Another Swedish church introduces same-sex marriages

On October 22, the (Lutheran) Church of Sweden, the country's ex-State Church, decided to start implementing a gender neutral view on marriage as quickly as November 1st. I blogged about it at the time.
Now, one of the largest Free Churches in Sweden, the Svenska Missionskyrkan ("Swedish Mission Church") has taken a similar decision. Their central board decided 21.11.09 to allow, but not to force, pastors to perform same-sex marriages, starting March 2010, by which time an Order of Service will have been developed. The central board was not unanimous; the decision was taken by 11 votes to 5.
The Svenska Missionskyrkan is in the process of uniting with two other Free Churches, the Baptists and the Methodists, in about two years' time. The Baptists, too, are discussing same-sex marriage, and at the moment the trend seems to be that the local congregations will be given the right to do as they please.
Samkönade vigslar möjligt i Missionskyrkan från 1 mars (Sändaren 21.11.09)
Missionskyrkan öppnar för homovigslar (Dagen 21.11.09)
Missionskyrkan avgör samkönat lokalt (Norrländska Socialdemokraten 21.11.09)
Missionsförsamling får avgöra vigselfråga (Sveriges Radio 21.11.09)
Samkönade vigslar lokal fråga (Sveriges Radio 22.11.09)
Gävlepastor tvekar om samkönade äktenskap (Arbetarbladet 22.11.09)

Schoolboy Howlers 20

Magna Carta provided that no man should be hanged twice for the same offence.

Biskop Björns fina predikan

Idag (29.11.09) installerades biskop Björn Vikström i sin tjänst som biskop i Borgå stift. Gudstjänsten i domkyrkan var högtidlig och fin, många biskopar syntes i skrud och andra i bänken, tillsammans med ministrar, riksdagsledamöter, präster och andra församlingsbor.
Själv var jag uppflugen på tredje läktaren och gjorde nånting som jag aldrig har lyckats med förr: jag slog huvudet i domkyrkans tak! Men det är väl något som kan hända när man inte får specialbehandling. Nyttigt för mig att minnas...
Jag såg inte så mycket, men hörde nog allt, inklusive biskop Björns fina predikan - den första som han höll som biskop. Och vilket linjetal! Eller vad sägs:
[...] Hur förhåller sig vår kyrka i dag till den folkrörelse som Jesus gav upphov till? Jag vill försöka besvara den frågan med hjälp av två nyckelord: kontinuitet och förnyelse. Ämbetet står, eller borde stå, för kontinuiteten genom att utgöra en länk till apostlarnas tid. Till biskopens uppgifter hör att kunna bevara kontakten till den kristna huvudfåran, och att kunna reagera när ensaksrörelser eller svärmare riskerar att spåra ur.
Men kontinuiteten löper ständigt risk att stelna i vissa tidsbundna former och formuleringar. Ämbetet, traditionen, kan bli en kuliss som man gömmer sig bakom, en kåpa som man döljer sig med, i de stunder då man inte klarar av att konfronteras med den svårtydda verklighet som vi lever i. Det gamla och invanda känns ofta tryggt, men om budskapet blir en lag som binder oss istället för ett ord som befriar, då borde varningsklockorna börja ringa.
Kontinuiteten behöver förnyelsen vid sin sida. Förmågan att förnya är mycket central i vår kristna uppfattning om Gud: Skaparen upprätthåller och ger liv åt sin skapelse, Sonen visar oss vägen till omvändelse och räddning, medan Anden fyller oss med ny kraft och återupprättar vår gemenskap med Gud, med varandra och med den övriga skapelsen. [...]
Det sägs ofta något klichéartat att den enda bibel människorna läser är de kristnas liv. Det finns biblar i många hem, men de öppnas alltför sällan eller aldrig. Då måste vi fråga oss, om människorna i dag har tillgång till dessa andra, levande biblar, d.v.s. har de i sin närhet människor som vill ta sin kristna tro på allvar, och som lever ut sin tro i en vardagsnära omsorg om sina medmänniskor, utan stora åthävor och fromma fraser? Kan jag själv vara en sådan människa?
Vi kristna har tyvärr ibland en tendens att förandliga både tron och livet, men om vi vill vara trogna efterföljare till Jesus behöver vi nå fram till en jordnära tro, uttryckt med vanliga ord och vardagsnära liknelser. Vi behöver också, likt Jesus själv, göra vår tro synlig genom omtanke och medmänsklighet. Vi behöver dessutom göra vår tro synlig i vårt sätt att fira gudstjänst; värdigt, troget och enkelt. Kropp och ande skall inte skiljas från varandra, vare sig i livet eller i vår gemensamma gudstjänst, eftersom vår tro bygger på att Guds ande kan bli kropp i oss, oftast utan att vi själva förstår när och hur det sker.
Peter Halldorf skriver i en av sina böcker att om en kyrka inte förmår skapa helgon så har den kyrkan förlorat kontakten med sitt ursprung. Nu menar varken han eller jag helgon i betydelsen världsfrånvända övermänniskor, utan uttryckligen medmänniskor som gör det lättare för omgivningen att tro, hoppas och älska.
Jesus kommer till oss i ödmjukhet, förklädd. Han säger att han möter oss i våra minsta systrar och bröder: barnen, de fattiga, de utstötta. Det vi gör för dem, det gör vi för honom, och det gör vi för Gud. [...]
Till detta kan jag bara säga: Amen!
Gud välsigne dig, biskop Björn, i din gärning!

