Jesu motståndare kan indelas i fyra huvudgrupper. Tillsammans verkade de för att få honom korsfäst, även om de annars kunde vara bittra fiender sinsemellan. Också idag har de sina motsvarigheter. Fariseerna var fromma män som strävade efter att enligt bästa förmåga följa alla Guds bud. Därför utarbetade de ett intrikat regelsystem för att kunna följa buden också i situationer som de inte var tänkta för. Jesus kritiserar dem för att vilja följa buden på bekostnad av tanken bakom buden, nämligen kärleken till Gud och till medmänniskan. De gillade inte att kallas hycklare, och Jesus blev korsfäst. Saddukeerna var sin tids kyrkofurstar. De var eliten i templet och därmed också i samhället. De hade inte mycket till övers för folkfromhet, utan ville vara de som styrde och ställde. Jesus kritiserar dem för maktmissbruk, vilket de inte gillade. Jesus blev korsfäst. Seloterna var ett politiskt parti som ville befria landet från främmande överhöghet. De använde utomparlamentariska metoder (lönnmord m.m.) eftersom det inte fanns något parlament på den tiden. De väntade sig att Jesus skulle ta makten och skapa en ny ordning i landet. Eftersom Jesus vägrade gå in i den rollen blev de besvikna. I stället för Barabbas blev Jesus korsfäst. Romarna hade inte stort intresse av vad judarna gjorde sinsemellan, så länge deras gräl inte hotade ordningen eller den romerska makten. I så fall grep de in med kraft. Jesus talar egentligen inte emot romarna, men de är mer intresserade av makt än av rätt. De bidrog därmed till att Jesus blev korsfäst. Jesus själv var mer intresserad av de svaga i samhället, dem som visste att allt inte stod rätt till med dem, dem som makthavarna hade glömt. Vem talar för dem, nu när Jesus blev korsfäst?
3 kommentarer:
På bloggen.fi fick detta inlägg följande kommentar:
"Intressant läsning, kompletterar väldigt väl min egen pågående läsning av evangelierna. (17.5.2006 11:47:43)
Ika"
På bloggen.fi kommenterade Franz Granlund inlägget så här:
Motståndare? De hjälpte till att döda jesus, precis som han ville (ja, det var lixom 'the master plan'). Vem som talade för dem (de svaga) var givetvis jesus själv. Jesus visste att han skulle dödas, offras, för människan, för de svaga. Att skriva "De bidrog därmed till att Jesus blev korsfäst" är absurt. Tänk om jesus inte blivit korsfäst? Man måste inse att jesus, på denna tid, fanns vara en 'galen liten snubbe' med egna tankar, som gjorde uppror hos många högre instanser. Ditt inlägg generaliserar enorma folkgrupper, inga folkgrupper kan beskrivas på 4-5 rader. Du beskrev "Romarna" på 5 rader.. Ett rike som varade mer än 600 år..
Jag svarade:
1. Att Jesu korsfästelse var "the master plan" befriar inte dem som bidrog till det från ansvar. Särskilt som de inte visste korsfästelsens kosmiska betydelse.
2. Min fråga var "vem talar för [de svaga] nu...". Alltså: Vem går i Jesu fotspår?
3. Naturligtvis generaliserar jag - detta är ett blogginlägg, inte en doktorsavhandling!
4. Romarriket varade i ca 2100 år, och gick under 1453, då Bysans slutligt föll.
Franz Granlund fortsätter:
1. Visst bör de ta ansvar för vad de gjorde. De visste inte korsfästelsens kosmiska betydelse, men det gjorde däremot Jesus. Var det så att Jesus med flit påverkade (hetsade / lurade) dem så att de skulle bli arga och bidra till hans korsfästelse? Han skulle säkert ha fått fram sitt budskap lika bra, utan att kalla en stor grupp människor för hycklare eller maktmissbrukare.
2. Vem som går i Jesu fotspår borde väl vara vi kristna, eller? Många av oss försöker i alla fall.
Jag svarade:
1. Jesus talade sanning om dem. Det gjorde dem arga. Sanningen är obehaglig, men bör få sägas utan att sanningssägaren blir korsfäst eler kallas för provokatör.
2. Alldeles riktigt. Detta var min poäng. De som inte gör det utan förlorar sig i teologiska eller andra spetsfundigheter går alltså inte i Jesu utan i fariseernas fotspår.
Skicka en kommentar