Hbt-bibeln: Man och/eller kvinna (Gal 3:28)

Lars Gårdfeldt (2005, 42) skriver:

I Genusrelationer i gungning - Om Paulus, jämställdhet och forskningsprogram gör professor Henry Cöster en [...] tolkning av den kristna människosynen, utifrån en exeges av Galaterbrevet 3:28. Cöster skriver:
"Paulus är i sin problemställning och i sina uttryck bestämd av att han är farisé. Detta kan i så fall förklara varför Paulus i Gal 3 använder de fariséiska formuleringarna:
'Jude eller grek' Dvs kulturellt måste man välja om man skall vara jude eller ej
'Slav eller fri' Dvs den messianska befrielsen innebär befrielse ur slaveri.
'Man och kvinna' Dvs antropologiskt är människa symbiosen av man och kvinna.
När nu Paulus har en i förhållande till fariséerna motsatt uppfattning så innebär det en negation av de fariséiska uttrycken, dvs:
Icke 'Jude eller grek'
Icke 'Slav eller fri'
Icke 'Man och kvinna'
Negationerna betyder således:
Både jude och grek
Både slav och fri
Oavsett man eller kvinna
Den genusrelevanta sista formuleringen tycks således vara en polemik mot den fariséiska föreställningen att människans 'värde' eller gudsrikestillhörighet ligger i hennes biologiska symbios. Istället har Paulus en tydlig och stark distans för att inte säga avoghet till denna genusrelaterade samlevnad mellan man och kvinna. Människa är varje individ som man eller kvinna."
Innebörden i Cösters utläggning av bibeltexten är således att människan inte behöver förtjäna sitt människovärde, genom att ingå i symbios med det andra könet, i syftet att ge liv. Människovärdet är kort sagt inget som förvärvas genom att man ingår i symbiosen "man och kvinna", människovärdet är något man redan äger, som man eller kvinna.

I anslutning till detta konstaterar Gårdfeldt i not 62:

Den romersk-katolske teologen Mark D. Jordan understryker även han genusrelevansen i Paulus formulering i Galaterbrevet 3:28 om att "nu är ingen längre ... man och kvinna". Jordan menar att formuleringen utgör en appell att gå emot all form av äktenskapsteologi byggd på nödvändiggjord könsdualitet. Därmed blir även äktenskap mellan man och man, respektive mellan kvinna och kvinna, möjliga.

Jag är medveten om att mina hänvisningar till både Cöster och Jordan är andrahandscitat, citerade genom Gårdfeldt, vilket i en akademisk text vore metodologiskt felaktigt. Jag har dock inte ännu hunnit kolla citaten - till vilket kommer att detta blogginlägg inte är en akademisk avhandling, utan ett inlägg i den pågående debatten.
Om någon har besvär med att läsa en så lång text som denna, sammanfattar jag slutsatserna:
"Människovärdet är kort sagt inget som förvärvas genom att man ingår i symbiosen "man och kvinna", människovärdet är något man redan äger, som man eller kvinna."
"... formuleringen utgör en appell att gå emot all form av äktenskapsteologi byggd på nödvändiggjord könsdualitet. Därmed blir även äktenskap mellan man och man, respektive mellan kvinna och kvinna, möjliga."

For many of us ...

... it is not our politics that constrains us to say and do what we do and say in opposition to apartheid and in working for a new South Africa. It is precisely our relationship with God, it is our worship, our meditation, our attendance at the Eucharist, it is these spiritual things which compel us to speak up for God, "Thus saith the Lord ...," to be the voice of the voiceless. For many the spiritual is utterly central to all we are and do and say.

- Desmond Tutu
from "Cry Justice!"
as quoted on God's Politics

Frågespalten XIII: Predikoförberedelse

Mira frågade:

Du, Kalle, hur skriver man egentligen en predikan? Jag menar, var börjar du? Var tar du idéerna? Hur bygger du upp den.
sign. "en som aldrig frågat förr och inte bor i Borgå så hon kunde komma och lyssna på predikningarna och dra sina egna slutsatser"

Nå, det är nog tillåtet också för utsocknes att komma till våra gudstjänster här i Borgå. Välkommen bara!

