelsen, dels själv agerar nattvardsutdelare i en kyrka som den lutherska kyrkan inte har gemenskap med, så upprör detta tydligen inte biskopen. Men hänvisningar till vår egen kyrkas bekännelse tycks uppröra i hög grad.Det Sandell hänvisar till med att jag "agerar nattvardsutdelare" är mitt metodistiska gästspel 7.10.07, som jag bloggade om i inlägget Predikstolsutbyte utan förhinder. Att han känner till det betyder förresten att han av allt att döma läser min blogg, och det är ju trevligt! Hej på dig, Halvar! A propos: Jag börjar småningom bli intresserad av att veta när herrar G. Björkstrand och H. Sandell skall ta sig sin utlovade pratstund - och framför allt av att veta vilket resultatet av samtalet blir. Men ännu får vi tydligen vänta...
Bible Knowledge 14
These statements about the Bible were written by children
and have not been retouched or corrected
(i.e., bad spelling has been left in).
and have not been retouched or corrected
(i.e., bad spelling has been left in).
The greatest miracle in the Bible is when Joshua told his son* to stand still and he obeyed him.
* the sun
Förbönsämne: Isabelle
Be för tvååriga Isabelle som har leukemi! Se mer på hennes mammas blogg.
Uppdatering: Någon har trott att Isabelle är min dotter. Så är inte fallet. Min dotter Antonia är - Gud ske Tack och Lov!! - helt frisk. Men vi fortsätter att be för Isabelle.
Halloween
Jag är lite delad vad gäller den rätt nykomna helgen Halloween. Å ena sidan kan man bra ha en ursäkt för barn att få spöka ut sig lite och ha roligt - så länge det inte går för långt, förstås. Jag har hört exempel på vandalism och direkt elakhet, och det är ju inte bra - och jag hoppas att ingen tar Halloween som ursäkt för en suphelg...
Men som sådant är halloweenfirandet väl OK. De kommersiella övertonerna stör mig lite, men det får man leva med.
Och vi har ju en annan helg med samma uttrycksformer i vår kultur, nämligen påsklördagen. En icke-indoeuropeisk grannkultur, som jag inte ska nämna, firar palmsöndagen med häxor och troll, men det är inte mitt problem. Det som oroar mig är att Halloween skall tränga ut allhelgonafirandet. Visst är det ju roligare att klä ut sig och leka monster än att tänka på döden och avlidna släktingar, men just därför kanske det senare också är hälsosamt.
Men jag tror nog att båda firandena kan samexistera. Bara de tillåts göra det, alltså. "Veckans fråga" på Kyrkpressens portal behandlar just detta: Tycker du att man som kristen kan fira Halloween? Där finns en hel massa svarsalternativ, men jag röstade "ja". "Nej"-alternativet är dock i ledning för närvarande.
Men som sådant är halloweenfirandet väl OK. De kommersiella övertonerna stör mig lite, men det får man leva med.
Och vi har ju en annan helg med samma uttrycksformer i vår kultur, nämligen påsklördagen. En icke-indoeuropeisk grannkultur, som jag inte ska nämna, firar palmsöndagen med häxor och troll, men det är inte mitt problem. Det som oroar mig är att Halloween skall tränga ut allhelgonafirandet. Visst är det ju roligare att klä ut sig och leka monster än att tänka på döden och avlidna släktingar, men just därför kanske det senare också är hälsosamt.
Men jag tror nog att båda firandena kan samexistera. Bara de tillåts göra det, alltså. "Veckans fråga" på Kyrkpressens portal behandlar just detta: Tycker du att man som kristen kan fira Halloween? Där finns en hel massa svarsalternativ, men jag röstade "ja". "Nej"-alternativet är dock i ledning för närvarande.
Make food, not war
If we are going to stop wars on this earth, we are going to have to make war on hunger our number one priority.
- David W. Brooks
as quoted on the Hunger Site
as quoted on the Hunger Site
Trans-bibeln (5Mos 22:5)
Förkortningen "hbt", som jag använder rätt mycket när jag bloggar (särskilt i Hbt-bibeln), kommer från "homosexuella [av båda könen], bisexuella och transpersoner [transsexuella och transvestiter]". Det som jag mest har behandlat är h-et; b-et har jag vidrört, men t-et har jag i det närmaste förbigått. Men nu är det då dags.
Först ett par citat från Wikipedia:
Den mest kända person som drabbades av detta är säkert Jeanne d'Arc (1412-31, helgonförklarad 1920), som blev bränd på bål för sin vägran att klä sig i kvinnokläder. Att det dessutom fanns starka politiska motiv bakom, ändrar inte den grundläggande konstellationen.
I våra dagar, i vårt samhälle, är det ingen som ens lyfter på ögonbrynet längre om någon klär sig i det motsatta könets kläder - så länge det är frågan om kvinnor som klär sig i manskläder (t.ex. byxor)! Åt andra hållet är det ju fortfarande inte helt accepterat, kunde man säga... Transsexualism är däremot en okänd företeelse i Bibeln. Därför bör vi se till grundvalarna för den kristna etiken när i bedömer den. Jag syftar naturligtvis på det Dubbla kärleksbudet. Transsexuella har en besvärlig sits p.g.a. omgivningens fördomar och okunskap, och dem bör vi som kristna och som medmänniskor försöka motverka, både i oss själva och i andra. Transsexualismen är dock besvärlig redan i sig, eftersom den innebär en splittring i personen - kropp och själ (för att nu använda de termerna) passar inte helt ihop. Om detta inte åtgärdas fysiskt, kan det leda till grava fysiska svårigheter för personen. Därför bör vi försöka använda den medicinska kunskap och skicklighet som står till buds för att i görligaste mån korrigera det som har gått snett - och då talar jag om psykiatri, såväl som endokrinologi och kirurgi.
Hur är det möjligt att transsexualism förekommer? Skulle Guds skapelse vara felaktig? Sådana frågor har jag fått höra. Men transsexualism är inte det enda tecknet på att något har gått snett efter skapelsen. Gud såg att det var gott, står det upprepade gånger i skapelseberättelserna i 1Mos 1-2, men det är uppenbart att allt inte längre är gott. Bibeln förklarar saken med syndafallet (1Mos 3).
Faktum är att vi skapade varelser drabbas av både ett och annat som vi behöver t.ex. kirurgisk hjälp för att råda bot på. Den som med skapelseargumentation talar emot sådan hjälp till transsexuella, bör logiskt sett också tala emot t.ex. hjärttransplantationer. Hjärtfel är ju också ett tecken på den fallna skapelsen.
Först ett par citat från Wikipedia:
Transperson är ett paraplybegrepp som tillkommit framför allt för att kunna vara en samlande term i sexualpolitiska frågor. Med transpersoner menas oftast personer som genom sina könsuttryck och/eller könsidentiteter avviker från könsnormen. Det kan till exempel vara transvestiter, transgenderister, dragkings/dragqueens, transsexuella, intergender och intersexuella. [...]
Transpersoner anses ofta bryta mot samhällets könsnormer, antingen genom sin könsidentitet, sin bakgrund eller sitt könsuttryck. Detta resulterar i att gruppen drabbas av liknande problem som andra minoriteter som inte anses följa normen, exempelvis homosexuella eller invandrare. Fördomar, öppet avståndstagande, våld eller hot om våld, diskriminering och internaliserad rädsla kan innebära att transpersoner har sämre psykosocial situation än andra personer, men mycket lite forskning finns på området. [...] Samtid[i]gt bör nämnas att många transpersoner givetvis mår bra och lever lika bra liv som den övriga befolkningen. (art. Transperson)
En transsexuell person har en permanent upplevelse av att tillhöra det motsatta könet. Vanligen önskar personen korrigera den felaktiga kroppen med medicinsk och kirurgisk behandling.I Bibeln (5Mos 22:5) finns förbud mot att klä sig i det motsatta könets kläder (transvestism). Förbudet ingår dock i den lag som inte mer gäller idag, och verkar vara motiverat av en vilja att inte ändra på den patriarkaliska ordning som råder i skapelsen: Gud, mannen, kvinnan, djuren, i den ordningen. Om en man klädde sig som en kvinna eller en kvinna som en man bröts den "naturliga" ordningen och hela skapelsen hotades. Därför var straffen rigorösa, även om något straff inte direkt föreskrivs i 5Mos 22:5.
Transsexualism bör inte förväxlas med sexuell läggning eller beteende. Transsexuella kan vara antingen heterosexuella, bisexuella eller homosexuella.
Den vedertagna behandlingen för transsexualism är könskorrigerande behandling och, i de länder där detta tillåts, även ett juridiskt könsbyte. [...]
Problem i form av depressioner, självhat, ångest och självmord är vanliga om personen inte får behandling. På grund av samhällsnormen berättar många inte om sin transsexuella bakgrund efter avslutad behandling, då rädslan för diskriminering och utanförskap är stor. [...]
Vad som orsakar transsexualism är inte fastslaget, men vetenskapen lutar alltmer åt en förklaring som menar att grundorsaken kan vara biologisk, alltså medfödd. (art. Transsexualism)
Den mest kända person som drabbades av detta är säkert Jeanne d'Arc (1412-31, helgonförklarad 1920), som blev bränd på bål för sin vägran att klä sig i kvinnokläder. Att det dessutom fanns starka politiska motiv bakom, ändrar inte den grundläggande konstellationen.