Kyrklig humor

Under mässan i dag kom jag ihåg en gammal historia om prosten som hade lagt märke till att en gumma alltid göt strida tårströmmar under altartjänsten. Vid lämpligt tillfälle frågade han henne on det var någon del av liturgin som särskilt grep henne om hjärtat.
- "Ja, prosten: när prosten sjunger så kommer jag alltid ihåg min kära Bessy-ko som dog i fjol. Hon råmade precis på samma sätt!"
- Samppa Asunta
i ett inlägg på Facebook-gruppen Kyrklig humor

Gandhi on Christ and Christians

I like your Christ. I do not like your Christians. They are so unlike your Christ.
- Mahatma Gandhi
as quoted on Child of Illusion

Rätt åt honom!

Hufvudstadsbladet publicerade fredagen den 13 november en notis med rubriken Frun satte dit sin pedofilmake.
En brittisk 61-årig kvinna fick reda på att hennes 68-årige man chattade på ett tonårsforum, så hon låtsades vara en fjortonårig flicka och tog kontakt med honom. När han kom med fräcka förslag och visade sig naken och sexuellt aktiv för henne via webbkameran, anmälde hon honom för polisen. Enligt Daily Mail, som var först med nyheten, kom det som en fullkomlig chock för mannen när det framgick att det var hans egen hustru som hade satt dit honom.
Straffet blev samhällstjänst och registrering i pedofilregistret. Frun anser att han har kommit alltför lätt undan.
Det är knappast någon överraskning att de håller på att skiljas.

Barn skriver till Gud 45

Gode Gud. Om du inte tar tillbaka babyn så kommer inte jag att städa mitt rum.
- Jonna, 6 år

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna 12

Artikel 12.
Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.
Hela förklaringen här.

Alkohol- och drogprogrammet måste uppdateras

Svenska folkpartiets drogpolitiska program utarbetades 2001-02 av en arbetsgrupp under ledning av den nuvarande riksdagsledamoten Christina Gestrin. Man kan lugnt säga att programmet är i stort behov av uppdatering, trots att det innehåller många goda tankar och idéer.
Några exempel bland många:
  • I statistiken är siffrorna (naturligtvis) från 1990-talet eller sekelskiftet. Nyare siffror borde nu användas.
    T.ex. nämns på s. 16 den "rekordhöga" alkoholkonsumtionen år 2001 (9,2 liter ren alkohol per person) - år 2008 drack vi 12,5 l. Det gamla rekordet är alltså med besked slaget. Vad innebär detta för alkoholpolitiken?
  • Tolvishemmet nämns på s. 15 som ett framtidshopp, men har nu varit tvunget att stänga, om minnet inte sviker mig.
  • När programmet på ss. 16-17 diskuterar alkoholens skatte- och prispolitik, ser det fram emot situationsförändringen år 2004. Man kunde kanske se lite längre nu.

That's bad!

FOLLOW YOUR DREAMS!
Except that one where you're naked in church.
Thanks to Wounded Bird!

Kyrklig humor

En finskspråkig präst skulle predika på svenska och klarade av det med den briljans som vi oftast brukar göra (hör bara på biskoparnas självständighetspredikningar). Allt gick emellertid tämligen bra, tills han kom till ett ställe där det stod: "En kristen skall bära korset med tålamod." I övrigt gick också det som det skulle, men nervös som han var så råkade han uttala "korset" med betoning på fel stavelse. Nåja, sant var ju det också...
Nä, det var INTE jag!
- Samppa Asunta
i ett inlägg på Facebook-gruppen Kyrklig humor

Kenyan Lutheran bishop rebukes Swedish church on lesbian bishop

Nairobi (ENI 16.11.09). The executive committee of the Evangelical Lutheran Church in Kenya has expressed shock, dismay and disappointment at the consecration of the Rev. Eva Brunne, a lesbian who lives with her partner, as a bishop in the Church of Sweden.
"We condemn in the strongest terms possible this unfortunate and anti-scriptural development in a church body that bears the name of the great reformer, Dr Martin Luther," said Archbishop Walter Obare, the leader of the ELCK in a statement on 13 November, after the church's executive committee meeting in Nairobi.
Geneva (ENI 17.11.09). Church of Sweden Archbishop Anders Wejryd triggered outrage from a Lutheran church in Africa when he ordained an openly lesbian woman as bishop of Stockholm on 8 November. The archbishop asserts, however, that neither his church nor his country supports promiscuity, but that Sweden is a "surprisingly moral society". He said the Swedish church encourages faithful and stable relationships between people whatever their sexual orientation may be.
Comment: Bishop Obare is, once again, meddling in the affairs of the Church of Sweden. I wonder who put him up to it this time.
By the way, Wejryd is an Archbishop, but Obare's title is "Presiding Bishop". If you want to be exact. And why wouldn't you?
On a different note, there was another bishop consecrated on the same day (8.11.09) as bishop Brunne of Stockholm. Bishop Tuulikki Koivunen Bylund of Härnösand (northern Sweden) was born in Finland but moved to Sweden in order to be able to be ordained, as the ELCF didn't ordain women at the time. The ELCF still hasn't any female bishops, so bishop Koivunen Bylund is the first Finnish woman to become a bishop. Which is quite as historical as bishop Brunne's being the first lesbian to reach that august position.