Men skämt åsido:
Jag kan naturligtvis svara bara för mig själv. Kollegerna kanske gör annorlunda. Själv brukar jag börja med att läsa predikotexterna ur handboken i början av veckan, och så låta dem ligga och mogna. I princip kunde det vara bra att läsa dem i sitt sammanhang och på grundspråket, och det gör jag också ibland. Ändå känner jag Bibeln så pass bra efter att ha studerat den dagligen i trettio år sådär, att jag nog på ett ungefär vet vad texterna handlar om.

Så måste man minnas att en predikan inte är ett bibelstudium. De är två olika genrer. I en predikan ska man inte bena ut alla exegetiska knoppfrågor (vilket jag annars tycker vore intressant), utan ge församlingen något att fundera på och meditera över under den kommande veckan. Det exegetiska arbetet ska vara predikans bakgrund, inte dess innehåll. Som biskop Erik en gång uttryckte det: "Det är viktigare att vara allmänt förberedd än att vara specifikt förberedd."

Men så själva skrivandet. Det tar vid mot slutet av veckan - fredag kanske - när texterna har fått puttra under locket några dagar. Då granskar jag handboken igen, och väljer vinkling utgående från hur texterna har "öppnat sig" för mig. Jag börjar med någonting intresseväckande - för annars slutar folk snabbt att lyssna - och går sedan igenom tematiken i texterna, om än inte nödvändigtvis texterna som sådana. Så drar jag slutsatser av det jag tidigare har sagt, för det är det som är poängen med en predikan: synpunkter på det kristna livet i vår tid och i vårt samhälle. Alla slutsatser vill jag inte säga ut, för något måste man lämna åt lyssnaren att upptäcka själv.
Jag varken kan eller vill undvika skämt och ordlekar, för de upprätthåller intresset hos lyssnaren, bara de inte blir så tongivande att de stjäl intresset från huvudsaken. Det var en som sade, att "varje bra tal skall innehålla minst fem vitsar - utom jordfästningstal. Där räcker det med tre." Jag följer inte detta slaviskt, särskilt inte vad gäller griftetal, men principen är nog den rätta. För mig åtminstone, andra gör på sitt vis.
Att skriva en 10-15 minuters predikan tar för mig med denna metod mellan två och sex timmar vid datorn.

Veckans anekdot: Fantomsmärta?

När jag låg på Mejlans sjukhus, fick jag naturligtvis en mängd mediciner. Som tur var stack de inte mig varje gång, utan gav dem ofta genom mitt dropp.

En gång när en av sjukskötarna gav mig en spruta genom att sticka den i slangen, passade jag på att vråla: "AAJ!" just som han stack. Han hoppade till men flinade sedan gott.

Någonting måste man ju pigga upp vardagen med...

L&M:s insändare i JT

Följande insändare publicerades i JT 3.3.07 och fick avsluta den (vad jag har förstått) tidvis hätska debatt om homosexualitet som har pågått där. Jag publicerar den här på bloggen med behörigt tillstånd.