I våra dagar, i vårt samhälle, är det ingen som ens lyfter på ögonbrynet längre om någon klär sig i det motsatta könets kläder - så länge det är frågan om kvinnor som klär sig i manskläder (t.ex. byxor)! Åt andra hållet är det ju fortfarande inte helt accepterat, kunde man säga... Transsexualism är däremot en okänd företeelse i Bibeln. Därför bör vi se till grundvalarna för den kristna etiken när i bedömer den. Jag syftar naturligtvis på det Dubbla kärleksbudet. Transsexuella har en besvärlig sits p.g.a. omgivningens fördomar och okunskap, och dem bör vi som kristna och som medmänniskor försöka motverka, både i oss själva och i andra. Transsexualismen är dock besvärlig redan i sig, eftersom den innebär en splittring i personen - kropp och själ (för att nu använda de termerna) passar inte helt ihop. Om detta inte åtgärdas fysiskt, kan det leda till grava fysiska svårigheter för personen. Därför bör vi försöka använda den medicinska kunskap och skicklighet som står till buds för att i görligaste mån korrigera det som har gått snett - och då talar jag om psykiatri, såväl som endokrinologi och kirurgi.
Hur är det möjligt att transsexualism förekommer? Skulle Guds skapelse vara felaktig? Sådana frågor har jag fått höra. Men transsexualism är inte det enda tecknet på att något har gått snett efter skapelsen. Gud såg att det var gott, står det upprepade gånger i skapelseberättelserna i 1Mos 1-2, men det är uppenbart att allt inte längre är gott. Bibeln förklarar saken med syndafallet (1Mos 3).
Faktum är att vi skapade varelser drabbas av både ett och annat som vi behöver t.ex. kirurgisk hjälp för att råda bot på. Den som med skapelseargumentation talar emot sådan hjälp till transsexuella, bör logiskt sett också tala emot t.ex. hjärttransplantationer. Hjärtfel är ju också ett tecken på den fallna skapelsen.
Sanningen om Jesus!!!
Det finns tre starka bevis för att Jesus var mexikan:
* Han hette Jesus
* Han var tvåspråkig
* Han blev alltid trakasserad av myndighetspersoner Men det finns också goda belägg för att han var irländare:
* Han gifte sig aldrig
* Han berättade alltid historier
* Han älskade att vara ute i landskapet Samtidigt finns tydliga indikationer på att Jesus var svart:
* Han kallade alla för 'broder'
* Han tyckte om gospel
* Han kunde inte få en rättvis rättegång Tre starka fakta talar för att Jesus var italienare:
* Han gestikulerade med händerna när han pratade
* Han drack vin till varje måltid
* Han var säker på att hans mamma var oskuld, och hans mamma var säker på att han var Gud ..medan ytterligare tre företeelser pekar på att han kan ha varit från Kalifornien
* Han klippte aldrig håret
* Han gick omkring barfota
* Han grundade en ny religion MEN - de mest övertygande bevisen talar faktiskt för att Jesus var KVINNA:
* Han blev tvungen att utfodra en stor mängd människor på kort varsel fast det inte fanns någon mat
* Han försökte göra sin röst hörd bland massor av karlar som inte fattade ett dugg
* Till och med när han var död var han tvungen att stiga upp för att det fanns mer jobb för honom att göra...
* Han hette Jesus
* Han var tvåspråkig
* Han blev alltid trakasserad av myndighetspersoner Men det finns också goda belägg för att han var irländare:
* Han gifte sig aldrig
* Han berättade alltid historier
* Han älskade att vara ute i landskapet Samtidigt finns tydliga indikationer på att Jesus var svart:
* Han kallade alla för 'broder'
* Han tyckte om gospel
* Han kunde inte få en rättvis rättegång Tre starka fakta talar för att Jesus var italienare:
* Han gestikulerade med händerna när han pratade
* Han drack vin till varje måltid
* Han var säker på att hans mamma var oskuld, och hans mamma var säker på att han var Gud ..medan ytterligare tre företeelser pekar på att han kan ha varit från Kalifornien
* Han klippte aldrig håret
* Han gick omkring barfota
* Han grundade en ny religion MEN - de mest övertygande bevisen talar faktiskt för att Jesus var KVINNA:
* Han blev tvungen att utfodra en stor mängd människor på kort varsel fast det inte fanns någon mat
* Han försökte göra sin röst hörd bland massor av karlar som inte fattade ett dugg
* Till och med när han var död var han tvungen att stiga upp för att det fanns mer jobb för honom att göra...
Därför: Skicka det här till alla underbara, hårt arbetande tjejer som aldrig vilar... för att uppmuntra dom att förstå att de är mer gudomliga än de anar. Skicka det även till alla män som har humor och tål kritik....
Anonymitet och osaklighet
Jag har upprepade gånger framfört min policy angående anonyma kommentarer på denna blogg. Det har skett i kommentarsvar, i inlägg (t.ex. detta) och i profilen ovan, som alltid är synlig för den som läser min blogg.
Trots detta finns det ändå sådana som prövar lyckan. Så skedde senast idag. Därför vill jag än en gång betona:
Trots detta finns det ändå sådana som prövar lyckan. Så skedde senast idag. Därför vill jag än en gång betona:
Det är jag som suveränt bedömer vilka kommentarer som uppfyller kriterierna. Som tumregel har jag haft att personangrepp är osakliga, medan sakdebatt i artig ton inte är det; att namnlösa kommentarer (per definition) är anonyma, medan signatur kan tillåtas. Därefter rätten och packen eder.Anonyma och osakliga kommentarer raderas!
Suffering and overcoming
The world is full of suffering; it is also full of overcoming it.
- Helen Keller
as quoted on the Hunger Site
as quoted on the Hunger Site
Karin ger HBT-kunskap
Kollegan Karin Långström Vinge har på sin blogg skrivit ett inlägg med rubriken HBT-kunskap (21.10.07). Det skadar säkert inte att bekanta sig med det. Rekommenderas, alltså!
Frågespalten XX: Kristna som präster
Kerstin Lindén skrev i ett kommentarsvar på sin blogg:
I det citerade stället i 1Petr är det uttryckligen frågan om offerpräster. En offerpräst är en person som inte behöver någon annan som mellanhand för att kunna närma sig Gud, för han (eller i sällsynta fall hon) kan förrätta de nödvändiga offren och riterna själv. Och så är fallet med oss kristna. Vi behöver inga djur- eller liknande offer, för Kristus har offrat sig själv för oss. Vi får offra trons, tacksägelsens och lovsångens "offer", men då kan vi vända oss till Gud direkt, utan behov av några mellanhänder.
Luther talar om det allmänna prästadömet, och det är just detta han menar - varje kristen är präst i denna mening. Det särskilda prästadömet stiger ur detta som en organisatorisk ordningsfråga, eftersom det i församlingen finns behov av någon som undervisar och sköter sakramenten. Denna uppgift har anförtrotts oss pastorer, vilket inte gör att vi skulle vara bättre kristna, mera präster eller närmare Gud än övriga församlingsmedlemmar. Det betyder endast att vi har denna uppgift i Guds församling, såsom andra medlemmar har andra uppgifter.
Kristna som präster: det här talade vår kyrkoherde helt nyligen om 1 Petr. 2:4-5 "När ni kommer till honom, den levande stenen, ratad av människor men utvald av Gud och ärad av honom, då blir också ni till levande stenar i ett andligt husbygge. Ni blir ett heligt prästerskap och kan frambära andliga offer som Gud vill ta emot tack vare Jesus Kristus." Hm, kanske Kalle kunde förklara litet närmare...?Här kommer då ett kort försök till förklaring. Det svenska ordet "präst" kommer från grekiskans presbyteros, som betyder "äldste". Ordet betecknar egentligen "offerpräster" - judiska, katolska m.fl. - till skillnad från de protestantiska pastorerna (pastor är latin för "herde"), men vi lutherska pastorer kallas fortfarande "präster" i Norden p.g.a. historisk tröghet. Jag har bloggat närmare om saken i inlägget Ämbetstitlar (20.9.06).
I det citerade stället i 1Petr är det uttryckligen frågan om offerpräster. En offerpräst är en person som inte behöver någon annan som mellanhand för att kunna närma sig Gud, för han (eller i sällsynta fall hon) kan förrätta de nödvändiga offren och riterna själv. Och så är fallet med oss kristna. Vi behöver inga djur- eller liknande offer, för Kristus har offrat sig själv för oss. Vi får offra trons, tacksägelsens och lovsångens "offer", men då kan vi vända oss till Gud direkt, utan behov av några mellanhänder.
Luther talar om det allmänna prästadömet, och det är just detta han menar - varje kristen är präst i denna mening. Det särskilda prästadömet stiger ur detta som en organisatorisk ordningsfråga, eftersom det i församlingen finns behov av någon som undervisar och sköter sakramenten. Denna uppgift har anförtrotts oss pastorer, vilket inte gör att vi skulle vara bättre kristna, mera präster eller närmare Gud än övriga församlingsmedlemmar. Det betyder endast att vi har denna uppgift i Guds församling, såsom andra medlemmar har andra uppgifter.
Church Bulletin Bloopers 26
The ladies of the church have cast off clothing of every kind and they may be seen in the church basement Friday.
Predikantbloggen utvecklas
Igår välkomnade jag Henry Byskata bland skribenterna på Predikantbloggen. Idag har ytterligare utveckling skett, till min glädje.
Henry har bidragit med sina två första predikningar, en för morgondagen och en som känns mycket exotisk: han skall nämligen hålla den i Tanzania på Reformationsdagen om en vecka, och gör det på engelska och swahili! Imponerande, broder! Tvåspråkighet är ju vi i Finland vana vid, men inte med just den språkkombinationen.
Vidare har två predikanter till registrerat sig. Det är kaplan Ben Thilman från Esbo och t.f. kyrkoherde Monica Heikel-Nyberg från Ingå. Moni har redan hunnit bidra med ett mycket fint griftetal. Tack för det! Och välkomna, båda! Jag har skickat ut flera inbjudningar, så det kanske kommer fler uppdateringar småningom. Får vi hoppas.
Henry har bidragit med sina två första predikningar, en för morgondagen och en som känns mycket exotisk: han skall nämligen hålla den i Tanzania på Reformationsdagen om en vecka, och gör det på engelska och swahili! Imponerande, broder! Tvåspråkighet är ju vi i Finland vana vid, men inte med just den språkkombinationen.