The Navajo about waking

You can't wake a person who is pretending to be asleep.
- Navajo proverb
as quoted by Mad Hare

Katolska kyrkan vägrar hjälpa fattiga om homoäktenskap går igenom

Det katolska ärkestiftet i Washington, D.C., USA, har varnat staden att den katolska hjälporganisation, som hittills har gjort så mycket gott bland hjälpbehövande, inte längre kan fortsätta sin verksamhet om staden inför en ny lag om könsneutrala äktenskap. Då skulle ärkestiftet och andra katolska organisationer t.ex. vara tvungna att ge samma anställningsskydd åt samkönade par som åt heterosexuella, och det kan kyrkan inte gå med på. Hellre avstår de från sin hjälpverksamhet.
Kyrkan försöker naturligtvis skylla på staden, men det låter nog ganska ihåligt. Om kyrkan skulle vägra hjälpa homosexuella, vore det på något sätt förståeligt (om än inte acceptabelt, förstås), eftersom den katolska kyrkans linje länge har varit att förvisa homosexuella ut i kylan, och den linjen har skärpts ytterligare under den nuvarande påvens tid. Men att förvägra hjälp åt fattiga överlag för att vinna en politisk poäng - det är infamt! Var är den helige Fransiscus nu? Var är moder Theresa?
Den ekumeniska och interreligiösa rörelsen Clergy United for Marriage Equality protesterar skarpt mot ärkestiftets tilltag. Bland många andra.
Media:
New Turn in Debate Over Law on Marriage (New York Times 12.11.09)
Catholic Church gives D.C. ultimatum (Washington Post 12.11.09)
A Note to My Catholic Colleagues (Faithful Agitation 12.11.09)
When Sexual Suppression Trumps the Gospel Message (A Christian Voice for GLBT Rights 12.11.09)
D.C. Council digs in on same-sex nuptials (Washington Post 13.11.09)
The Catholic Church versus the D.C. Council (Washington Examiner 13.11.09)
Quote of the day (OCICBW... 13.11.09)

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna 11

Artikel 11.
1. Var och en som är anklagad för brott har rätt att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har fastställts vid en offentlig rättegång, där personen åtnjuter alla rättssäkerhetsgarantier som behövs för hans eller hennes försvar.
2. Ingen får fällas till ansvar för en gärning eller underlåtenhet som inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell lag vid den tidpunkt då den begicks. Det får inte heller utmätas strängare straff än vad som var tillämpligt vid den tidpunkt brottet begicks.
Hela förklaringen här.

Vi dricker mest i Norden

Vi i Finland dricker mest i Norden, rapporterar Hufvudstadsbladet 16.11.09. Genomsnittsfinländaren dricker 12,5 liter ren alkohol per år, medan danskarna, som hittills har innehaft detta tvivelaktiga rekord, dricker 11,7 liter. De övriga nordiska länderna ligger mellan 6,8 och 7,5 liter, alltså betydligt lägre.
Vad kan man göra åt detta? Vi har försökt med förbudslag, med strikt monopol, med liberalare monopol, med ännu liberalare monopol, med höga skatter och lägre skatter - och upplysningskampanjer av alla slag. Folket skaffar sin sprit där den är billigast, inom eller utom landet, och ofta på bekostnad av "andra basvaror" som mat och hyra.
Och följderna är lätta att se. Hbl tar upp de medicinska följderna, men värre är de sociala problemen: våldshandlingar inom och utom familjen, övergivna barn, otrohet (eller försök därtill), oförmåga att behålla jobb och bostad, trafikproblem med rattfylleri och dödsolyckor... Förutom alla lögner, som är en av sjukdomen alkoholismens grundläggande och mest infama symptom.
"Men ett glas vin till maten är väl inte så farligt? Se bara på fransmännen..." Detta hör man till lust och leda.
För alkohol är alkohol. Det "franska" drickandet med vin till maten skapar lika mycket medicinska problem som den "nordiska" modellen. Fast de sociala problemen är förstås mindre. Drinkarna dör, men de hugger inte lika ofta kniven i varann eller i andra.
Du ska inte försöka vagga in dig i säkerhet om att "jag har ju inga problem"... för det är ett av de första tecknen på att du har det.
Sprit är skit!

Kasku elävästä elämästä

- Minulla on sitten pidättyväiset vanhemmat!
- Kuinka niin?
- Kumpikaan ei polta eikä juo, ja siskon kanssa ollaan ottolapsia.

Bibeln och äktenskapet

Min svenske ämbetsbroder Fredrik Ivarsson, som numera bloggar på Senapsfrön, har skrivit ett inlägg under rubriken Äktenskap och bibeltrohet. Jag rekommenderar!
Ett par smakbitar:
Det talas mycket om bibeltrohet. Men sällan når argumenten bortom slagordsnivån. Just nu är det framför allt samkönade äktenskap som stämplas som bibelotrogna. Och jag har hunnit bli väldigt trött på att Bibeln så ofta bara viftas med i debatten men så sällan öppnas och studeras. [...]
Om man accepterar skilsmässa, jämställdhet och äktenskapet som ideal, hur kan man då samtidigt vara säker på att samkönade äktenskap är oförenliga med troheten mot Bibeln? Borde vi inte börja diskussionen om Bibeln och nutida kristen äktenskapssyn med att reflektera över de frågor om äktenskapet som faktiskt tas upp i Nya testamentet?
Läs hela inlägget, och kommentera gärna - både hos Fredrik och här hos mig!