En gång till

Innerst in handlar det alltid om samma sak: viljan att eliminera, eftersom någon inte passar in i ens världsbild. Det finns bara olika grader. Någon vill "bota" homosexualiteten. Någon vill hålla på med förolämpningar och hets och använda sin tro som ursäkt, vilket flera än en gång har lett till självmord hos offren. Någon vill hitta en gen, eftersom det då kunde vara enklare att hindra "fel" slags människor från att bli födda. Någon vill slå, någon vill döda. Någon hittade på gaskammare. Fast det låter drastiskt - ja, det handlar om samma sak, alltid. Och det borde människorna lära sig att reagera på i tid, eftersom om man tiger och ser på, deltar man i att förstöra någons liv.
Vi kommer aldrig att godkänna att det skulle vara rätt att diskutera oss (varken personligen eller som människogrupp) och vår rätt att finnas och älska varandra samt vår rätt till jämställdhet i samhället på det sättet [Joakim] Förars och hans likasinnade gör. Inte heller torde vi ha någon som helst skyldighet att komma med vetenskapliga bevis på att vi får vara de vi är.
Vi kan inte sluta beundra logiken i handlingen, när man får stort sätt skriva vad som helst om homosexuella - jämförelser med pedofiler, knarkare och mördare har vi ofta fått vara med om - och skriverierna godkänns och tas in i tidningens spalter. Man får dessutom säga vad som helst om oss på diverse bloggsidor samt även i riksdagen och från predikstolen.
Gärna vill vi se att ni, bästa människor, byter ordet homosexuella till mörkhyade, romer eller vänsterhänta och fortfarande accepterar samma stil. Det är inte tillåtet, det vet vi. Man ska inte behöva höra eller läsa att man har fel färg från vissas synvinkel.
Men när det handlar om homosexuella, är det alltid bara fråga om åsikter och yttrandefrihet. Även om vi med namn får påpekanden på insändarspalterna om att vi vägrar att godkänna att vi skall "botas" från det vi skapats till, är det m.a.o. fortfarande tillåtet?

Leena och Marina Furubacka

Lisätietoa Hyvinkään tapauksesta

Sain seuraavansisällöisen sähköpostin:

Hei Kalle,
minulla on toisen käden tietoa Hyvinkään kirkossa viime sunnuntaina tapahtuneesta. En itse ollut paikalla, mutta puhuin Petra Pohjanraidon kanssa jo ennen puoltapäivää.
Päätelmäsi, että työlistaa oli muutettu, ei ole oikea. Työlistasta oli ollut jopa kirjoitus jo viikkoja sitten Aamupostissa, ja siinä todettiin, että enää srk ei järjestele vaan SLEYn kirkkopyhässä ehtoollisavustajana on nainen. Paikallinen SLEYn pj ja ainoa julkisuudessa esiintyvä edustaja, 70-vuotias Pirkko Ojala (joka on myös kirkkovaltuutettu ym) lukee lehteä varmasti, sillä häneltä on ollut yleisönosastokirjoitus mm. eilen ja tänään (!). Hän oli sakastissa myös sunnuntaina ja hän väittää lauantaina saaneensa vs khralta toisen tiedon sunnuntaina paikalle tulevista papeista. Vs khra ei varmaankaan ole varsinaisesti väärää tietoa antanut, mutta jotain voi päätellä siitä, että työvuorossa oli PEtra ja SLEY luuli että sinne tulee PErtti. (Tätä ei ole lehdissä todettu, mutta voihan tuon kuulla väärin. Kenties?)
En ehdi nyt kirjoittaa enempää, mutta ehkä sinua kiinnostaa tämäkin.

Että sillä tavalla. Olen sitten kaiketi erehtynyt - valitan. Kiitos tiedoista.

The earth provides ...

... enough resources for everyone's need, but not for some people's greed.

- Mahatma Gandhi
as quoted on God's Politics

Insändare om Sodom

I Hufvudstadsbladet ingick idag nedanstående insändare, som den uppmärksamme läsaren märker är en förkortande bearbetning av ett tidigare blogginlägg.

I Hbl 4.3 skriver Stig-Erik Enkvist en insändare, som förnekar att en person kan vara både kristen och homosexuell. Jag tar naturligtvis avstånd från detta, och sin åsikt får han stå för själv. Han motiverar den dock med Sodomsberättelsen (1Mos 19) vilket är ett sakfel.