Vidare har två predikanter till registrerat sig. Det är kaplan Ben Thilman från Esbo och t.f. kyrkoherde Monica Heikel-Nyberg från Ingå. Moni har redan hunnit bidra med ett mycket fint griftetal. Tack för det! Och välkomna, båda! Jag har skickat ut flera inbjudningar, så det kanske kommer fler uppdateringar småningom. Får vi hoppas.
Holy, Holy, Holy is the house of God
Every time you pick up a piece of trash along the road, say to yourself, "Holy, Holy, Holy is the house of God."
- Edward Hays
as quoted on God's Politics
as quoted on God's Politics
Välkommen, Henry!
Predikantbloggen har fått en ny medarbetare, nämligen Henry Byskata från Vasa.
Henry har tidigare varit kyrkoherde i Nykarleby och Vasa, men har nu trappat ner och gått i deltidpension. Han bloggar på Henrys hörna - och nu kommer alltså också hans predikningar ut i bloggosfären. Jag väntar med spänning på den första!
Välkommen med, broder!
Veckans anekdot: Fottrasor
Jag blev student 31.5.86. Tio dagar senare bytte jag den vita mössan mot en grå när jag ryckte in vid Andra batteri vid Nylands Brigad i Dragsvik.
Jag infann mig nykter i god tid på eftermiddagen och kunde i lugn och ro installera mig, kvittera ut uniform och annan utrustning osv. Det var vissa kamrater som kom strax före midnatt i aspackat tillstånd, och det militära livet började illa för deras del. För några av dem blev det sedan bara värre. Det är långt en inställningsfråga, vill jag påstå; jag hade inte större problem under mina elva månader. Utrustningen som vi fick har förnyats flera gånger under de gångna decennierna, men på den tiden ingick fottrasor. Det var mjuka tygstycken på uppskattningsvis 25x40 cm, som man skulle vika på ett visst sätt runt foten i st.f. strumpor, och som mycket långt förhindrade skavsår på längre marscher - bara de var rätt vikta, alltså. Fanns det veck i dem gjorde de tvärtom saken värre.
Det fanns givetvis fottrasor i mitt skåp också, och följande morgon tog jag dem lydigt på mig. Så hade vi en inledande skåpgranskning för att kolla om vi verligen hade fått allt som vi skulle ha. Undersergeant Laurila ropade upp listan en sak i taget, och vi skulle ta fram den ur skåpet och visa upp den.
Så ropade han: "Fottrasor, fyra stycken!" och jag upptäckte att jag verkligen hade fyra stycken i skåpet.
"Men vad har jag då på fötterna?" tänkte jag, och fick snart svar.
Us Laurila ropade "Näsdukar, tre stycken!" Jag kunde bara visa upp en och han undrade var de båda andra var.
Lite generat fick jag erkänna: "På fötterna - jag trodde att det var sommarfottrasor..."
Us Laurila höll på att skratta på sig.
Jag infann mig nykter i god tid på eftermiddagen och kunde i lugn och ro installera mig, kvittera ut uniform och annan utrustning osv. Det var vissa kamrater som kom strax före midnatt i aspackat tillstånd, och det militära livet började illa för deras del. För några av dem blev det sedan bara värre. Det är långt en inställningsfråga, vill jag påstå; jag hade inte större problem under mina elva månader. Utrustningen som vi fick har förnyats flera gånger under de gångna decennierna, men på den tiden ingick fottrasor. Det var mjuka tygstycken på uppskattningsvis 25x40 cm, som man skulle vika på ett visst sätt runt foten i st.f. strumpor, och som mycket långt förhindrade skavsår på längre marscher - bara de var rätt vikta, alltså. Fanns det veck i dem gjorde de tvärtom saken värre.
Det fanns givetvis fottrasor i mitt skåp också, och följande morgon tog jag dem lydigt på mig. Så hade vi en inledande skåpgranskning för att kolla om vi verligen hade fått allt som vi skulle ha. Undersergeant Laurila ropade upp listan en sak i taget, och vi skulle ta fram den ur skåpet och visa upp den.
Så ropade han: "Fottrasor, fyra stycken!" och jag upptäckte att jag verkligen hade fyra stycken i skåpet.
"Men vad har jag då på fötterna?" tänkte jag, och fick snart svar.
Us Laurila ropade "Näsdukar, tre stycken!" Jag kunde bara visa upp en och han undrade var de båda andra var.
Lite generat fick jag erkänna: "På fötterna - jag trodde att det var sommarfottrasor..."
Us Laurila höll på att skratta på sig.
Ralle går i pension
Min förra arbetskamrat, kaplan Ralf Lindström i Pernå, går i pension 22.12.07. Jag önskar dig många goda pensionsdagar! Att en man med ålderns rätt går i pension är ingenting överraskande eller förvånande i sig, och det är inte heller den direkta orsaken till detta inlägg. Det som gör att jag skriver är att Ralles pensionering nådde över nyhetströskeln. Domkapitlet berättar förstås om saken, men överraskande var det att även YLE gör detsamma.
YLE har ett stavfel i sin rapport; Minna Silfvergréns namn har blivit förvanskat. Det är också hon som gör att jag sörjer lite över det inträffade. Jag har trivats väldigt bra med att ha henne som arbetskamrat, och nu lämnar hon då Borgå för Pernå. Det är bra för henne och utmärkt för Pernå, men vi i Borgå kommer nog att sakna henne! Herren med er, Ralle och Minna, i era nya skeden!
YLE har ett stavfel i sin rapport; Minna Silfvergréns namn har blivit förvanskat. Det är också hon som gör att jag sörjer lite över det inträffade. Jag har trivats väldigt bra med att ha henne som arbetskamrat, och nu lämnar hon då Borgå för Pernå. Det är bra för henne och utmärkt för Pernå, men vi i Borgå kommer nog att sakna henne! Herren med er, Ralle och Minna, i era nya skeden!
Prästkragar och våldsdåd
Den anglikanske prästen Paul Bennett, kyrkoherde i en församling i Wales, mördades på sin tröskel 14.3.07. Detta rapporterar tidningen Church Times (7515, 23.3.07) i artikeln ‘More must be done to protect priests’, som också nämner att detta är det femte motsvarande mordet under det senaste decenniet.
Enligt artikeln Ditch collars, says security adviser (Church Times 7543, 5.10.07) har de anglikanska prästerna fått nya regler. Kyrkan rekommenderar att prästerna skrudar sig i prästkrage enbart då de utför ämbetsuppgifter. Insisterar prästerna på att ha prästkragen på sig under fritiden ska de helst röra sig på platser där det finns mycket folk. Bor prästen i en bostad med skylten Vicarage (prästgård) eller Rectory (kyrkoherdens bostad) ska skylten helst skruvas loss.
Kyrkpressen berättar om saken i artikeln Brittiska präster gömmer prästkragarna, som jag har citerat ovan. Detta är beklagligt på många plan. Det värsta är naturligtvis mord och andra våldshandlingar; dem torde alla ta avstånd från.
Men också tanken att avstå från prästkragen ter sig besvärlig för mig. Ända sedan jag blev prästvigd för snart elva år sedan har jag s.g.s. alltid använt prästskjorta när jag har varit i tjänst (det enda större undantaget har varit skriftskolläger, där alla ändå vet vem prästen är). Skjortan (eller annan ämbetsdräkt) signalerar för omgivningen att jag är präst och att man därmed kan tala med mig om det finns behov. Väldigt ofta tar främlingar inte tag i mig på gatan, men det händer. Omvänt är skjortan också en signal om att kyrkan lever och har hälsan - kyrkan är kanske inte (mentalt) mitt i byn, men prästen går mitt bland folket.
Men visst föder det ju reaktioner, både positiva och negativa. Värre än enstaka glåpord har jag inte råkat ut för, och absolut ingenting som påminner om den kniv som ändade Bennetts liv. Däremot blir ju olika kategorier av tiggare intresserade av en som kan ha svårt att stå emot deras krav på pengar. Jag upplever att det för mig personligen är viktigt att visa vem - och vad - jag är. Det är en pastoral handling för mig, särskilt som församlingspräst. Församlingsmedlemmarna - och andra - har rätt att veta vem de kan vända sig till, precis som de har rätt att veta vilken byggnad som är deras kyrka. Men det är klart - om kyrkan kan brännas, kan också prästen råka illa ut...
Enligt artikeln Ditch collars, says security adviser (Church Times 7543, 5.10.07) har de anglikanska prästerna fått nya regler. Kyrkan rekommenderar att prästerna skrudar sig i prästkrage enbart då de utför ämbetsuppgifter. Insisterar prästerna på att ha prästkragen på sig under fritiden ska de helst röra sig på platser där det finns mycket folk. Bor prästen i en bostad med skylten Vicarage (prästgård) eller Rectory (kyrkoherdens bostad) ska skylten helst skruvas loss.
Kyrkpressen berättar om saken i artikeln Brittiska präster gömmer prästkragarna, som jag har citerat ovan. Detta är beklagligt på många plan. Det värsta är naturligtvis mord och andra våldshandlingar; dem torde alla ta avstånd från.
Men också tanken att avstå från prästkragen ter sig besvärlig för mig. Ända sedan jag blev prästvigd för snart elva år sedan har jag s.g.s. alltid använt prästskjorta när jag har varit i tjänst (det enda större undantaget har varit skriftskolläger, där alla ändå vet vem prästen är). Skjortan (eller annan ämbetsdräkt) signalerar för omgivningen att jag är präst och att man därmed kan tala med mig om det finns behov. Väldigt ofta tar främlingar inte tag i mig på gatan, men det händer. Omvänt är skjortan också en signal om att kyrkan lever och har hälsan - kyrkan är kanske inte (mentalt) mitt i byn, men prästen går mitt bland folket.