Kyrklig humor

På 50-talet i Vasa kom en riksvensk predikant till Sion i Vasa, pingstvännernas "kyrka" vid Vörågatan. Han redde ut frågan Är det synd att sporta, men han uttalade det ju litet annorlunds, så det uppfattades som Är det synd att spotta!
- Greta Maria Granbacka
i ett inlägg på Facebook-gruppen Kyrklig humor

Bishop Spong's Manifesto

Bishop John Shelby Spong:
A Manifesto! The Time Has Come!
I have made a decision. I will no longer debate the issue of homosexuality in the church with anyone. I will no longer engage the biblical ignorance that emanates from so many right-wing Christians about how the Bible condemns homosexuality, as if that point of view still has any credibility. I will no longer discuss with them or listen to them tell me how homosexuality is "an abomination to God," about how homosexuality is a "chosen lifestyle," or about how through prayer and "spiritual counseling" homosexual persons can be "cured." Those arguments are no longer worthy of my time or energy. I will no longer dignify by listening to the thoughts of those who advocate "reparative therapy," as if homosexual persons are somehow broken and need to be repaired. I will no longer talk to those who believe that the unity of the church can or should be achieved by rejecting the presence of, or at least at the expense of, gay and lesbian people. I will no longer take the time to refute the unlearned and undocumentable claims of certain world religious leaders who call homosexuality "deviant."
I will no longer listen to that pious sentimentality that certain Christian leaders continue to employ, which suggests some version of that strange and overtly dishonest phrase that "we love the sinner but hate the sin." That statement is, I have concluded, nothing more than a self-serving lie designed to cover the fact that these people hate homosexual persons and fear homosexuality itself, but somehow know that hatred is incompatible with the Christ they claim to profess, so they adopt this face-saving and absolutely false statement.
I will no longer temper my understanding of truth in order to pretend that I have even a tiny smidgen of respect for the appalling negativity that continues to emanate from religious circles where the church has for centuries conveniently perfumed its ongoing prejudices against blacks, Jews, women and homosexual persons with what it assumes is "high-sounding, pious rhetoric." The day for that mentality has quite simply come to an end for me. I will personally neither tolerate it nor listen to it any longer. The world has moved on, leaving these elements of the Christian Church that cannot adjust to new knowledge or a new consciousness lost in a sea of their own irrelevance. They no longer talk to anyone but themselves.
I will no longer seek to slow down the witness to inclusiveness by pretending that there is some middle ground between prejudice and oppression. There isn't. Justice postponed is justice denied. That can be a resting place no longer for anyone. An old civil rights song proclaimed that the only choice awaiting those who cannot adjust to a new understanding was to "Roll on over or we'll roll on over you!" Time waits for no one.
I will particularly ignore those members of my own Episcopal Church who seek to break away from this body to form a "new church," claiming that this new and bigoted instrument alone now represents the Anglican Communion. Such a new ecclesiastical body is designed to allow these pathetic human beings, who are so deeply locked into a world that no longer exists, to form a community in which they can continue to hate gay people, distort gay people with their hopeless rhetoric and to be part of a religious fellowship in which they can continue to feel justified in their homophobic prejudices for the rest of their tortured lives. Church unity can never be a virtue that is preserved by allowing injustice, oppression and psychological tyranny to go unchallenged.
In my personal life, I will no longer listen to televised debates conducted by "fair-minded" channels that seek to give "both sides" of this issue "equal time." I am aware that these stations no longer give equal time to the advocates of treating women as if they are the property of men or to the advocates of reinstating either segregation or slavery, despite the fact that when these evil institutions were coming to an end the Bible was still being quoted frequently on each of these subjects. It is time for the media to announce that there are no longer two sides to the issue of full humanity for gay and lesbian people. There is no way that justice for homosexual people can be compromised any longer.
I will no longer act as if the Papal office is to be respected if the present occupant of that office is either not willing or not able to inform and educate himself on public issues on which he dares to speak with embarrassing ineptitude.
I will no longer be respectful of the leadership of the Archbishop of Canterbury, who seems to believe that rude behavior, intolerance and even killing prejudice is somehow acceptable, so long as it comes from third-world religious leaders, who more than anything else reveal in themselves the price that colonial oppression has required of the minds and hearts of so many of our world's population.
I see no way that ignorance and truth can be placed side by side, nor do I believe that evil is somehow less evil if the Bible is quoted to justify it. I will dismiss as unworthy of any more of my attention the wild, false and uninformed opinions of such would-be religious leaders as Pat Robertson, James Dobson, Jerry Falwell, Jimmy Swaggart, Albert Mohler, and Robert Duncan. My country and my church have both already spent too much time, energy and money trying to accommodate these backward points of view when they are no longer even tolerable.
I make these statements because it is time to move on. The battle is over. The victory has been won.
There is no reasonable doubt as to what the final outcome of this struggle will be.
· Homosexual people will be accepted as equal, full human beings, who have a legitimate claim on every right that both church and society have to offer any of us.
· Homosexual marriages will become legal, recognized by the state and pronounced holy by the church.
· "Don't ask, don't tell" will be dismantled as the policy of our armed forces.
We will and we must learn that equality of citizenship is not something that should ever be submitted to a referendum. Equality under and before the law is a solemn promise conveyed to all our citizens in the Constitution itself. Can any of us imagine having a public referendum on whether slavery should continue, whether segregation should be dismantled, whether voting privileges should be offered to women?
The time has come for politicians to stop hiding behind unjust laws that they themselves helped to enact, and to abandon that convenient shield of demanding a vote on the rights of full citizenship because they do not understand the difference between a constitutional democracy, which this nation has, and a "mobocracy," which this nation rejected when it adopted its constitution. We do not put the civil rights of a minority to the vote of a plebiscite.
I will also no longer act as if I need a majority vote of some ecclesiastical body in order to bless, ordain, recognize and celebrate the lives and gifts of gay and lesbian people in the life of the church. No one should ever again be forced to submit the privilege of citizenship in this nation or membership in the Christian Church to the will of a majority vote.
The battle in both our culture and our church to rid our souls of this dying prejudice is finished. A new consciousness has arisen. A decision has quite clearly been made. Inequality for gay and lesbian people is no longer a debatable issue in either church or state. Therefore, I will from this moment on refuse to dignify the continued public expression of ignorant prejudice by engaging it. I do not tolerate racism or sexism any longer. From this moment on, I will no longer tolerate our culture's various forms of homophobia. I do not care who it is who articulates these attitudes or who tries to make them sound holy with religious jargon.
I have been part of this debate for years, but things do get settled and this issue is now settled for me. I do not debate any longer with members of the "Flat Earth Society" either. I do not debate with people who think we should treat epilepsy by casting demons out of the epileptic person; I do not waste time engaging those medical opinions that suggest that bleeding the patient might release the infection. I do not converse with people who think that Hurricane Katrina hit New Orleans as punishment for the sin of being the birthplace of Ellen DeGeneres or that the terrorists hit the United Sates on 9/11 because we tolerated homosexual people, abortions, feminism or the American Civil Liberties Union.
I am tired of being embarrassed by so much of my church's participation in causes that are quite unworthy of the Christ I serve or the God whose mystery and wonder I appreciate more each day. Indeed I feel the Christian Church should not only apologize, but do public penance for the way we have treated people of color, women, adherents of other religions and those we designated heretics, as well as gay and lesbian people.
Life moves on. As the poet James Russell Lowell once put it more than a century ago: "New occasions teach new duties, Time makes ancient good uncouth." I am ready now to claim the victory. I will from now on assume it and live into it. I am unwilling to argue about it or to discuss it as if there are two equally valid, competing positions any longer. The day for that mentality has simply gone forever.
This is my manifesto and my creed. I proclaim it today. I invite others to join me in this public declaration. I believe that such a public outpouring will help cleanse both the church and this nation of its own distorting past. It will restore integrity and honor to both church and state. It will signal that a new day has dawned and we are ready not just to embrace it, but also to rejoice in it and to celebrate it.