Sodom var en rik och mäktig stad söder om Döda havet. Dess (ospecificerade) synd var "mycket svår", så Gud beslöt att bestraffa den. Han skickar två änglar för att granska situationen. Det som de råkar ut för har ibland tolkats på ett sätt som har lett till stort lidande för många människor.
När änglarna kommer till Sodom, får Lot syn på dem och erbjuder dem natthärbärge, såsom gästfrihetens lagar krävde. Stadsborna kommer för att våldföra sig på dem. Lot försöker med övertalning beskydda sina gäster, men stadsborna vänder sig då mot honom också, eftersom även han var en främling där. Änglarna räddar Lot från stadsbornas händer, och uppmanar honom sedan att lämna staden med hela sin familj. Efter att Lot och hans familj har gett sig av förgör Gud staden och dess omgivningar.

Den olyckliga tolkning som jag nämnde ovan är att Sodoms synd skulle ha varit homosexualitet (vilket har gett upphov till termen "sodomi"). Så är dock inte fallet. Sodoms synd var i första hand våldsam främlingsfientlighet. Stadsborna tänkte helt klart ligga med "främlingarna", men det var frågan om våldtäkt, inte sexuellt umgänge som sådant. Våldtäkt (må vara hetero- eller homosexuell) är ju inte en sexuell handling utan en våldshandling, om än med sexuella övertoner. Att våldta en man var att frånta honom hans manlighet, och ansågs därmed vara värre än att "bara" misshandla eller döda honom. Motivet till denna planerade våldtäkt var inte heller sexuell "perversion", utan främlingsfientlighet, vilket kommer till synes i hur snabbt de vände sig mot Lot med xenofobiska invektiv när han försökte hindra dem.
Hes 16:49 nämner en andra synd som Sodom begår, nämligen att denna rika stad inte hjälper den som är fattig. Jesu utläggning i Matt 10:5-15 stöder dessa synpunkter: Om någon stad som lärjungarna kommer till inte tar emot dem eller lyssnar till dem (alltså inte idkar gästfrihet eller barmhärtighet) kommer det att gå värre för den än för Sodom.
I Bibelns många hänvisningar till Sodomsberättelsen nämns inte homosexualiteten. Det samma gäller kyrkofäder och andra antika författare som kommenterar berättelsen. Det är först i betydligt senare tid som den ”homosexuella tolkningen” gör entré.

Slutsatsen av allt detta är alltså att Sodomsberättelsen inte kan användas för att motivera en homofob inställning, trots att den historiskt sett har använts just så. Det vore nämligen att överförenkla problematiken.

Karl af Hällström
pastor, kaplan
Borgå svenska domkyrkoförsamling

Bravo, biskop Gustav!

Igår skickade biskop Gustav Björkstrand på biskopskollegiets vägnar ett ställningstagande till Utlänningsverket och till Helsingfors förvaltningsdomstol, rapporterar Kyrklig tidningstjänst. Ställningstagandet gäller den gamla kosovoalbanska kvinnan Halide Latifi, som f.n. är bosatt hos sin brorson i Borgå, men som hotas av utvisning. Biskoparna vädjar för att hon skall få stanna i Finland. Jag applåderar detta!

Ställningstagandet lyder i sin helhet:

En grupp kulturarbetare i Finland har vädjat till landets lutherska biskopar till förmån för den utvisningshotade 71-åriga kosovoalbanska flyktingen Halide Latifi, som enligt uppgift lider av depression och är delvis förlamad. Tidigare vädjanden från medborgarhåll till förmån för henne har inte lett till resultat. För närvarande pågår namninsamlingar för kvinnan bland annat i Borgå stad.
Enligt utlänningsverket har Halide Latifi inte sådana familjebindningar till landet som skulle möjliggöra ett positivt beslut. Utlänningsverket har inte heller ansett sig kunna fatta ett positivt beslut om uppehållstillstånd på basen av individuella mänskliga orsaker. Besvär är i det senare fallet inlämnat till Helsingfors förvaltningsdomstol, men hon kan utvisas redan under den behandling av frågan som brukar ta i medeltal ca 7 månader, detta trots att hennes brorson, hos vilken hon bor, har lovat att sörja för henne.
På basen av den utredning vi har gjort kan man fråga sig om det finns uppenbara brister i vårt lands sätt att behandla dylika frågor när det gäller kärleken till nästan och rimligheten i besluten. Den gällande lagstiftningen har av utlänningsverket tolkats strängt både när det gäller familjebegreppet och definieringen av de individuella mänskliga orsakerna som skulle medge ett positivt beslut.
När det gäller familjebegreppet borde man i betydligt högre utsträckning beakta det lands traditioner därifrån personen ifråga kommer. Grundlagsutskottet har betonat att man när det gäller det skydd som enligt de mänskliga ensamrätterna tillkommer flyktingar också borde beakta att familjebegreppet kan ha en vidare innebörd i andra delar av världen än det har hos oss. Den praxis som har utformats i vårt land är för starkt dominerad av vår egen tolkning av familjebegreppet.
När det gäller frågan vad som kan anses vara tillräckliga individuella mänskliga orsaker för ett positivt beslut har också denna aspekt tolkats mycket strikt av Utlänningsverket. Man borde som lagstiftningen förutsätter klarare beakta om ett negativt beslut måste betraktas som oskäligt för den sökande med tanke på hälsotillståndet, de band som har uppstått i landet eller med tanke på de förhållanden som den sökande skulle komma till i sitt hemland. När det gäller den sistnämnda aspekten är det intressant att Finland i motsats till de övriga nordiska länderna har lyckats sända tillbaka personer till Kosovo, fastän 90-95 % av de traumatiserade människorna därifrån inte kan få adekvat medicinsk hjälp i sitt hemland. Latifis möjligheter att få denna vård i Kosovo torde kunna betraktas som ringa.
Fastetiden påminner oss om allas vårt ansvar för den lidande och nödställda människan, inte bara i vårt eget land utan var hon än befinner sig. Hennes situation bör ses som en helhet, så att alla aspekter beaktas. Barmhärtighet och kärlek måste vara riktmärket för allt vårt handlande när det gäller vår nödställda nästa.

Borgå den 6 mars 2007

För de lutherska biskoparna i Finland

Gustav Björkstrand
Biskop i Borgå stift

Hyvinge, SLEY och kvinnliga präster

I söndags ordnade Hyvinge församling en gudstjänst, där en gästpredikant skulle predika på initiativ av en församlingsmedlem. Gästen kom från SLEY, den finska evangeliföreningen, som hör till de konservativaste rörelserna inom vår kyrka. Gästen i fråga var (naturligtvis) kvinnoprästmotståndare, och SLEY hade tydligen i god tid kollat med församlingen att ingen kvinnlig präst skulle medverka i gudstjänsten, ens som nattvardsassistent.
När gudstjänsten skulle börja, uppenbarade sig ändå en präst som omisskännligen var en kvinna och meddelade att hon enligt arbetslistan skulle assistera vid nattvarden. Detta hade enligt t.f. kyrkoherden meddelats till SLEY, men åtminstone gästpredikanten hade tydligen inte hört om saken. Han blev upprörd, kallade den kvinnliga pastorn "s.k. präst" och meddelade att han avlägsnar sig från platsen om hon medverkar i gudstjänsten. För att bevara friden avlägsnade sig kvinnan i stället. T.f. kyrkoherden, som var närvarande vid meningsutbytet, var enligt egen utsago så paff att han inte hade kommit sig för att säga någonting alls.
I ett krismöte på måndag kom församlingens präster överens om att inga specialarrangemang i fortsättningen kommer att göras. Församlingen gör upp sina arbetslistor, och eventuella gäster får finna sig i dem.
Detta kan man plocka ihop från de olika källor som jag har haft tillgängliga: Iltalehti, Kotimaa, Aamuposti och Jari Rankinens blogg - jag nämnde själv om saken igår. Ingen av källorna innehåller alla fakta; alla utelämnar någonting.

