Det är skönt för skalder att få sova.
- Gustaf Fröding
citerad i Stora talarboken (2010)
av Barbro Fällman
citerad i Stora talarboken (2010)
av Barbro Fällman
Word play: Gargoyle
The Washington Post has published the winning submissions to its yearly contest, in which readers are asked to supply alternate meanings for common words. One of the winners is:
Thanks to the Episcopal Padre!
Gargoyle, n. Olive-flavored mouthwash.The English language needs this...
Thanks to the Episcopal Padre!
Maathai on the causes of conflict
In a few decades, the relationship between the environment, resources, and conflict may seem almost as obvious as the connection we see today between human rights, democracy, and peace.
- Wangari Maathai
Kenyan environmentalist, political activist,
and 2004 Nobel Peace Prize Laureate
as quoted on God's Politics
Kenyan environmentalist, political activist,
and 2004 Nobel Peace Prize Laureate
as quoted on God's Politics
Otroligt att vi lever
Enligt dagens lagstiftare och byråkrater borde de av oss som var barn på 40-, 50-, 60- och 70-talen inte ha överlevt, eftersom…
- våra sängar var målade med blybaserad färg
- vi hade inga barnsäkra medicinflaskor, dörrar eller skåp, och när vi cyklade bar ingen av oss hjälm
- vi drack vatten från trädgårdsslangen
- vi åt bröd med smör, drack läsk med socker i, men blev aldrig överviktiga, därför att vi alltid var ute och lekte
- vi delade gärna en läsk med andra och drack ur samma flaska, utan att någon dog av det
- vi använde timmar på att bygga lådbilar av gamla skrotade saker, och körde i full fart ned för backen, bara för att lite senare komma på att vi hade glömt att sätta på bromsar. Efter några turer i diket lärde vi oss att lösa problemet
- vi gick ut tidigt om morgonen för att leka ute hela dagen, och kom hem först när gatubelysningen blev tänd. Ingen kunde få fatt i oss på hela dagen – ingen hade mobiltelefon
- vi varken hade Playstation, Nintendo eller X-boxar – i det hela taget inga TV-spel, inte 99 TV-kanaler, inget surround-sound, hemdatorer eller chatrooms på Internet. Istället hade vi riktiga vänner – vi gick ut och fann dem!
- vi ramlade ned från träd, skar oss, bröt armar och ben, slog ut tänder, men ingen blev stämd efter dessa olyckor – de var ju olyckor! Inga andra kunde få skulden – bara vi själva
- vi slogs, blev gula och blå och lärde oss att komma över det
- vi hittade på lekar med pinnar och tennisbollar och till trots för alla varningar så var det inte många ögon som blev utstuckna
- vi cyklade och gick hem till varandra, bankade på dörren, gick rakt in och blandade oss i samtalet
- vissa elever var inte så kvicka som andra i skolan, de fick helt enkelt gå om ett år
- vi fick äta jordnötter
- vi åkte bil utan bälte med föräldrar som rökte i bilen
- vi aldrig fick skjuts utan fick ta oss fram själva, gående eller per cykel
- vi ritade med tuschpennor med ämnen som är förbjudna idag
Källa: rl.se
Citat ur Stora talarboken
Ingen natt är så inte dag följer därpå.
Anonymt citat ur Stora talarboken (2010)
av Barbro Fällman
av Barbro Fällman
Dementi
I egenskap av kyrkoherde har jag blivit inblandad i en skilsmässoprocess här i vår lilla stad. Några detaljer i själva frågan tänker jag naturligtvis inte gå in på.
Utom den detaljen att jag har nåtts av rykten om reaktioner på mitt agerande. Därför vill jag säga följande:
För det första har jag absolut inte tagit ställning mot någon part i konflikten. Jag har kommit med en del uppmuntrande kommentarer på nätet, men de skall inte tolkas som något ställningstagande för eller emot, utan bara som ett försök att stöda människor i kris.