- John Shelby Spong

To test a man's character

Nearly all men can stand adversity, but if you want to test a man's character, give him power.
- Abraham Lincoln (1809-65)
as quoted on Musings of Episcopal padre

Kommentarer till radiodebatten

Mitt inlägg om förra torsdagens radiodebatt inspirerade många kommentatorer. Några formuleringar vill jag lyfta fram.
Nu förstår jag personligen bättre varför Kyrkpressens websidor är sådana som de är. Kaka söker maka.
Stig Kankkonens argumentering var ett bra exempel på den kärlekslösa, rigida och fullständigt inkonsekventa hållning som fundamentalisterna håller sig med. [...] detta att homosexuella handlingar är någonting så fruktansvärt är nog ett uttryck för en förstelnad, fullständigt kärlekslös och även översittaraktig attityd som är helt främmande för Jesus Kristus och endast förankrad i en bokstavstrohet som inte har någon som helst logik. Gud har inte kallat oss till blind lydnad utan till en kärleksfull dialog. Luther hade fel då han ställde bibelordet framför Guds dialog och uppenbarelse.
[...] fick det intrycket att SK inte besvarade nån enda fråga, däremot avkrävde han svar av dig. Hans inställning var arrogant och tillrättavisande. Skulle vara intressant att höra hans Bibeltrogna förklaring till sin inställning till månggifte, det följdriktiga borde ju vara ju mer dess bättre. Trevligt att SK välkomnar de homosexuella till kyrkan, jag fick bara den känslan att att han skulle låsa porten bakom dem och ej släppa ut dem förrän de blivit 'friska'. Tonfallet var avslöjande.
Grattis Kalle, det var imponerande att du klarade vara så lugn och sansad och tålmodig med en så osaklig och ganska elak motståndare! Han vill ju nästan påstå att du accepterar djursex som bibliskt och vill välsigna månggifte...
Jag börjar tänka att någon äldre andlig auktoritativ person borde offentligt tillrättavisa och förmana sådana personer som Stig Kankkonen och Halvar Sandell, som verkar uppleva sig ha ett uppdrag från Gud och Bibeln att håna, mästra sina medkristna. Jag har uppfattat Stig som en person som ändå har en viss respekt för andra, och att han varit rätt moderat då det gällt att hävda sina konservativa åsikter, men i dag blev jag nog mycket bedrövad och besviken.
Huhhuh! Duktigt debatterat! Vilket hårt debattklimat det är inom kyrkan!
Tack för kommentarerna!

You know that your dog has trained you well when ...

... you often claim that it was love at first sight with you and your dog.

Vastaanottokeskuksia lisättävä!