Men visst föder det ju reaktioner, både positiva och negativa. Värre än enstaka glåpord har jag inte råkat ut för, och absolut ingenting som påminner om den kniv som ändade Bennetts liv. Däremot blir ju olika kategorier av tiggare intresserade av en som kan ha svårt att stå emot deras krav på pengar. Jag upplever att det för mig personligen är viktigt att visa vem - och vad - jag är. Det är en pastoral handling för mig, särskilt som församlingspräst. Församlingsmedlemmarna - och andra - har rätt att veta vem de kan vända sig till, precis som de har rätt att veta vilken byggnad som är deras kyrka. Men det är klart - om kyrkan kan brännas, kan också prästen råka illa ut...
Living and dying for others
One is not absolutely alone, one cannot live and die for oneself alone. My life and my death are not purely and simply my own business. I live by and for others, and my death involves others.
- Thomas Merton
as quoted on God's Politics
as quoted on God's Politics
Bloggande anställda i Borgå stift
Följande kyrkligt anställda i Borgå stift har bloggar eller hemsidor som jag känner till:
På Finska missionssällskapets hemsida finns en lista över de missionärer som har bloggar eller hemsidor.
Per Westberg på Kyrkoordnaren har en lista på svenskkyrkliga bloggare.
- Kaj Andersson, församlingspastor, Borgå (& Predikantbloggen)
- Berndt Berg, kyrkoherde, Oravais
- Sofie Björkgren-Näse, ungdomsarbetsledare (tj.led.), Vasa
- Henry Byskata, församlingspastor, Vasa (& Predikantbloggen)
- Mia Bäck, församlingspastor, Åbo
- Maria Cederholm, ungdomsarbetsledare
- Catharina Englund, sjukhussjälavårdare, Pedersöre
- Cay-Håkan Englund, församlingspastor, Bergö och Petalax
- Martin Fagerudd, t.f. kyrkoherde, Borgå (Predikantbloggen)
- Mats Fontell, ungdomsarbetsledare, Borgå
- Stefan Forsén, direktor, Karis
- Patrik Frisk, ungdomsarbetsledare, Sibbo
- Håkan Granberg, missionär, Hong Kong
- Monica Heikel-Nyberg, t.f. kyrkoherde, Ingå (Predikantbloggen)
- Eva Holm, kanslist (vik.), Jakobstad
- Karl af Hällström, kaplan, Borgå (& Predikantbloggen)
- Guy Kronqvist, kyrkoherde, Korsnäs
- Janette Lagerroos, församlingsmästare, Nagu
- Helene Liljeström, kyrkoherde, Sibbo
- Alf Lindberg, informationssekreterare, Helsingfors
- Heidi Lindström, t.f. ungdomsarbetsledare, Vasa
- Hedvig Långbacka, redaktör, Helsingfors
- Jan-Erik Nyberg, familjerådgivare, Pedersöre
- Kristian Norrback, kaplan, Malax
- Torsten Sandell, t.f. kyrkoherde, Helsingfors
- Minna Silfvergrén, t.f. kaplan, Pernå (Predikantbloggen)
- Maria Sten, branschsekreterare, Helsingfors
- Ben Thilman, kaplan, Esbo (& Predikantbloggen)
- Heidi Tyni, missionär, Ryssland
- Dan-Anders Ventus, ledande diakoniarbetare, Vasa
- Johan Westerlund, kyrkoherde, Pojo
- Kjell Wikström, ungdomsarbetsledare, Ekenäs
- May Wikström, missionär, Cypern
- Henrik Östman, missionär, Kenya
På Finska missionssällskapets hemsida finns en lista över de missionärer som har bloggar eller hemsidor.
Per Westberg på Kyrkoordnaren har en lista på svenskkyrkliga bloggare.
Lustig video
Avslappnande och roligt med en video om djur som beter sig som djur - katten som skrämde iväg björnen, t.ex. - och så bulldoggen som åker skateboard bättre än jag...
Videon finns på kollegan Karin Långström Vinges blogg. Ha det så roligt!
Videon finns på kollegan Karin Långström Vinges blogg. Ha det så roligt!
Barn skriver till Gud 9
Käre Gud. Jag vet att man ska vända andra kinden till men vad gör jag om min syster slår mig på ögat. (Therese, 7 år)
Omänsklighet i mitt namn
Det Europa som jag bor i gör sig skyldigt till människorättsbrott och omänsklighet i laglighetens namn. Detta om man får tro en kolumn av Slavoj Zizek i Aftonbladet, som jag hittade genom ett inlägg på bloggen Motkulturfonden.
Men inte till priset av andras liv - och vår egen mänsklighet!
[...] den 20 september, när sju tunisiska fiskare ställdes inför rätta på Sicilien för brottet att ha räddat 44 afrikanska migranter från en säker död ute till havs. Om de fälls för att ha "hjälpt och bistått illegala immigranter" kommer de att dömas till mellan ett och 15 års fängelse. Den 7 augusti släppte de ankaret vid ett rev ett par mil söder om ön Lampedusa nära Sicilien, och lade sig att sova. De väcktes av skrik och fick syn på en gummibåt fullpackad med utsvultna människor, inklusive kvinnor och barn; båten rullade i den hårda sjön och var på väg att börja sjunka. Kaptenen beslutade att de skulle hjälpa flyktingarna till närmaste hamn på Lampedusa, där sedan hela besättningen blev arresterad.Jag har varit och är positivt inställd till EU som idé. Man blir irriterad över en del petimetertänkande, men tanken att förena vår krigshärjade och splittrade världsdel är mycket god.
De som är positivt inställda till denna rättsliga åtgärd gör precis som förintelseförnekare gör när de ställs mot väggen för sina problematiska uttalanden: de påstår att kritikerna har lyft ut denna åtgärd ur sitt sammanhang – hur problematisk den än må vara i sig själv, bör den betraktas i sitt fulla sammanhang. Vad är då detta sammanhang? Uppenbarligen inget annat än rädslan för att Fästning Europa ska översvämmas av miljontals utsvultna flyktingar: det verkliga syftet med denna absurda rättegång är att avskräcka andra båtar från att göra samma sak. Betecknande nog vidtogs inga åtgärder mot andra fiskare som, i en liknande situation, rapporterades ha slagit migranter med påkar för att hålla dem på avstånd, och sedan lämnat dem att drunkna.
Men inte till priset av andras liv - och vår egen mänsklighet!
Debatten är inte problemet
I dagens nummer av Vasabladet (16.10.07) publiceras en intervju med biskop Gustav Björkstrand. Den har rubriken Biskop beklagar smal debatt. Ett utdrag:
Det är sant att det i Borgå stift inte ännu har funnits någon juridisk process om kvinnoprästmotstånd. Är vi försiktigare än i andra stift att göra anmälningar till domkapitlet? Eventuellt. Motstånd finns det ju nog gott om. Kanske domkapitlet borde ta en ännu klarare ståndpunkt i frågan - men som sagt, biskopens uttalande är i sig korrekt.
Det är också sant, som han säger, att kyrkans karaktär är inneslutande och inbjudande. Tyvärr strider hennes handlingar mot denna karaktär, och det är det som jag har strävat efter att förändra. Och visserligen kommer mycket av det goda budskap, som kyrkan (inklusive kvinnoprästmotståndarna!) har att komma med, i skymundan när debattens tyngdpunkt ligger på ett par sjuka punkter - men är det inte naturligt att det är så? "No news is good news" - när nyheter som intresserar folk kommer till ytan är det i allmänhet frågan om dåliga nyheter. Det kan vara frågan om konflikter mellan människor eller (som här) mellan principer, det kan (alltför ofta) vara frågan om sådana som inte lever som de lär, det kan vara andra nyheter som väcker bestörtning, sorg eller skadeglädje - för sådana intresserar folk (vilket dessutom gör att de säljer). Grundproblemet ligger nog inte i nyhetsrapporteringen eller i debatten i sig, utan i att problemen är olösta. Därför överskuggar de allt det goda som vi gör och kan förmedla. Våra mänskliga tillkortakommanden står alltså (åtminstone till en del) i vägen för vårt gudomliga mandat att förkunna evangelium.
Här bör vi bättra oss!
Biskop Gustav Björkstrand tillbakavisar anklagelserna om att Borgå stift är undfallande mot manliga präster som vägrar samarbeta med kvinnliga kolleger. Ännu har ingen samarbetsvägran prövats, säger Gustav Björkstrand. Han sörjer över att den kyrkliga debatten mest kretsar kring homosexualitet och kvinnoprästmotstånd. [...]Eventuellt kan jag ses som part i målet, eftersom mina utalanden om homosexualitet och homosexuella tycks ha provocerat andra till att upprätthålla en debatt. Ändå vill jag komma med en kommentar till biskopens uttalande. Biskopen har rätt i mångt och mycket.
Biskopen beklagar att debatten om kyrkan utåt enbart verkar kretsa kring homosexualitet och kvinnopräster. Det viktiga budskapet kommer i skymundan.
-Jag sörjer att man skapar en bild av en kyrka som är uteslutande, medan kyrkans karaktär är att vara inneslutande, inbjudande. Jesus sade: Kom till mig.
Det är sant att det i Borgå stift inte ännu har funnits någon juridisk process om kvinnoprästmotstånd. Är vi försiktigare än i andra stift att göra anmälningar till domkapitlet? Eventuellt. Motstånd finns det ju nog gott om. Kanske domkapitlet borde ta en ännu klarare ståndpunkt i frågan - men som sagt, biskopens uttalande är i sig korrekt.