Den slutsats som jag drar av detta är att arbetslistan hade ändrats under de månader som hade gått sedan SLEY kollade upp saken med församlingen. Sådant händer av många olika orsaker, och särskilt en mindre central person som en nattvardsassistent kan lätt bytas ut av praktiska skäl. Ingen illvilja måste antas från församlingens sida.
SLEY hade eventuellt haft en kommunikationsmiss - om de hade fått veta att ändringen hade skett, hade de tydligen åtminstone inte meddelat den utsände predikanten, som därmed hade blivit ställd när saken uppenbarades. Att han reagerade med så svinaktiga invektiv som han gjorde, kan därför vara förståeligt (om än inte acceptabelt).
Den enda som egentligen går fri i allt detta är den kvinnliga pastorn själv, som i stället för att hålla på sin rätt väjde för att lösa denna obehagliga härva.

Sedan är det förstås en helt annan fråga hur länge man kan tolerera att vissa förnekar sina kollegers ämbete bara för att de har orätt kön. Vi har hållit på i tjugo år nu - börjar det inte räcka snart?

Kommentar om fetischism

I december i fjol besvarade jag en fråga om fetischism i Frågespalten. Idag kom det en utförlig och personligt hållen kommentar till inlägget. Läs den gärna!

Nyhet: En tredjedel av jordens befolkning kristna

Man uppskattar att 33,2 %, eller 2,2 miljarder, av jordens befolkning är kristna år 2007. Jordens befolkning beräknas utgöra sammanlagt 6,6 miljarder. Senaste år uppskattades de kristnas andel till 33 %. Man beräknar att 4,4 miljarder människor hör till andra religionssamfund.

Uppgifterna grundar sig på en undersökning, som redan gjorts för 23 gången, om tendenser inom religioner och världsmissionen. Undersökningen görs årligen av missiologerna David B Barrett, Todd M Johnson och Peter F Crossing.
Enligt undersökningen utgör muslimernas andel av jordens befolkning 20,6 % eller 1,36 miljarder. Hinduernas andel är 13,4 %, det finns sammanlagt 888 miljoner hinduer. De religionslösas antal är 787 miljoner och utgör 12 % av befolkningen. Man räknar med att 388 miljoner, eller 5,9 % av jorden befolkning, är anhängare till religioner som har sitt ursprung i Kina. Buddisterna uppskattas utgöra 5,8 % av befokningen eller 386 miljoner.
Enligt Barrett växer muslimernas antal snabbast. Näst snabbast växer sikhernas och hinduernas anhängarantal.
De kristnas andel växer långsammast i Europa där de kristna är sammanlagt 533 miljoner. I Latinamerika finns 525 miljoner kristna, i Afrika 417 miljoner, i Asien 354 miljoner, i Nordamerika 224 miljoner och i Oceanien 23 miljoner. Den kraftigaste ökningen av andelen kristna finns i Afrika. Nästsnabbast växer de kristnas antal i Asien och därefter kommer Latinamerika.

Bland de kristna kyrkorna är den romersk-katolska kyrkan störst. Den har drygt 1,1 miljarder medlemmar. Till fristående kyrkobildningar som är inte anknutna till något kyrkosamfund hör sammanlagt 437,6 miljoner människor. De protestantiska kyrkorna och samfunden har sammanlagt 385,8 miljoner medlemmar i hela världen. De lutherska kyrkor som räknas till de protestantiska kyrkorna har ca 70 miljoner medlemmar. Till den ortodoxa kyrkan hör ca 220,4 miljoner människor. Den anglikanska kyrkan har sammanlagt 82,6 miljoner medlemmar i hela världen.

Källa: Kyrklig tidningstjänst

Hbt-bibeln: Onaturligt umgänge (Rom 1:26f)