Eteläpohjalaisen Kristiinankaupungin pakolaisvastaanottokeskusta ollaan pienentämässä tai lakkauttamassa, kertoo Suupohjan Sanomat (2.11.09). SPR:n pyörittämässä keskuksessa on tällä hetkellä 200 turvapaikanhakijaa, mutta melkein koko kokoomuksen valtuustoryhmä vaatii että keskuksessa olisi korkeintaan 50 henkeä tai että se lakkautettaisiin kokonaan. Jollei kumpikaan vaihtoehto toteudu, vaativat kokoomuslaiset kansanäänestystä asiasta.
Tyypillistä kokoomusta, sanoisin kiltisti.
Tähän voi esittää montakin vastaväitettä.
Jos aloitamme loppupäästä, niin Suomessa ja Suomen kunnissa - myös Kristiinankaupungissa - on edustuksellinen demokratia. Jos valitut edustajat haluavat kansanäänestystä asiasta, jonka he ovat saaneet päätettäväkseen, he yrittävät luistaa vastuustaan populistisin keinoin. Tämä näyttää suoralta demokratialta, mutta on itse asiassa oklokratiaa, rahvaanvaltaa.
Toinen vastaväite kokoomuslaisten ehdotukseen on se, että Suomella on valtiona ja kansana velvollisuus auttaa hätää kärsiviä. Yksi tämän avun muoto on pakolaisten ja turvapaikanhakijoiden vastaanottaminen. Suomen pakolaiskiintiö on alhainen - kutsuttakoon sitä sitten naurettavaksi tai surulliseksi - mutta sitäkään kiintiötä ei olla pystytty täyttämään, koska vastaanottokeskuksia ei ole tarpeeksi. Suuri syy siihen on, että kunnat eivät halua niitä alueelleen, koska pelätään ongelmia ja kahnauksia alkuperäisväestön ja keskusten asukkaiden välillä. Tässä tarvitaan asennemuutosta ja tehokkaampaa tiedottamista. On luonnollista, vaikkakin valitettavaa, että pelätään tuntematonta. Tätä pelkoa lisääntynyt tieto häivyttää.
Mielestäni Kristiinankaupungin, isäni syntypaikan, olisi säilytettävä vastaanottokeskuksensa. Suurempaa keskusta kuin nykyistä ei voi vaatia, mutta useampi keskus ympäri maata olisi perustettava!
Tällä hetkellä Suupohjan Sanomien kotisivulla on meneillään äänestys vastaanottokeskuksen lakkauttamisesta. Käypä vaikuttamassa!

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna 10

Artikel 10.
Var och en är på samma villkor berättigad till en rättvis och offentlig förhandling vid en oberoende och opartisk domstol vid prövningen av hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och av varje anklagelse om brott mot honom eller henne.
Hela förklaringen här.

Icke-radierad debatt om skatterna

I morgon tisdag skall jag debattera igen. Denna gång live. Och denna gång om något annat än hbt-frågor...
Tisdagen den 10.11.09 kl 18 ordnas, som alltid den 10 i månaden, ett Politikcafé på Paahtimo (Rosteriet), Mannerheimgatan 2 i Borgå. Paahtimo ligger precis vid brofästet på östra sidan. Det är SFP i Borgå centrum som ordnar tillfället, och tanken är att väljarna får komma dit och träffa politiker och prata med dem ansikte mot ansikte.
Denna gång är det stadsstyrelseledamot Bernhard Edgren och jag själv som är affischnamn, och tanken är att vi skall diskutera skattefrågor. Specifikt gäller det naturligtvis kommunalskatten och om den skall höjas eller ej - stadsfullmäktige har sitt budgetmöte följande dag - men också andra skattefrågor kan tänkas komma upp.
Här och här kan du se vad jag har skrivit tidigare om temat. Edgren och jag torde ha "något olika" åsikter i frågan, så det kan tänkas slå lite gnistor...
Välkommen med!

Ala-asteen koevastaus

Jos isän siemen ei kohtaa äidin munasolua, niin siitä tulee vain tavallinen munakas.

Hbt-bibeln: Skapelsen (1Mos 1-2)

Jag har bearbetat detta inslag.
Det finns på bloggen Hbt-bibeln,
men jag ville införa det också här
- som info, om inte annat.