För det andra har jag inte någonsin - aldrig! - fått några som helst hotelser från någon part i denna konflikt, varken via brev eller i annan form. De diskussioner som jag har haft med olika parter har uteslutande förts i en saklig anda. Själva frågan är ju svår, men inställningen till mina försök att hjälpa har varit god från allas sida.
Vilket värde mina insatser har haft får andra ta ställning till, men personligen har jag alltså inte blivit utsatt för något osakligt. Jag hoppas att sådana rykten skall upphöra.
Utom den detaljen att jag har nåtts av rykten om reaktioner på mitt agerande. Därför vill jag säga följande:
För det första har jag absolut inte tagit ställning mot någon part i konflikten. Jag har kommit med en del uppmuntrande kommentarer på nätet, men de skall inte tolkas som något ställningstagande för eller emot, utan bara som ett försök att stöda människor i kris.
För det andra har jag inte någonsin - aldrig! - fått några som helst hotelser från någon part i denna konflikt, varken via brev eller i annan form. De diskussioner som jag har haft med olika parter har uteslutande förts i en saklig anda. Själva frågan är ju svår, men inställningen till mina försök att hjälpa har varit god från allas sida.
Vilket värde mina insatser har haft får andra ta ställning till, men personligen har jag alltså inte blivit utsatt för något osakligt. Jag hoppas att sådana rykten skall upphöra.
Om Israel och palestinierna
Den tragiska och utdragna konflikten mellan Israel och palestinierna har tyvärr blossat upp igen. Kristna debattörer (och för den delen alla andra) som tar ställning i konflikten har en svår uppgift och tar ofta oacceptabla genvägar. Situationen är ju nämligen fruktansvärt komplicerad, och rötterna tränger djupt ner i historien. Men det är nu som frukterna skördas.
Jag är ingen expert på Mellanöstern, men vill ändå komma med några synpunkter.
För det första kan vi konstatera att det aldrig har funnits någon palestinsk stat. De enda enhetliga och självständiga stater som har funnits i området är judiska: den som bl.a. David regerade över efter år 1000 f.Kr., den mackabeiska som erövrades av Rom på första århundradet f.Kr., och så den nuvarande staten Israel från 1948 e.Kr. I övrigt har det Heliga Landet hört under olika imperier, nu senast det ottomanska imperiet fram t.o.m. första världskriget.
För det andra är det inte Israel och judarna som bär den yttersta skulden till den skamliga behandlingen av det palestinska folket. Stormakternas velande under första hälften av 1900-talet och deras kolonialistiska inställning till Mellanöstern är en viktig faktor i konflikten.
En annan, minst lika allvarlig, är arabländernas fullkomligt oförsonliga förhållningssätt, där de helt enkelt vill utplåna judarna och förinta Israel utan någon som helst vilja till fred. Den enda arabledare som genom historien har slutit fred med Israel är Egyptens Anwar Sadat, som mördades av de sina på grund av detta. Arabländerna har helt enkelt sett det som sitt intresse att upprätthålla och underblåsa konflikten, med det palestinska folket som spelknappar och offer.
Från Israels sida har man upprepade gånger försökt följa principen ”land mot fred”, utan att få genklang hos motparten, som helt enkelt inte vill ha fred.
För det tredje är, såsom ofta framhålls, Israel den enda demokratin i Mellanöstern. Alla arabstater är någon slags diktaturer, en del häftigare, andra mer moderata – men ingen av dem är en demokrati enligt västerländskt sätt att se.
Också demokratier kan begå misstag, och det har också Israel gjort – det mest kända är väl massakrerna i flyktinglägren Sabra och Shatilla i Libanon, som israelerna inte utförde men nog tillät – men diktaturer är i grunden byggda på olika slag av brutalitet, både mot det egna folket och mot andra. Arabvåren har som bekant inte lett till mycket annat än att diktatorerna har bytts ut mot andra diktatorer.