Dessa verser, som ingår i helheten av vv. 18-32, talar om vilka konsekvenserna är av att medvetet välja bort Gud och vända sig till avgudar. I det sammanhanget nämner Paulus sexuella "lidelser" och "begär", men säger inte ett enda ord om kärlek, trohet, ansvar eller varaktiga relationer. När han skriver om "otukt" torde det vara utifrån den rådande situationen med allmänt omvittnat sexuellt utnyttjande av ynglingar, homosexuell prostitution och promiskuitet. Av sammanhanget ser man också att det förutsätts att de som hänger sig åt dessa renodlat sexuella utlevelser har vänt sig bort från Gud. Det samma gäller för den delen motsvarande heterosexuella beteendemönster.
Varken ogudaktigheten eller den sexuella utlevelsen är något som är grundläggande för personligheten, utan i båda fallen handlar det om ett handlingssätt som man medvetet har valt.
I det medvetna valet lämnar man "det naturliga umgänget" för ett "onaturligt". Naturargumentet står för skapelseordningen. Man bör dock vara försiktig vid användningen av detta begrepp; i 1Kor 11:14 angriper Paulus långhåriga frisyrer hos män med hänvisning till "själva naturen".

Gustafsson skriver:

För den nutida kristne homo/bisexuelle faller både argumenten avgudadyrkan och det medvetna valet bort. Han/hon har ofta varit troende så länge det går att minnas. Man väljer inte en homo/bisexuell läggning; den upptäcks - ibland mycket tidigt - som en redan befintlig företeelse.

Arnell tillägger:

Två kristna homosexuella människor - som vill leva i en relation präglad av ömhet, vänskap, kärlek och trohet - kan inte alls känna igen sig i det som Paulus beskriver i Romarbrevets första kapitel.

Pappi käännytettiin kirkkonsa ovelta

Tämänpäiväisessä Iltalehdessä oli juttu hyvinkääläisestä papista, joka käännytettiin pois oman kirkkonsa jumalanpalveluksesta, koska vieraileva saarnaaja oli SLEY-läinen. Pastori oli tullut sinne sopimuksen mukaisesti avustamaan ehtoollisen jaossa, mutta sepä ei vain kelvannut - hänhän oli nainen.
Mistä lähtien vieras määrää kenen kanssa hän suostuu tekemään töitä? Mistä lähtien tällaisesta ei edes voi keskustella etukäteen? Ihmettelen suuresti!

Huomata tosin sopii, että mainittu juttu oli nimenomaan Iltalehdessä, jota pikaisesti vilkaisin kaupan kassalla. En periaatteesta ostanut lehteä. Ennen kuin tästä tekee suurta numeroa, olisi ehkä asiallista odottaa luotettavan tahon raporttia asiasta.
Tämän kirjoitettuani tuli mieleeni tarkistaa Kotimaa-lehteä, ja sieltäpä asia varmistui!

En ängel i kyrkan

Jag såg en ängel igår.

Jag förrättade gudstjänst i Mikaelskapellet i Fagersta här i Borgå. Mikaelskapellet ligger vid Barnens by, ett boende för utvecklingsstörda (som numera till största delen är medelålders), och gudstjänstbesökarna är till största delen "boare". Medan jag höll min predikan tittade jag ut över församlingen och undrade hur mycket de förstod av den. Jag kom ändå fram till att alla måste få ta till sig det som de kan - gruppen är alltför heterogen för att jag ska kunna nå alla på samma sätt.
Då såg jag henne! Hon satt i bänken snett mittemot predikstolen, en ung kvinna med Downs syndrom. Och hon var en ängel - det lyste i hennes ögon och det var som ett skimmer omkring henne i halvskymningen i kyrkan! Och jag såg: hon förstod inte allt jag sade, men ändå förstod hon allt. Gud har gett henne mer än jag har fått.

Det var ett ögonblick av helighet för en stackars predikant.

Uppdatering: Detta inlägg citerades i Bbl 6.3.07 i spalten "Pressklipp". Bloggar accepteras tydligen som "press". Det är bra.