Det är också sant, som han säger, att kyrkans karaktär är inneslutande och inbjudande. Tyvärr strider hennes handlingar mot denna karaktär, och det är det som jag har strävat efter att förändra. Och visserligen kommer mycket av det goda budskap, som kyrkan (inklusive kvinnoprästmotståndarna!) har att komma med, i skymundan när debattens tyngdpunkt ligger på ett par sjuka punkter - men är det inte naturligt att det är så? "No news is good news" - när nyheter som intresserar folk kommer till ytan är det i allmänhet frågan om dåliga nyheter. Det kan vara frågan om konflikter mellan människor eller (som här) mellan principer, det kan (alltför ofta) vara frågan om sådana som inte lever som de lär, det kan vara andra nyheter som väcker bestörtning, sorg eller skadeglädje - för sådana intresserar folk (vilket dessutom gör att de säljer). Grundproblemet ligger nog inte i nyhetsrapporteringen eller i debatten i sig, utan i att problemen är olösta. Därför överskuggar de allt det goda som vi gör och kan förmedla. Våra mänskliga tillkortakommanden står alltså (åtminstone till en del) i vägen för vårt gudomliga mandat att förkunna evangelium.
Här bör vi bättra oss!
Peace
Peace is not merely a distant goal that we seek, but a means by which we arrive at that goal.
- Martin Luther King, Jr.
as quoted on the Child Health Site
as quoted on the Child Health Site
Fredligt slut på diskussionen
Johan Lumme skriver i ett kommentarsvar på sin blogg:
[...] Jag är inte livrädd för Kalle. Jag är bekymrad över förfallet i folkkyrkan när han får stå oemotsagd och inte blir avsatt. Nu hör jag till en annan kyrka och deltar inte i den interna debatten i FELK men jag har naturligtvis omsorg om Kristi kyrka i hela världen. [...]Det passar mig fint; jag tror inte att en vidare diskussion är särskilt fruktbar. Tack ändå, Johan, för att du har strävat efter att avhålla dig från invektiv och personliga påhopp. Det är en uppfriskande omväxling mot vad vissa av dina åsiktsfränder har sysslat med.
Jag tror att det nu är dags att ge upp all diskussion med Kalle. Han har blivit offentligt och privat tillrättavisad, han har fräckt och hånfullt visat att han ingenting ångrar, och nu skall han enligt Jesu anvisning betraktas som en hedning och publikan, en som står utanför all kristen gemenskap. Det är slut på diskussionen med honom nu och härmed.
Ett liten sakfel vill jag korrigera: Den kyrka jag tillhör och arbetar för heter på svenska "Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland". Johan använder förkortningen FELK (vilket jag har sett också andra göra), men den torde härstamma från beteckningen "Finlands evangelisk-lutherska kyrka", vilket är ett översättningslån från finskan, med finsk ordföljd.
Bible Knowledge 13
These statements about the Bible were written by children
and have not been retouched or corrected
(i.e., bad spelling has been left in).
and have not been retouched or corrected
(i.e., bad spelling has been left in).
Then Joshua led the Hebrews in the battle of Geritol*.
* Jericho
Hurra för mig!
Den 14 oktober 1967 såg jag dagens ljus (fast egentligen först följande morgon, för jag föddes på kvällen, då det redan var mörkt). En snabb överslagsräkning ger därför vid handen att det är idag
Hurra för mig!jag fyller 40 år!
Frågespalten XIX: Guds kön
I somras frågade en konfirmand varför man kallar Gud för "han". Jag svarade ungefär så här:
Gud har inget kön, så som vi människor har det. När Jesus vandrade här på jorden, var han ju människa (förutom att han var Gud) och måste därför antingen vara man eller kvinna, men Gud, som är ande, har inget sådant tvång.
Det bästa vore att använda ett könsneutralt pronomen för att tala om Gud, såsom finskans "hän", men de neutrala pronomina som vi har i svenskan, "den" och "det", är också opersonliga, vilket gör att de inte heller beskriver Gud, som ju är personlig. Därför tvingar språket oss att välja antingen "han" eller "hon". De bilder som Bibeln använder för att beskriva Gud är till största delen manliga - kung, domare, far m.m. - men på några ställen talas det om Guds modershjärta och om Gud som en höna som vill samla sina kycklingar under vingarna.
Traditionellt har man använt maskulinum för att tala om Gud, men femininum är lika rätt - eller för den delen lika orätt.
Det bästa argumentet mot detta är att Gud måste vara en man, för annars skulle hon ju kallas Gudrun...
Gud har inget kön, så som vi människor har det. När Jesus vandrade här på jorden, var han ju människa (förutom att han var Gud) och måste därför antingen vara man eller kvinna, men Gud, som är ande, har inget sådant tvång.
Det bästa vore att använda ett könsneutralt pronomen för att tala om Gud, såsom finskans "hän", men de neutrala pronomina som vi har i svenskan, "den" och "det", är också opersonliga, vilket gör att de inte heller beskriver Gud, som ju är personlig. Därför tvingar språket oss att välja antingen "han" eller "hon". De bilder som Bibeln använder för att beskriva Gud är till största delen manliga - kung, domare, far m.m. - men på några ställen talas det om Guds modershjärta och om Gud som en höna som vill samla sina kycklingar under vingarna.
Traditionellt har man använt maskulinum för att tala om Gud, men femininum är lika rätt - eller för den delen lika orätt.
Det bästa argumentet mot detta är att Gud måste vara en man, för annars skulle hon ju kallas Gudrun...
Repent and believe in the gospel
Repent and believe in the gospel, Jesus says. Turn around and believe that the good news that we are loved is gooder than we ever dared hope, and that to believe in that good news, to live out of it and toward it, to be in love with that good news, is of all glad things in this world the gladdest thing of all.
- Frederick Buechner
as quoted on God's Politics
as quoted on God's Politics
Nyheter om nyheter
Jag har gjort en teknisk nyhet här på bloggen: jag har tillagt RSS-flöden från en del nyhetsproducenter. I högra spalten finns högt uppe några rubriker från Evl-nyheter, och längre ner hittar man nyheter från YLE, ENI och 365gay. Har du åsikter om denna förnyelse? Kommentera gärna!
Konversation i sandlådan
Olle: I Indien har de ingen energikris, för där går farbröderna omkring med turbin på huvudet.
Pelle: Min pappa säger att det heter turban.
Ville: Nå, men inte får man ju någon elektricitet ur turbaner heller! Tönt!
Pelle: Min pappa säger att det heter turban.
Ville: Nå, men inte får man ju någon elektricitet ur turbaner heller! Tönt!
Ortodox Gemenskap
Man tänker sig ofta den ortodoxa kyrkan (eller egentligen "de ortodoxa kyrkorna") som konservativa och oförändrade sedan urminnes tid. Ett visst fog finns det för den tanken, men den är både en styrka och en svaghet.
Det intressanta är att den konservatism som ortodox teologi företräder inte är ett intellektuellt fasthållande vid vissa teser och texter, vilket vi i den "västra" kyrkan (alltså katoliker och protestanter) är vana vid. De ortodoxa kristna har en konservativ - bevarande - inställning till gudsförhållandet, gudstjänsten och medmänniskan snarare än till dogmer. Därför är det kanske sist och slutligen inte överraskande att en oproportionerligt stor andel av dem som hör till Gemenskapsrörelsen har ortodox anknytning. Trots att bara en procent av Finlands befolkning hör till den ortodoxa kyrkan, är det betydligt flera än så som har skrivit under det nya ortodoxa Gemenskaps-uppropet. Detta anknyter till tidigare inlägg här och här.
Det intressanta är att den konservatism som ortodox teologi företräder inte är ett intellektuellt fasthållande vid vissa teser och texter, vilket vi i den "västra" kyrkan (alltså katoliker och protestanter) är vana vid. De ortodoxa kristna har en konservativ - bevarande - inställning till gudsförhållandet, gudstjänsten och medmänniskan snarare än till dogmer. Därför är det kanske sist och slutligen inte överraskande att en oproportionerligt stor andel av dem som hör till Gemenskapsrörelsen har ortodox anknytning. Trots att bara en procent av Finlands befolkning hör till den ortodoxa kyrkan, är det betydligt flera än så som har skrivit under det nya ortodoxa Gemenskaps-uppropet. Detta anknyter till tidigare inlägg här och här.
Kirkkoherra tarkisti kantansa
Vantaan Hakunilan seurakunnan kirkkoherra Reijo Liimatainen piti viime sunnuntaina (7.10.07) saarnan rakkauden kaksoiskäskystä. Saarnassaan hän kertoi tarkistaneensa kantansa rekisteröityjen parisuhteiden siunaamiseen. Hyvä hyvä!
We can make a difference
One of the greatest feelings in the world is knowing that we as individuals can make a difference.
- Jeff Bridges
as quoted on the Hunger Site
as quoted on the Hunger Site
Regnbågsmässor på finska i Helsingfors
Regnbågsmässor firas i Helsingfors domkyrkas kapell (det högra tornet från Senatstorget sett) en gång i månaden, på lördagar kl. 17.00. Kontaktperson är pastor Jaana Partti från Kallion seurakunta. Datumen är följande:
Detta som info.Hösten 2007
27.10.
24.11.
Våren 2008
26.1.
23.2.
22.3.
26.4.
31.5.
27.6.
Kirkko ja koti eheyttämisestä
Kuopion seurakuntalehti Kirkko ja koti (Nro 16, 5.10.2007) on haastatellut Teema-osioonsa kolmea tahoa nk. eheyttämisestä. Aslan-yhdistyksen varapuheenjohtaja, TM Ari Puonti: "Yleistä mielipidettä on muokattu tietoisesti homoystävälliseksi ja on vain ajan kysymys, milloin kirkkokin taipuu pienen vähemmistön vaatimuksiin. Homoja on kuitenkin korkeintaan pari prosenttia väestöstä."
Savon SETAn puheenjohtaja, farmaseutti Tero Kankaanperä: "Turhaan kirkossa pelätään homojen kohtaamista. Osa kristityistä karsastaa myös ehetytymisterapioita."