För det fjärde framhåller en del det ojämlika antalet dödsoffer i den nu aktuella krisen. De palestinska raketerna har enligt radionyheterna 23.7.14 skördat 3 civila israeliska dödsoffer, medan de israeliska anfallen mot Gaza har förorsakat 700 palestiniers död. Men vems fel är det? Den krigiska och diktatoriska organisationen Hamas, som styr på Gazaremsan, har beordrat befolkningen att stanna kvar i sina hem, trots israeliska varningar om att de skall bombas.
Hamas vill öka det egna folkets lidande för att vinna propagandasegrar. Ledarskapet sitter väl däremot i säkerhet.
För det femte har många kristna Israel-vänner något som tycks vara en halvt magisk inställning till det som de betecknar som det utvalda folket eller Guds egendomsfolk. Oberoende av vad Israel gör bör det stödas, och Israel kan inte göra fel, verkar det som.
Jag tycker att detta är både intressant och obibliskt. Gamla testamentet, särskilt profeterna, går ju till mycket stor del ut på att Gud skäller på sitt folk, uppmanar det att omvända sig från allt orätt det gör och både utlovar och utmäter straff åt den motsträviga nationen.
Om vi vill vara verkliga vänner till Israel och judarna, ska vi väl inte vara tysta om de gör något fel. Vad är det för vänskap som sopar allt under mattan? En sådan förljugen inställning är väl inget värd! Tvärtom bör varje verklig vän påtala sådant som vi gör fel – vänligt och kärleksfullt, förstås, men i alla fall – så att vi kan ändra vår inställning och vårt beteende till det bättre. Så bör också vi kristna göra med Israel: kritisera det som bör kritiseras, men inte kasta ut barnet med badvattnet.
Dessutom har vi kristna många trosfränder bland palestinierna, och dem får vi inte heller glömma.
Det mänskliga lidandet i Mellanöstern i allmänhet och i de palestinska områdena i synnerhet är oerhört. Det ligger i världssamfundets intresse att få slut på det och att skapa en varaktig fred. Men ingen fred är möjlig så länge den ena parten helt enkelt vägrar att gå med på att den andra parten ens har rätt att existera. Att den andra parten, Israel, därför är tvungen att försvara sig är väldigt beklagligt men helt förståeligt.
Tyvärr är jag pessimistisk vad gäller fred i Mellanöstern.
Jag är ingen expert på Mellanöstern, men vill ändå komma med några synpunkter.
För det första kan vi konstatera att det aldrig har funnits någon palestinsk stat. De enda enhetliga och självständiga stater som har funnits i området är judiska: den som bl.a. David regerade över efter år 1000 f.Kr., den mackabeiska som erövrades av Rom på första århundradet f.Kr., och så den nuvarande staten Israel från 1948 e.Kr. I övrigt har det Heliga Landet hört under olika imperier, nu senast det ottomanska imperiet fram t.o.m. första världskriget.
För det andra är det inte Israel och judarna som bär den yttersta skulden till den skamliga behandlingen av det palestinska folket. Stormakternas velande under första hälften av 1900-talet och deras kolonialistiska inställning till Mellanöstern är en viktig faktor i konflikten.
En annan, minst lika allvarlig, är arabländernas fullkomligt oförsonliga förhållningssätt, där de helt enkelt vill utplåna judarna och förinta Israel utan någon som helst vilja till fred. Den enda arabledare som genom historien har slutit fred med Israel är Egyptens Anwar Sadat, som mördades av de sina på grund av detta. Arabländerna har helt enkelt sett det som sitt intresse att upprätthålla och underblåsa konflikten, med det palestinska folket som spelknappar och offer.
Från Israels sida har man upprepade gånger försökt följa principen ”land mot fred”, utan att få genklang hos motparten, som helt enkelt inte vill ha fred.