Bibeln beskriver Adam som den första människan. Det är rent av det som namnet Adam betyder - "människa". Eftersom Adam var en man, har mången tyckt att denna "skapelseordning" (alltså mannen först, sedan kvinnan) skall kunna omsättas också till vårt dagliga liv. Damerna först, så de råkar ut för eventuella faror och deras herrar och män klarar sig oskadda. Artighet mot det s.k. "täcka könet" praktiserar jag gärna, men helst utan mansgrisiga baktankar.
Men om vi ser på skapelseberättelserna i början av Bibeln, märker vi att det inte så mycket är frågan om den ena partens dominans, utan om ett gemensamt partnerskap (särskilt om vi översätter den hebreiska texten korrekt; se nedan). Enligt den första skapelseberättelsen (i 1Mos 1) skapades "människan" till Guds avbild, och det specificeras ännu att detta gäller både det manliga och det kvinnliga i oss. I den andra skapelseberättelsen (i 1Mos 2) säger Gud: "Det är inte bra att människan (hebr. adam) är ensam," (v. 18) varpå Gud ger Adam förslag på en hjälpare (alltså djur av olika slag). När inget av dem duger åt Adam, när inget av dem kan bota hans ensamhet, skapar Gud ännu en människa, en kvinna den här gången.
Här är våra svenska bibelöversättningar av vers 18 inexakta. De talar om att "mannen" inte skall vara ensam, medan den rätta översättningen av ordet adam vore "människa". Att det är frågan om en man kommer fram först i vers 23, där Adam säger att han är en man (ish), och detta är en kvinna (ishá). Lite av "Me Tarzan, you Jane", alltså.
Av denna korrekta översättning ser vi förresten att också annan än heterosexuell kärlek kan motiveras med skapelseordningen. Människan är skapad till att längta efter tvåsamhet. Den biologiskt grundläggande tvåsamheten är naturligtvis mellan man och kvinna; utan den kombinationen skulle människan inte ha kunnat uppfylla Guds bud att föröka sig och uppfylla jorden (1Mos 1:28). Men det budet är nu uppfyllt. Det är rent av det enda av alla de bud som Gud har gett oss som vi människor har uppfyllt - och det till överdrift! Aldrig är det bra.
Men som vi ser av den korrekta översättningen hör inte tvåsamhet och förökelse ihop på något absolut sätt. Därför strider inte heller andra kombinationer än man-kvinna mot detta avsnitt.
Ofta motiveras vårt traditionella äktenskapsbegrepp just med skapelseordningen, där mannen och kvinnan blev skapade för att tillsammans föröka sig och uppfylla jorden.
Men - och här parafraserar och citerar jag bloggen Senapskorn - det är likheten som betonas här, inte olikheten. Mannens ensamhet botas när han möter någon som är som han själv. Ben av hans ben, kött av hans kött. När mannen ska ge namn åt kvinnan väljer han ett namn som är så likt hans eget som möjligt. Berättelsen gör en poäng av detta. De är ish och ishá. Det är därför en ish lämnar sin far och mor för att leva med sin ishá, som Jesus säger (Mt 19:3-9) - för att han har funnit någon som han passar ihop med, någon som är som han och som han känner en fysisk samhörighet med. Efter att Gud låtit tusentals andra varelser passera förbi har han nu äntligen hittat den som kan bli hans livskamrat.
Det går bra att läsa den här berättelsen heteronormativt: Gud har skapat ett pussel med två bitar. Man och kvinna. De två bitarna passar ihop som - ja, som snopp i snippa. Men det går lika bra att läsa berättelsen en smula mer romantiskt: Gud har skapat ett pussel med många tusen bitar. Och bland dessa tusenden gäller det att finna någon som är ben av mina ben, kött av mitt kött. Någon som jag passar ihop med till både kropp och själ.
Och det är den "romantiska" läsningen som fungerar bättre, både med mänsklig erfarenhet och med den tolkning som Jesus gör. Inte för att Jesus är så värst romantisk när han nekar mannen rätten att skilja sig från sin hustru. Men för att han menar att det som är sammanfogat, det är det enskilda paret som faktiskt lever tillsammans. Om det vore ett pussel med bara två bitar, då skulle ju män och kvinnor vara utbytbara inbördes. Mannen kan skilja sig och gifta om sig och det är fortfarande man och kvinna. Men Jesus menar tydligen att relationen mellan makarna är unik. Hustrun är inte utbytbar. Inte för att makarna vigts på något särskilt sätt, utan helt enkelt för att de "lämnat sin far och sin mor" för att leva med varandra. De är de facto ett med varandra. Och därmed är de sammanfogade av Gud.
Vad är alltså ett äktenskap? Det är ett förbund mellan två personer som älskar varandra, som önskar leva tillsammans och tillsammans uppfostra de eventuella barn som Gud har gett dem. Detta förbund kan formellt se olika ut i olika samhällen, kulturer och tider, men tycks vara allmänmänskligt förekommande. Att en av äktenskapets funktioner är att ge trygghet åt makarnas barn, innebär inte att ett barnlöst äktenskap skulle vara ogiltigt. Dessutom är det tydligt att äktenskapet som sådant inte är en kyrklig, utan en samhällelig angelägenhet.
Vad är då ett kristet äktenskap? Är det inte helt enkelt ett äktenskap där makarna önskar leva tillsammans med Gud, alltså ett äktenskap mellan kristna makar?
Vad finns det i äktenskapsbegreppet som gör att det vore omöjligt att utvidga praxis från att nu gälla endast heterosexuella par till att omfatta också homosexuell kärlek?

Om radiodebatten

Som jag bloggade tidigare, medverkade jag igår i debattprogrammet Slaget efter tolv. Programmet ligger på Arenan i en månad framöver. Jag debatterade med Kyrkpressens konservativa chefsredaktör Stig Kankkonen om Svenska kyrkans beslut att göra den kyrkliga vigseln könsneutral.
Det var en intensiv och ansträngande debatt. Jag var rätt utpumpad efter den. Men jag tror att jag rätt väl fick fram det jag ville säga.
På bussen hem till Borgå insåg jag plötsligt att Kankkonen hade jämfört mig med djävulen utan att jag märkte det - "skulle då Gud ha sagt...?" (vid 11 och vid 17-18 minuter). Men det var ju inte första gången. Och inte det grövsta jag råkat ut för i en debatt.
Hoppas bara dödshoten och domkapitelsanmälningarna uteblir den här gången...