Yhteys-liikkeen puheenjohtaja, rovasti Liisa Tuovinen: "Kun on takana 2000 vaikenemisen ja vainon vuotta, ei mikään tapahdu nopeasti." Myös Kaarina Oittisen kirjoittama lehden pääkirjoitus, Synti vai häpeä?, käsittelee samaa tematiikkaa.
Savon SETAn puheenjohtaja, farmaseutti Tero Kankaanperä: "Turhaan kirkossa pelätään homojen kohtaamista. Osa kristityistä karsastaa myös ehetytymisterapioita."
Yhteys-liikkeen puheenjohtaja, rovasti Liisa Tuovinen: "Kun on takana 2000 vaikenemisen ja vainon vuotta, ei mikään tapahdu nopeasti." Myös Kaarina Oittisen kirjoittama lehden pääkirjoitus, Synti vai häpeä?, käsittelee samaa tematiikkaa.
Veckans anekdot: Smärta i hjärta
För en tid sedan förrättade jag en jordfästning där jag fick höra en intressant felsägning.
Det var nämligen så att en av de sörjande hade valt följande vers på sin blomsteruppsättning:
Tyvärr (om än nog så förståeligt) stakade sig läsaren på ett avgörande sätt när han stod där vid kistan. I den tredje raden upprepade han ordet "smärtan" i st. f. "hjärtan", och då blev förstås innebörden en helt annan. Ja, jag blir inte ens klok på vad det skulle betyda:
Hmmm...
Det var nämligen så att en av de sörjande hade valt följande vers på sin blomsteruppsättning:
Nu slut är smärtanLiksom alltför många verser av detta slag haltar också denna, särskilt i rimmet på andra och fjärde raden - men verser ska tas emot i den anda de menas, och den här uttrycker ju nog en god tanke.
Du funnit frid
Du lämnat hjärtan
som saknar dig
Tyvärr (om än nog så förståeligt) stakade sig läsaren på ett avgörande sätt när han stod där vid kistan. I den tredje raden upprepade han ordet "smärtan" i st. f. "hjärtan", och då blev förstås innebörden en helt annan. Ja, jag blir inte ens klok på vad det skulle betyda:
Du lämnat smärtan- har känslor känslor? Kan en smärta sakna någon? Smärtan kan lämna oss, men kan vi lämna smärtan?
som saknar dig
Hmmm...
The power of love
It is easier for a feeble straw to resist a mighty fire than for the nature of sin to resist the power of love. We must cultivate this love in our souls, that we may take our place with all the saints, for they were all-pleasing unto God through their love for their neighbor.
- Saint Elizabeth the New Martyr
as quoted on God's Politics
as quoted on God's Politics
Lumme vs Billgren
Johan Lumme är en tidigare präst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, som berövades prästämbetet då han skrev ut sig ur kyrkan för kanske 15 år sedan. Nu hör han till en luthersk frikyrka, bor i Karis och bloggar på bloggen.fi/chydenius.
Tor Billgren är journalist och Malmöbo. Han bloggar på Antigayretorik. Lumme är emot homosexualitet och dess utövande, medan Billgren på sin blogg går in för att granska de argument som sådana som Lumme använder. Det gör han också i inlägget Svar till Johan Lumme (11.10.07). Jag fann diskussionen intressant - och dessutom utan stora överslag åt någotdera hållet, vilket är beklagligt ovanligt i sammanhanget.
Tor Billgren är journalist och Malmöbo. Han bloggar på Antigayretorik. Lumme är emot homosexualitet och dess utövande, medan Billgren på sin blogg går in för att granska de argument som sådana som Lumme använder. Det gör han också i inlägget Svar till Johan Lumme (11.10.07). Jag fann diskussionen intressant - och dessutom utan stora överslag åt någotdera hållet, vilket är beklagligt ovanligt i sammanhanget.
Church Bulletin Bloopers 25
Next Sunday, a special collection will be taken to defray the cost of the new carpet. All those wishing to do something on the new carpet will come forward and get a piece of paper.
Domprostbesväret förkastas av HFD
Det rör äntligen på sig i domprostvalet i Borgå!
Detta innebär att HFD anser att Träskbacka inte hade besvärsrätt i frågan och att Helsingfors förvaltningsdomstols beslut därmed vinner laga kraft. Ärendet går nu tillbaka till domkapitlet, som bör uppgöra ett nytt valförslag utan Franzén. Därmed är alla tre övriga kandidater på samma startlinje.
Tidtabellsmässigt torde detta betyda att med alla beslut och besvärstider som skall fattas och iakttas, kan själva valet tidigast hållas i början av februari. I så fall kunde den nya domprosten antagligen tillträda från 1.4.08. Nog är det ju på tiden.
Detta har hänt:Idag, 11.10.07, kom HFD med sitt efterlängtade utslag, som har koden KHO:2007:70. Efter att ha refererat processen, kommer de med sitt beslut, som lyder: "Högsta förvaltningsdomstolen lämnar besvären och ansökan om återbrytande utan prövning."
Domprost Lars Schmidt gick i pension år 2005.
Tjänsten lediganslogs och fick fyra sökanden, som domkapitlet ställde upp på valförslag: Lars Junell i första, Allan Franzén i andra och Bror Träskbacka i tredje förslagsrum. Mats Lindgård konstaterades vara behörig för tjänsten.
I praktiken innebär detta att den av de tre förstnämnda som får mest röster blir vald. Om någon skall bli vald utanför de tre förslagsrummen, bör han få minst hälften av de avgivna rösterna och minst 10 % av det totala antalet röster i församlingen. Det i sin tur betyder att valdeltagandet bör vara minst 20 %, vilket är ovanligt i kyrkliga val.
Franzén är kvinnoprästmotståndare. På den grunden besvärade sig Lindgård till först domkapitlet och sedan Helsingfors förvaltningsdomstol, eftersom det finns flera kvinnliga präster i församlingen och många i stiftet, som domprosten måste ha att göra med i sin tjänst.
Efter ett drygt år gav förvaltningsdomstolen honom rätt.
Träskbacka överklagade så förvaltningsdomstolens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Han motiverade det med att beslutet tillkom i oriktig ordning och att förvaltningsdomstolen hade överskridit sina befogenheter.
Allt detta har jag bloggat om tidigare i inläggen Nyhet: Domprostvalets domstolsutslag i media (25.5.06), Ny tur i långdansen kring domprostvalet (5.6.06) och Domprostvalet: Och så var de bara tre ... nej, fyra i alla fall! (21.9.06).
Detta innebär att HFD anser att Träskbacka inte hade besvärsrätt i frågan och att Helsingfors förvaltningsdomstols beslut därmed vinner laga kraft. Ärendet går nu tillbaka till domkapitlet, som bör uppgöra ett nytt valförslag utan Franzén. Därmed är alla tre övriga kandidater på samma startlinje.
Tidtabellsmässigt torde detta betyda att med alla beslut och besvärstider som skall fattas och iakttas, kan själva valet tidigast hållas i början av februari. I så fall kunde den nya domprosten antagligen tillträda från 1.4.08. Nog är det ju på tiden.
One's virtues must be renewed daily
To attain the promises of God, we need above all continuous exercise in the virtues; for however firm one’s commitment to some good may be, if it is not renewed daily, it quickly dies out.
- John Trithemius
as quoted on God's Politics
as quoted on God's Politics
Stop Capital Punishment
The following message reached me through an e-mail on a mailing list I belong to:
Of course, Iran is only one of the places in the world where capital punishment is used. But let's tackle them one at a time. Next, it's someone else's turn.
Capital Punishment is an inhuman retribution and contributes to the vain circle of violence and retaliation within society. So far, no country in the world has shown signs of decrease in crime by enforcing capital punishment, especially when totalitarian regimes use execution as a legitimate means to oppress, diminish and murder their opponents and opposition groups. On the other hand, psychological side-effects of executions, in short and long terms, are damaging to the victims’ survivors as well as to the executers of the punishments. Add to this the fact that execution reduces society’s sensitivity against violence and violent behavior. For the foundations of a civil society, for democracy and establishment of human rights, to respect the rights and the safety of alternative and freethinkers and to promote a non-violence culture, the omission of capital punishment is the first and foremost step.If you agree with this statement, you can sign the petition by going to stopexecution.net. I have already done so.
We, the undersigned of this statement, may have different political, social and cultural believes and objectives, but we all have come to agree on one point, and that is, the importance of abolishment of capital punishment for the sake of Iranian society.
We urge everyone to get involved actively in a wide spread war against capital punishment in Iran and help achieve this national goal through joined efforts of all Iranians.
Of course, Iran is only one of the places in the world where capital punishment is used. But let's tackle them one at a time. Next, it's someone else's turn.
Barn skriver till Gud 8
Kära Gud, hur vet du vilka som har varit snälla och vilka som varit onda? Läser du det i tidningen? (Marie, 9 år)
Resultatet av september månads enkät
Sent omsider skall jag presentera resultatet av september månads enkät. Frågan var ju formulerad som följer:
Predikans popularitet ligger på en tredjedel, men den är ändå klart populärare än alternativet "liturgin", som fick bara en fjärdedel av rösterna. Nattvarden placerade sig dock bättre.
Sju personer uppger att de söker något annat i gudstjänsten utöver eller i stället för de alternativ som har stått till buds. Det vore intressant att veta vad detta "annat" är; tyvärr gav själva enkäten inte tekniska möjligheter att ange detta. Dessa mina enkäter gör inga anspråk på vetenskaplighet, utan har närmast underhållningsvärde. Ändå kanske denna kan ge oss "gudstjänstproffs" något att tänka på.
Tack till alla som röstade!