För det tredje är, såsom ofta framhålls, Israel den enda demokratin i Mellanöstern. Alla arabstater är någon slags diktaturer, en del häftigare, andra mer moderata – men ingen av dem är en demokrati enligt västerländskt sätt att se.
Också demokratier kan begå misstag, och det har också Israel gjort – det mest kända är väl massakrerna i flyktinglägren Sabra och Shatilla i Libanon, som israelerna inte utförde men nog tillät – men diktaturer är i grunden byggda på olika slag av brutalitet, både mot det egna folket och mot andra. Arabvåren har som bekant inte lett till mycket annat än att diktatorerna har bytts ut mot andra diktatorer.
För det fjärde framhåller en del det ojämlika antalet dödsoffer i den nu aktuella krisen. De palestinska raketerna har enligt radionyheterna 23.7.14 skördat 3 civila israeliska dödsoffer, medan de israeliska anfallen mot Gaza har förorsakat 700 palestiniers död. Men vems fel är det? Den krigiska och diktatoriska organisationen Hamas, som styr på Gazaremsan, har beordrat befolkningen att stanna kvar i sina hem, trots israeliska varningar om att de skall bombas.
Hamas vill öka det egna folkets lidande för att vinna propagandasegrar. Ledarskapet sitter väl däremot i säkerhet.
För det femte har många kristna Israel-vänner något som tycks vara en halvt magisk inställning till det som de betecknar som det utvalda folket eller Guds egendomsfolk. Oberoende av vad Israel gör bör det stödas, och Israel kan inte göra fel, verkar det som.
Jag tycker att detta är både intressant och obibliskt. Gamla testamentet, särskilt profeterna, går ju till mycket stor del ut på att Gud skäller på sitt folk, uppmanar det att omvända sig från allt orätt det gör och både utlovar och utmäter straff åt den motsträviga nationen.
Om vi vill vara verkliga vänner till Israel och judarna, ska vi väl inte vara tysta om de gör något fel. Vad är det för vänskap som sopar allt under mattan? En sådan förljugen inställning är väl inget värd! Tvärtom bör varje verklig vän påtala sådant som vi gör fel – vänligt och kärleksfullt, förstås, men i alla fall – så att vi kan ändra vår inställning och vårt beteende till det bättre. Så bör också vi kristna göra med Israel: kritisera det som bör kritiseras, men inte kasta ut barnet med badvattnet.
Dessutom har vi kristna många trosfränder bland palestinierna, och dem får vi inte heller glömma.
Det mänskliga lidandet i Mellanöstern i allmänhet och i de palestinska områdena i synnerhet är oerhört. Det ligger i världssamfundets intresse att få slut på det och att skapa en varaktig fred. Men ingen fred är möjlig så länge den ena parten helt enkelt vägrar att gå med på att den andra parten ens har rätt att existera. Att den andra parten, Israel, därför är tvungen att försvara sig är väldigt beklagligt men helt förståeligt.
Tyvärr är jag pessimistisk vad gäller fred i Mellanöstern.
Väike nalja
Isa ostis pojale uued saapad. Õhtul läksid nad sugulaste juurde külla. Teel küsis isa: “Kas sa panid uued saapad jalga?”
“Jaa, isa,” vastas poeg.
“Siis astu pikemad sammud!”
“Jaa, isa,” vastas poeg.
“Siis astu pikemad sammud!”
Ålderstigen
Jag tror att ålderstigen betyder en stig som har varit död i många år.
- Flicka, 8 år,
citerad i Stora talarboken (2010)
av Barbro Fällman
citerad i Stora talarboken (2010)
av Barbro Fällman
Six Bad Days
1. The average cost of rehabilitating a seal after the Exxon Valdez oil spill in Alaska was $80,000. At a special ceremony, two of the most expensively saved animals were released back into the wild amid cheers and applause from onlookers. A minute later, in full view, they were both eaten by a killer whale.