Irak: Mina Mazhoud (2 år)

Kyrkpressen publicerade ett brev från den irakiska kristna familjen Mazhoud, som nu lever som flyktingar i Turkiet. Ett utdrag ur brevet:

Vår tvååriga dotter Mina lekte för några månader sedan på vår gård i centrala Bagdad. Genom ett fönster hörde vi plötsligt hur hon började gråta och när vi kom utspringande såg vi henne kastas in i en bil som snabbt försvann från platsen. Vi visste att det var onödigt att kontakta polisen eftersom den ofta är inblandad i liknande kidnappningar och inte kommer att göra någonting. I stället samlades vi i vårt vardagsrum och började be. Telefonsamtalet vi hade väntat på kom tre timmar senare. Budskapet var klart: Betala 15 000 US dollar inom tre dagar om ni vill se er flicka i livet igen.
Vad skulle vi göra? Vi sålde vår bil och alla våra värdesaker och lånade så mycket vi kunde av våra släktingar. Nätterna Mina var borta var fruktansvärda. Ingen av oss i familjen kunde sova. Den tredje dagen kom beskedet om var pengarna skulle lämnas. Vi gjorde precis som vi blev tillsagda och en timme senare fick vi adressen till en park där en chockad Mina satt gråtande.
Allt detta gjordes mot oss för att vi är kristna och regelbundet besökte den katolska kyrkan i centrala Bagdad. Vi kristna är helt försvarslösa inför allt våld. Kaoset i Irak har lett till att hundratals banditgäng rånar familjer och kidnappar barn från kristna familjer.

Tvååriga Mina var kidnapparnas offer i tre dygn. Hon kan fortfarande inte somna om lampan är släckt och har inte sagt ett ord om vad som hände under de tre dagarna.

Kristna irakier flyr undan det upptrappade våldet och förföljelserna i sitt hemland. Många kommer från gamla samfund, som verkat i landet i hundratals år och mera. De har sökt sig bl.a. till Jordanien och Turkiet, varifrån veckans brev kommer. Martyrkyrkans Vänner, som förmedlat brevet till Kyrkpressen, inledde i november ett hjälpprogram för de kristna flyktingarna från Irak. Hjälpen ges i form av medicinsk vård, mat, kläder samt juridisk och ekonomisk hjälp till änkor med barn.
KP publicerar under fastetiden brev från kristna i olika länder där de kristna utsätts för hot och får lida för sin tros skull.

Den bästa på länge

Min främsta kritiker (min hustru) läste dagens predikan och sade att den är den bästa jag har skrivit på länge. Det gjorde mig lite fundersam - menade hon att den här var bra, eller att de andra har varit kass? Efter moget övervägande på c:a två sjundedels sekund kom jag till att det var det första alternativet som är det rätta. Tack, min älskade!

Karin Långström Vinge har också skrivit en bra predikan för idag. Intressant att jämföra, kanske?

The living conditions ...

... of the poor must be improved if we really want to save our environment.

- Wangari Maathai
as quoted on the Hunger Site

Veckans anekdot: Tvåspråkighet med förhinder

Jag skulle förrätta en tvåspråkig jordfästning, så jag tog med min tvåspråkiga förrättningshandbok, som har finsk text på vänster sida och svensk på höger sida på varje uppslag. Den utkom några få månader tidigare, så jag hade bara hunnit använda den vid några dop. När jag gick fram till kistan under ingångspsalmen, slog jag upp jordfästningsformuläret. Eller försökte åtminstone, för hur jag än bläddrade, hittade jag det inte!
Naturligtvis borde jag ha kollat innan, men den tvåspråkiga förrättningshandboken innehåller faktiskt bara formulären för dop, vigsel och välsignelse av hem - men inte jordfästning! Vems briljanta idé månne det är?
Jag improviserade inledningsorden, syndabekännelsen och avlösningen, men när det blev tid för bibelläsning, tyckte jag att det var dags att göra det enligt konstens regler. Jag gick ut i sakristian och återvände fem sekunder senare med två enspråkiga handböcker, som jag sedan bollade med. Och det gick ju bra det med.

Men nu vet jag nog för all framtid vad som finns och inte finns i den tvåspråkiga handboken!

Tänkvärt om människan

Min kollega Mats Lindgård skriver tänkvärda tankar på Prästbloggen om den kristna människosynen under rubriken Mysteriet Människan. Tack, Mats!