Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA, uttal "kusessa"), som är en del av Kyrkostyrelsen, har haft ett treårigt projekt med andligt arbete på webben. Nu gör KCSA nedskärningar, och projektet hotas av nedläggning i förtid.
Bloggaren Daniel Jakobsson, till vardags ungdomsarbetsledare i Matteus församling i Helsingfors, skrev i går ett inlägg med rubriken Välkommen till webbdebatten!, där han argumenterar för att prioriteringen är felaktig.
Jag håller med, även om jag inte kan säga vad man i stället borde skära ner på. I en kommentar till Jakobssons inlägg skrev jag så här:
Som ett PS kan jag konstatera att länken från Kyrkostyrelsens sida till KCSA inte fungerar. Symptomatiskt?
Bloggaren Daniel Jakobsson, till vardags ungdomsarbetsledare i Matteus församling i Helsingfors, skrev i går ett inlägg med rubriken Välkommen till webbdebatten!, där han argumenterar för att prioriteringen är felaktig.
Jag håller med, även om jag inte kan säga vad man i stället borde skära ner på. I en kommentar till Jakobssons inlägg skrev jag så här:
En av folkkyrkotankens grundpelare är väl att kyrkan bör finnas där människorna finns. Därför är det viktigt att också de som finns i de sociala medierna har tillgång till kyrkan.Få se vad det blir av det hela. Jag befarar det värsta.
När jag ställde upp i senaste kommunalval var jag aktiv i SoMe. En äldre, erfaren kandidat undrade varför jag ids, för där finns väl inga röster att hämta; det är arbetet i traditionella media och ansikte mot ansikte som är viktigt. Jag fortsatte ändå, och blev invald. Han blev det inte.
Med det vill jag säga att visst är det viktigt att träffa människor ansikte mot ansikte, det som med SoMe-slang kallas IRL (in real life). De kontakterna blir ändå i vår hektiska tid av nödtvång färre, för folk hinner inte ta sig till möten i församlingshemmet eller gudstjänster i kyrkan i samma mån som tidigare. Därför är det bra att ha en möjlighet till ens en fem minuters kontakt med kyrkan på nätet, när man själv har möjlighet.
Ur folkkyrkans synvinkel är det alltså viktigt att kyrkan har webbarbete. Det är så vi kan nå våra medlemmar i vuxen, aktiv ålder.
Utan att ringakta övrigt arbete alltså. Men om prioriteringar skall ske, är det inte det som har den största genomslagskraften som först borde nedskäras.
Som ett PS kan jag konstatera att länken från Kyrkostyrelsens sida till KCSA inte fungerar. Symptomatiskt?
3 kommentarer:
Bra text, Kalle! Håller med, förstås. Tycker man också får bli allt mera försiktig med att värdera IRL/AFK möten högre än webbmöten. Åtminstone mina erfarenheter av samtal via chat talar för att det ibland t.o.m. kan vara lättare att komma djupt den vägen. Om vi så vill det eller inte.
Kalle, sakfrågan har jag tänkt kommentera i Daniels blogg, men några sakfel i din text måste jag nog rätta här. KCSA har inte haft projektet Andligt liv på webben, utan KT - Kyrkans informationscentral. Så det är inte fråga om att KCSA skär ner, utan att KCSA ska inlämma en del som varit ett separat projekt i sin verksamhet och inom ramen för sin budget, med tilläggsresurser bara under en övergångsperiod. Ska det rymmas in så ska alltså något annat prioriteras bort.
Sen är den sida du kallar Kyrkostyrelsens sida en sida som vi tyvärr missat att ta bort från webben - den har inte varit i användning på ett år. Kyrkostyrelsens sida är numera i evl.fi/sacrista. Det är närmast mitt fel och jag ska åtgärda det snarast.
KCSAs uttal... Det var osakligt. Så ska inte en debatt föras på webben.
Julia (webbredaktör)
Tack för rättelserna.
Ang. uttalet beklagar jag om du tog illa upp. Det är självklart att det inte var sakligt, utan ett (kanske misslyckat) försök till skämt. Det är dock inte jag som har hittat på det, utan jag har hört det av personer som varit anställda på KCSA. Kanske skämtet är för internt för att användas här, men det har jag nu ändå gjort.
Skicka en kommentar