2. A psychology student in New York rented out her spare room to a carpenter in order to nag him constantly and study his reactions. After weeks of needling, he snapped and beat her repeatedly with an axe leaving her mentally retarded.
3. In 1992, Frank Perkins of Los Angeles made an attempt on the world flagpole-sitting record. Suffering from the flu he came down eight hours short of the 400-day record, his sponsor had gone bust, his girlfriend had left him and his phone and electricity had been cut off.
4. A woman came home to find her husband in the kitchen, shaking frantically with what looked like a wire running from his waist towards the electric kettle. Intending to jolt him away from the deadly current, she whacked him with a handy plank of wood by the back door, breaking his arm in two places. Until that moment, he had been happily listening to his ipod.
5. Two animal rights protesters were protesting the cruelty of sending pigs to a slaughterhouse in Bonn, Germany. Suddenly the pigs, all two thousand of them, escaped through a broken fence and stampeded, trampling the two hapless protesters to death.
And finally...
6. Iraqi terrorist, Khay Rahnajet, didn't pay enough postage on a letter bomb. It came back with "return to sender" stamped on it. Forgetting it was the bomb, he opened it and was blown to bits.
There now! Your day's not so bad, is it?
2. A psychology student in New York rented out her spare room to a carpenter in order to nag him constantly and study his reactions. After weeks of needling, he snapped and beat her repeatedly with an axe leaving her mentally retarded.
3. In 1992, Frank Perkins of Los Angeles made an attempt on the world flagpole-sitting record. Suffering from the flu he came down eight hours short of the 400-day record, his sponsor had gone bust, his girlfriend had left him and his phone and electricity had been cut off.
4. A woman came home to find her husband in the kitchen, shaking frantically with what looked like a wire running from his waist towards the electric kettle. Intending to jolt him away from the deadly current, she whacked him with a handy plank of wood by the back door, breaking his arm in two places. Until that moment, he had been happily listening to his ipod.
5. Two animal rights protesters were protesting the cruelty of sending pigs to a slaughterhouse in Bonn, Germany. Suddenly the pigs, all two thousand of them, escaped through a broken fence and stampeded, trampling the two hapless protesters to death.
And finally...
6. Iraqi terrorist, Khay Rahnajet, didn't pay enough postage on a letter bomb. It came back with "return to sender" stamped on it. Forgetting it was the bomb, he opened it and was blown to bits.
There now! Your day's not so bad, is it?
Thanks to X-Mrs. Karl!
No More Shopping
My wife can be a little demanding at times. For example, she insists that I accompany her when she wants to do some shopping at Target. Unfortunately, like most men, I find shopping to be more than a little boring and I prefer to get in and get the stuff I want and go. Equally unfortunate, my wife is like most women - she loves to browse and look at everything. Well, yesterday my dear wife received the following letter from the local Target store.
Dear Mrs Karl,
Over the past six months, your husband has caused quite a commotion in our store. We cannot tolerate this behavior and have been forced to ban both of you from the store. Our complaints against your husband are listed below and are documented by our video surveillance cameras.
1. June 15: He took 24 boxes of condoms and randomly put them in other people's carts when they weren't looking.
2. July 2: Set all the alarm clocks in Housewares to go off at 5-minute intervals.
3. July 7: He made a trail of tomato juice on the floor leading to the woman's restroom.
4. July 19: Walked up to an employee and told her in an official voice, "Code 3 in Housewares. Get on it right away". This caused the employee to leave her assigned station and receive a reprimand from her Supervisor that in turn resulted with a union grievance, causing management to lose time and costing the company money.
5. August 4: Went to the Service Desk and tried to put a bag of M&Ms on layaway.
6. August 14: Moved a "CAUTION - WET FLOOR" sign to a carpeted area.
7. August 15: Set up a tent in the camping department and told the children shoppers he'd invite them in if they would bring pillows and blankets from the bedding department to which twenty children obliged.