Vad är viktigast för dig i gudstjänsten? (När du kommer till en gudstjänst, vad söker du, saknar du, längtar du efter?) Du kan välja flera alternativ.113 personer avgav 587 röster på i medeltal 5,2 alternativ. Rösterna fördelade sig enligt följande:
stillhet 50 röster (44% av alla, 54% av gudstjänstbesökarna)Det första procenttalet är alltså andelen av alla avgivna (113) röster, medan det andra procenttalet är uträknat efter att de som har röstat på det sista alternativet har subtraherats (kvar blir då 93). Det är dock klart att också sådana som anger att de inte går i gudstjänster ändå har en åsikt om vad det viktigaste är, vilket betyder att detta andra procenttal bör behandlas med en portion skepsis. De fem populäraste alternativen ovan visar att det mystika elementet i gudstjänsten är efterfrågat. Eller åtminstone vissa mystika element; alternativen "ljuständning", "rökelse" och "ikoner", vilka också har mystika drag, blev ju i slutändan.
gemenskap med Gud 49 (43%, 53%)
välsignelse 45 (40%, 48%)
nattvard 44 (39%, 47%)
bön 43 (38%, 46%)
gemenskap med församlingen 39 (35%, 42%)
predikan 37 (33%, 40%)
bikt (syndabekännelse och avlösning) 36 (32%, 39%)
musik - allmänt 35 (31%, 38%)
psalmsång 29 (26%, 31%)
bibelläsning 28 (25%, 30%)
liturgin 28 (25%, 30%)
kyrkorummet 23 (20%, 25%)
tystnad 23 (20%, 25%)
musik - orgel 15 (13%, 16%)
musik - kör 14 (12%, 15%)
ljuständning 10 (9%, 11%)
rökelse 7 (6%, 8%)
annat 7 (6%, 8%)
ikoner 5 (4%, 5%)
jag går inte i gudstjänster 20 (18%, 0%)
Predikans popularitet ligger på en tredjedel, men den är ändå klart populärare än alternativet "liturgin", som fick bara en fjärdedel av rösterna. Nattvarden placerade sig dock bättre.
Sju personer uppger att de söker något annat i gudstjänsten utöver eller i stället för de alternativ som har stått till buds. Det vore intressant att veta vad detta "annat" är; tyvärr gav själva enkäten inte tekniska möjligheter att ange detta. Dessa mina enkäter gör inga anspråk på vetenskaplighet, utan har närmast underhållningsvärde. Ändå kanske denna kan ge oss "gudstjänstproffs" något att tänka på.
Tack till alla som röstade!
Predikstolsutbytet förhindras profylaktiskt
Idag kom det mera Jobspost angående predikstolsutbytet här i Borgå, som jag har bloggat om bl.a. 24.4.07 och 7.10.07. Jag fick nämligen veta att missionskyrkans styrelse (eller vad organet nu kallas) har uttryckt åsikten att jag är olämplig som predikant i deras församling. Därmed har de alltså ställt sig på samma linje som pingstförsamlingens styrelse. Ekumeniskt samarbete baserar sig på att vi som kristna inser att Kristus, som förenar oss, är viktigare än de teologiska åsiktsskillnader som skiljer oss åt. Vi behöver alltså inte ha åsiktsgemenskap för att ha trosgemenskap.
Det som nu har hänt är att styrelserna i de båda friförsamlingarna har vänt på steken och vill att jag skall ändra åsikt, eller åtminstone låta bli att uttrycka min åsikt, i en del frågor innan jag blir rumsren att representera domkyrkoförsamlingen i deras sammanhang. Detta är verkligen mycket beklagligt. Domkyrkoförsamlingen väljer naturligtvis sin representant själv, precis som de andra församlingarna gör. Under de senaste fem åren är det jag som har varit den representanten. Om mina möjligheter att verka ekumeniskt blir kringskurna, är det inte mig det riktas mot, utan domkyrkoförsamlingen.
Vi kanske måste se över vilka samarbetsformer som är fruktbara i fortsättningen, och satsa på att samarbeta med dem som vill samarbeta med oss. Tack Gud för metodisterna! Mitt hjärta gråter blod ...
Det som nu har hänt är att styrelserna i de båda friförsamlingarna har vänt på steken och vill att jag skall ändra åsikt, eller åtminstone låta bli att uttrycka min åsikt, i en del frågor innan jag blir rumsren att representera domkyrkoförsamlingen i deras sammanhang. Detta är verkligen mycket beklagligt. Domkyrkoförsamlingen väljer naturligtvis sin representant själv, precis som de andra församlingarna gör. Under de senaste fem åren är det jag som har varit den representanten. Om mina möjligheter att verka ekumeniskt blir kringskurna, är det inte mig det riktas mot, utan domkyrkoförsamlingen.
Vi kanske måste se över vilka samarbetsformer som är fruktbara i fortsättningen, och satsa på att samarbeta med dem som vill samarbeta med oss. Tack Gud för metodisterna! Mitt hjärta gråter blod ...
Uppdatering: Jag har fått det klarlagt för mig att missionskyrkans styrelse inte har fattat något formellt beslut om min eventuella medverkan, utan bara diskuterat saken. Det finns väl en skillnad, antar jag. Beklagar misstaget.
Bible Knowledge 12
These statements about the Bible were written by children
and have not been retouched or corrected
(i.e., bad spelling has been left in).
and have not been retouched or corrected
(i.e., bad spelling has been left in).
Moses died before he ever reached Canada*.
* Canaan
Predikstolsutbyte utan förhinder
Jag har tidigare bloggat en del om det predikstolsutbyte som vi har mellan församlingarna i Borgå. Inläggen Biskopsmötet om ekumenisk predikogemenskap (28.1.07) och Predikstolsutbyte med förhinder (24.4.07) är exempel på detta. Nu i dessa veckor har utbyte skett mellan Borgå svenska metodistförsamling och Borgå svenska domkyrkoförsamling. Förra söndagen (30.9.07) predikade pastor Mayvor Wärn-Rancken i Kullo bykyrka, och idag gjorde jag det samma i metodistkyrkan.
Det var en trevlig och varm gudstjänstgemenskap som jag fick träda in i. En fungerande söndagsskola, personliga vittnesbörd, lekmän som "organister" (idag en superb Erkki Andelin på piano), en öppen nattvardsgemenskap, där jag assisterade pastor Mayvor, och ett intressant bordssällskap vid kyrkkaffet - allt detta gjorde att jag än en gång kände mig mycket välkommen. Tack ska ni ha!
Det var en trevlig och varm gudstjänstgemenskap som jag fick träda in i. En fungerande söndagsskola, personliga vittnesbörd, lekmän som "organister" (idag en superb Erkki Andelin på piano), en öppen nattvardsgemenskap, där jag assisterade pastor Mayvor, och ett intressant bordssällskap vid kyrkkaffet - allt detta gjorde att jag än en gång kände mig mycket välkommen. Tack ska ni ha!
Without food ...
... man can live at most but a few weeks; without it, all other components of social justice are meaningless.
- Norman Borlaug
as quoted on the Hunger Site
as quoted on the Hunger Site
Forza Ancona!
En lite lustig men mycket intressant nyhet stötte jag på på Beliefnet: Italian Bishops Buy Soccer Team to Help 'Moralize' Sport. Tydligen har den katolska biskopskonferensen i Italien köpt 80 % av FC Ancona, som spelar i den italienska division tre. Italiensk fotboll har dragits med problem med våld och korruption, och biskoparna hoppas att FC Anconas exempel kunde hjälpa till att städa upp lite. Dessutom kommer en del av intäkterna att gå till välgörande ändamål, vilket förstås inte heller är så illa. Ärligt talat vet jag inte riktigt vad jag skall tro om det här, men som experiment är det säkert värt ett försök.
Besvär i domkyrka och -kapitel
Det blev visst rätt många inlägg igår. Var lugna, idag blir det färre! Här kommer ändå en liten historia att börja dagen med...Det berättas att det under mellankrigstiden här i Borgå fanns en präst med prostatabesvär. Han klarade inte av att hålla sig en hel gudstjänst, utan måste ut och pissa emellanåt. Detta störde kanske honom själv mer än någon annan.
En gång beslöt han sig dock för att nu skulle han klara det. I stället för att gå ut före predikan, som han brukade, klättrade han upp i predikstolen. När han hade hunnit en bit in i sin predikan, började det trycka på, men han bet ihop tänderna och predikade en ännu längre predikan bara för att visa den där prostatan vem som bestämde. Och det märkte han sedan - när predikan var slut hann han inte ens ut, utan fick ställa sig bakom en av pelarna i domkyrkan för att lätta på trycket.
En del damer som satt i kyrkbänken blev uppbragta över detta och anmälde honom till domkapitlet. Där satt sedan biskop Max von Bonsdorff (förtäljer historien) och hans assessorer och funderade länge och väl på vad de skulle göra med den gamla prosten med den gamla prostatan. Efter en lång och fruktlös diskussion löste biskopen frågan genom att säga: "Om han är så fräck att han pissar i domkyrkan, så skiter han nog i domkapitlet också."
Prosten frikändes.
Uppdatering: En anonym, och därför avvisad, kommentar kritiserade denna anekdot för att den innehåller så mycket information att man kunde identifiera prästen ifråga. Jag betvivlar detta; det är nog frågan om en vandringshistoria.
Jag betvivlar dessutom att den strikte, stränge och ärevördige biskop von Bonsdorff skulle ha uttryckt sig så vulgärt ens bland idel manliga kolleger...
Regnbågsmässhake?
Det var en som har varit i Notre Dame och tagit den här bilden som tänkte på mig! Tack för det!
Jag är inte helt säker på vad detta plagg är - en mässhake, är min gissning - men nog kunde man väl hitta användning för det...
Jag är inte helt säker på vad detta plagg är - en mässhake, är min gissning - men nog kunde man väl hitta användning för det...