Kyrklig humor

Alla har väl hört den om prästen som på ett ställe i sin predikan i marginalen hade skrivit in en uppmaning till sig själv: Svag argumentation, höj rösten!
- Björn Månsson (prästson)
i ett inlägg på Facebook-gruppen Kyrklig humor

Frågespalten XLVI: Bönesvar

Åsså kom det ett mejl:
Hej Kalle,
Kan du hjälpa mig med att översätta rukousvastaus till svenska? Och hur skulle du definiera det?
Tack i förväg!
Jag mejlade tillbaka:
Rukousvastaus heter bönesvar på svenska. Definitionen är väl helt enkelt att Gud besvarar en bön som man har bett.
Hur man vet att det är ett bönesvar är kanske inte lika enkelt. Ofta kan man tänka att "det skulle väl ha hänt ändå." Men ett (kanske lite raljerande) svar på det är, att om du har bett för det och det händer, så är det ett bönesvar. Du kan ju inte veta vad som skulle ha hänt om du inte hade bett...
Hoppas det klargjorde något.
Allt gott!

King on thinking

Rarely do we find men who willingly engage in hard, solid thinking. There is an almost universal quest for easy answers and half-baked solutions. Nothing pains some people more than having to think.
- Martin Luther King Jr.

Det ekumeniska kortet

När jag i morgon debatterar i Slaget efter tolv (vilket jag bloggade om för några dagar sedan) , skulle jag inte bli förvånad om min debattmotståndare Stig Kankkonen skulle spela ut det ekumeniska kortet. Fast kanske han är för smart för det.
Bloggaren Prästflickan, präst i Svenska kyrkan, har skrivit ett inlägg om saken. Utdrag:
[...] Jag tycker inte att ekumenikargumentet håller i någon större utsträckning, och det gör jag av ett par olika anledningar:
1. Det är bara ekumenik med vissa kyrkor som gäller i debatten, framförallt den romersk-katolska, de ortodoxa samt Church of England. Det finns fler kyrkor, bland annat flera som faktiskt också, t.ex. godkänner kvinnliga präster och biskopar och viger homosexuella. ELCA tog beslutet bara för någon månad sedan.
2. Dessa kyrkor som "gälls", framförallt romersk-katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna, har generellt sett inte samma syn på frälsningsvägen, kyrklig organisation, ämbete och nattvard som vi har. Även om många av dess skillnader är möjliga att komma runt eller samtala om tycker jag att det är rätt märkligt att vi som en evangelisk-luthersk kyrka ska anpassa vår ordning och teologi efter dem.
3. Om vi alla alltid skulle vänta in varandra skulle Guds folk stå och stampa på samma fläck. Var går gränsen? [...] Så länge vi har olika kyrkor får vi snällt ta och acceptera att vi kommer tycka och tro många olika saker.
4. Och en sista invändning (för den här gången?): Det är alltid vi som ska anpassa oss till dem, i retoriken. Inte förhör sig påven ängsligt om vad vi tycker om något han planerar? [...] Men om vi ska vara helt ärliga är oron för deras upprördhet rätt obefogad. Vi är ju ändå inte en "riktig" kyrka, vad vi hittar på är rätt så oväsentligt.
[...] om vi är övertygade om ett besluts riktighet [...] bör vi utan problem kunna leva med att det alltid kommer finnas folk som inte köper vår bedömning. Det kan ju inte hindra oss från att göra vad vi tror är rätt.
Precis. Vi bör göra det som är rätt. Inte det som är populärt. Det är ju så som de konservativa också ofta argumenterar. De har rätt på den punkten, men drar inte de rätta slutsatserna av sitt argument.

Lolsquirrel shampoo

Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna 9

Artikel 9.
Ingen får godtyckligt anhållas, hållas fängslad eller landsförvisas.
Hela förklaringen här.

Gallup on same-sex marriages in Finland

The Finnish weekly newspaper Sunnuntaisuomalainen had Taloustutkimus do a survey asking,
The Evangelical Lutheran Church of Sweden is going to start marrying same-sex couples. Do you think the Evangelical Lutheran Church of Finland should marry homosexual couples?
The survey was made in late October. 1.003 Finns over 15 years of age from the whole country except the Åland Islands were interviewed.
The results, published here, show that 44% are positive and 39% negative to same-sex marriages within the ELCF. The number of positive answers are higher in the south (i.e., the big cities), among people with higher education, women and young people, and among people who voted Green, Left or Swedish in the last general elections.
One interesting statistic was left out, since church membership wasn't recorded. The questions were put to the whole population, not just church members. This is, however, more of a principle than a practical problem, since about 81% of the population belong to the ELCF.
Archbishop Jukka Paarma (who is retiring next year) is surprised by the high number of positive answers (and so am I, a little), but he affirms that the ELCF won't even discuss the matter if the State doesn't pass a gender neutral marriage law. One such law is, however, being prepared.

Pressklipp 21

Högsta Domstolen prövar manlig omskärelse.
- Upsala Nya Tidning
(Tur att man inte är anställd där...)

Marja-Sisko Aalto åter i tjänst

Hufvudstadsbladet rapporterar 1.11.09 att kyrkoherden i Imatra, Marja-Sisko Aalto (tid. Olli Aalto), nu är tillbaka i sin tjänst. Hon har varit tjänstledig för att genomgå ett könsbyte. Jag bloggade om saken för ett år sedan, 17.11.08.