Custodians of pure love
[Those] courageous in disposition and strong in will, live with the weak and share their lives in their desire to save them. And, to be sure, they are censured by people on the outside and mocked by those who see them spending their lives with people less disciplined. [Their behavior] is like the Lord’s for the Lord ate with tax collectors and sinners. Their attitude is characterized by brotherly love rather than self-love for they regard those who sin as houses on fire; giving no thought to their own interests, they apply their efforts to save what belongs to others....
Good people have placed their own possessions second to the salvation of others. This is the sign of genuine love. These people are the custodians of pure love.
Good people have placed their own possessions second to the salvation of others. This is the sign of genuine love. These people are the custodians of pure love.
- Life of Syncletica
as quoted on God's Politics
as quoted on God's Politics
Liten radiointervju
Jag blev intervjuad i Radio Vega Östnyland i morse (4'08"-5'59"). Saken gäller Näsebackens begravningskapell, som firar 100-årsjubileum hela nästa vecka.
Ingen himlastormande intervju, men i alla fall...
Ingen himlastormande intervju, men i alla fall...
Heja Kerstin - men försiktigt ...
Som jag skrev tidigare, har jag hoppat av Kyrkpressens blogg. Jag har inte ens läst den på en tid, utom för att kolla att mina predikningar har speglats korrekt (tekniken gör ibland lustigheter).
Nu märker jag att det finns någon som fortsätter där jag slutade, nämligen Kerstin Lindén. Hon bloggar både på bloggen.fi och på Kp. Där hänvisar hon till mig i ett varmhjärtat inlägg - tack för det!
Inlägget får genast många kommentarer (hittills 36), där det som vanligt kommer elakheter och gliringar under skydd av lärda utsagor. Men Kerstin klarar sig bra - ännu.
Bara nu inte också hon hamnar i trötthetens träsk tillsammans med mig! Heja Kerstin - men ta det försiktigt ...
Nu märker jag att det finns någon som fortsätter där jag slutade, nämligen Kerstin Lindén. Hon bloggar både på bloggen.fi och på Kp. Där hänvisar hon till mig i ett varmhjärtat inlägg - tack för det!
Inlägget får genast många kommentarer (hittills 36), där det som vanligt kommer elakheter och gliringar under skydd av lärda utsagor. Men Kerstin klarar sig bra - ännu.
Bara nu inte också hon hamnar i trötthetens träsk tillsammans med mig! Heja Kerstin - men ta det försiktigt ...
Church Bulletin Bloopers 24
The service will close with "Little Drops Of Water". One of the ladies will start (quietly) and the rest of the congregation will join in.
7000 rapp åt homosar
Enligt en notis i Hbl 5.10.07 (och på 365gay dagen innan) har två saudiska män som ertappats med ett homosexuellt förhållande (med varandra, antar jag) dömts till 7000 (!) piskrapp vardera. Straffet verkställs etappvis, och den första omgången skedde offentligt i tisdags i staden al-Banah i sydvästra Saudiarabien. Sedan fördes männen tillbaka till fängelset, så att de kan återhämta sig innan nästa omgång. Jag kan bara säga, att detta är barbariskt! Fy och usch!
För det första borde homosexualitet överhuvudtaget inte vara straffbart.
För det andra hör straff av detta slag hemma på historiens skräphög.
Att Saudiarabien inte har gått Afghanistans och Iraks öde till mötes, hänger väl endast på att de internationella (läs: amerikanska) ledarna sätter oljan högre än de mänskliga rättigheterna...
För det första borde homosexualitet överhuvudtaget inte vara straffbart.
För det andra hör straff av detta slag hemma på historiens skräphög.
Att Saudiarabien inte har gått Afghanistans och Iraks öde till mötes, hänger väl endast på att de internationella (läs: amerikanska) ledarna sätter oljan högre än de mänskliga rättigheterna...
Balajev fick två år
För en tid sedan bloggade jag om baptistpastorn Zaur Balajev i Azerbajdzjan. Nu rapporterar Dagen (5.10.07) att hans dom på två års fängelse för misshandel, en dom som verkar vara rena justitiemordet, har fastställts av en appellationsdomstol. Bakomliggande faktorer är att Balajev är baptist och att han är georgier. Ingendera är populärt i Azerbajdzjan.
Den anglikanska krisen fortsätter
Två episkopala präster (d.v.s. amerikanska anglikaner), Bill Atwood från Texas och William Murdoch från Massachusetts, vigdes till biskopar i Nairobi 30.8.07 av ärkebiskopen av Kenya, Benjamin Nzimbi. De två hoppade av den episkopala kyrkan för att den präst- och biskopsviger homosexuella (däribland Brian Murdoch, Williams bror), och kommer nu att som biskopar leda den kenyanska kyrkans amerikanska stift.
Motsvarande biskopsvigningar har också ärkebiskoparna i Nigeria (Peter Akinola) och Uganda förrättat.
Den anglikanska kyrkogemenskapens andliga ledare, ärkebiskopen av Canterbury Rowan Williams, har bett sina afrikanska kolleger att avstå från denna verksamhet, men har tydligen inte hörsammats.
Det är skönt att jag inte är i hans skor...
Motsvarande biskopsvigningar har också ärkebiskoparna i Nigeria (Peter Akinola) och Uganda förrättat.
Den anglikanska kyrkogemenskapens andliga ledare, ärkebiskopen av Canterbury Rowan Williams, har bett sina afrikanska kolleger att avstå från denna verksamhet, men har tydligen inte hörsammats.
Church rift cuts deeper for brothers (Boston Globe 12.8.07)Ärkebiskop Williams reste några veckor senare till USA för att diskutera läget med den episkopala kyrkans ledning. Han lyckades också få dem att avstå från vidare utnämningar av homosexuella biskopar. Detta räcker dock inte för de afrikanska anglikanerna.
Kenyanska anglikaner viger amerikanska biskopar (Dagen 30.8.07)
Anglican Gay Feud Worsens As 2 US Bishops Consecrated In Kenya (365gay 30.8.07)
Anti-gay Anglicans elevate two U.S. bishops (Advocate News 30.8.07)
Two U.S. Priests Defect To Anglicans in Kenya (AP genom Washington Post 31.8.07)
Rejecting gay clergy, U.S. Episcopal priests turn to Africa (Washington Blade 31.8.07)
US bishops join Kenyan church in gay protest (PinkNews 31.8.07)
Priests Pick Culture Before God (Aqurette 31.8.07)
Breakaway Episcopalians get organized (Advocate News 29.9.07)
Anglican Leader In US Over Gay Bishop (AP genom 365gay 15.9.07)Det betyder, skulle jag tro, att den lesbiska präst, Tracey Lind, som är nominerad i biskopsvalet i Chicago inte kan bli vald. Valet är den 10 november, så då får vi se hur det går.
Williams will tell US churches to stop ordaining gay bishops (PinkNews 16.9.07)
Report: Anglican Head To Meet 'In Secret' With Gays (365gay 17.9.07)
Archbishop to hold "secret" meeting with gays (PinkNews 18.9.07)
Episcopal Bishops in Key Meeting on Gays (AP genom Washington Post och 365gay 19.9.07)
Bishops meet ahead of deadline on gays (Advocate News 19.9.07)
Archbishop criticised for demanding gay concessions (PinkNews 19.9.07)
Episcopal showdown in New Orleans (Advocate News 20.9.07)
Little Progress At Resolving Anglican Differences (AP genom 365gay 20.9.07)
Anglican Leader Plays Down Division Over Gays (AP genom 365gay 21.9.07)
Williams downplays split over gays (Advocate News 21.9.07)
Canterburyn arkkipiispa kuulemaan U.S.A:n kirkon homoriitaa (Kotimaa 21.9.07)
Anglican Leader Plays Down Schism (Washington Post 22.9.07)
Archbishop of Canterbury: Homosexuality is not a disease (PinkNews 23.9.07)
Anti-gay archbishop: It's about obedience (Advocate News 24.9.07)
Analysis: Anglican church dying by 1,000 cuts (Advocate News 24.9.07)
Anglican church debates final position on homosexuality (PinkNews 25.9.08)
Is Episcopal Church Preparing To Sacrifice Gays? (AP genom 365gay 25.9.07)
U.S. bishops bow to Anglican pressure (Advocate News 25.9.07)
Episcopalians Vow Restraint On Election of Gay Bishops (AP genom Washington Post 26.9.07)
Few Satisfied in Church Gay Debate (AP genom Washington Post 26.9.07)
Anglicans unhappy with action across the pond (Advocate News 26.9.07)
Stopp för vigandet av homosexuella biskopar (Kyrkans Tidning 27.9.07)
Gay Bishop: Episcopal Agreement 'Fair' (365gay 27.9.07)
Anglican Turmoil Intensifies, Episcopal Pact Rejected By Conservative Leader (AP genom 365gay 27.9.07)
Lesbian Priest Among Nominees For Bishop Of Chicago (AP genom 365gay och Beliefnet 28.8.07)Retoriken är rätt hård på båda sidor. Biskop Gene Robinson (USA) jämför homofobi och slavägande, medan biskop Isaac Orama (Nigeria) kallar homosexuella för omänskliga, galna, sataniska och utan rätt att leva. Vilketdera uttalandet som är värre får väl läsaren avgöra.
Lesbian on Chicago's Episcopal bishop short list (Advocate News 28.8.07)
Lesbian nominated for Episcopal bishop (Washington Blade 29.8.07)
Chicago Anglican church branch nominates lesbian for bishop (PinkNews 31.8.07)
Gay bishop says some critics are using language of slavery (ENI 28.8.07)Slutsatsen som man kan dra av allt detta är förstås, att om Williams skall lyckas hålla ihop sin hjord, har han mycket arbete framför sig.
Anglican bishop compares gay hate to slavery (PinkNews 28.8.07)
Anglican bishop calls LGBT people inhuman (PinkNews 11.9.07)
Det är skönt att jag inte är i hans skor...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)