8. August 23: When a clerk asked if they could help him he began crying and screamed, "Why can't you people just leave me alone?" EMTs were called.
9. September 4: Looked right into the security camera and used it as a mirror while he picked his nose.
10. September 10: While handling guns in the hunting department, he asked the clerk where the antidepressants were.
11. October 3: Darted around the store suspiciously while loudly humming the "Mission Impossible" theme.
12. October 6: In the auto department, he practiced his "Madonna look" by using different sizes of funnels.
13. October 18: Hid in a clothing rack and when people browsed through, yelled PICK ME! PICK ME!"
14. October 21: When an announcement came over the loud speaker, he assumed a fetal position and screamed "OH NO! IT'S THOSE VOICES AGAIN!"
And last, but not least:
15. October 23: Went into a fitting room, shut the door, waited awhile, then yelled very loudly, "Hey! There's no toilet paper in here". One of the clerks passed out.
Thanks to X-Mrs. Karl!
Du vet att du lever på 2000-talet när…
... du har jobbat vid samma skrivbord i fyra år men för tre olika företag.
Källa: rl.se
Pimee juttu
Rytkönen oli timpurina raksalla, ja Rytköstä alkoi ottaa aivoon työnteko suunnattomasti. Kaveri mietti, miten pääsis sairaslomalle, kunnes välähti. Rytkönen rupesi roikkumaan rakennustelineestä pää alaspäin ja alkoi hokea: "Olen lamppu, olen lamppu ..."
Noh, mestari katseli Rytköstä aikansa ja meni viimein sanomaan: "Eiköhän se Rytkösen päivä ole täynnä. Mee kotiis ja pidä loppuviikko vapaata."
Siitä paikasta Rytkönen lähti lompsimaan kotiin päin.
Apumies hoksasi tämän ja lähti lompsimaan Rytkösen perään. Mestari huusi apumiehelle: "Mihis sinä olet menossa?"
Johon apumies: "No kuka hel--tti täällä pimeessä näkee töitä tehdä...!"
Noh, mestari katseli Rytköstä aikansa ja meni viimein sanomaan: "Eiköhän se Rytkösen päivä ole täynnä. Mee kotiis ja pidä loppuviikko vapaata."
Siitä paikasta Rytkönen lähti lompsimaan kotiin päin.
Apumies hoksasi tämän ja lähti lompsimaan Rytkösen perään. Mestari huusi apumiehelle: "Mihis sinä olet menossa?"
Johon apumies: "No kuka hel--tti täällä pimeessä näkee töitä tehdä...!"
Naamakirjasta löysin...
The archbishop apologizes to the LGBT community
The archbishop of the Evangelical Lutheran Church of Finland (ELCF), Kari Mäkinen, has apologized on behalf of the ELCF to homosexuals and other sexual minorities for the cruelty with which both church and society has treated them.
According to Mäkinen, homosexuals have during the years been repulsed in the society and in the church, with references to illness, crime or a special sinfulness. “It is a cruel part of the Finnish story, and also of the story of the church,” he said in a speech on July 14, 2014.
He estimates that the cruelty is subtler that before, but has not been erased. It exists e.g. in the forms of silence, repulsion and looking past a person. And cruelty is always the same, even if it is invisible, motivated by religious or "natural" arguments, or covered with a tolerance that is looking from above.
According to Mäkinen, homosexuals have during the years been repulsed in the society and in the church, with references to illness, crime or a special sinfulness. “It is a cruel part of the Finnish story, and also of the story of the church,” he said in a speech on July 14, 2014.
He estimates that the cruelty is subtler that before, but has not been erased. It exists e.g. in the forms of silence, repulsion and looking past a person. And cruelty is always the same, even if it is invisible, motivated by religious or "natural" arguments, or covered with a tolerance that is looking from above.
Tech support call
Tech support: Okay Bob, let’s press the control and escape keys at the same time. That brings up a task list in the middle of the screen. Now type the letter “P” to bring up the Program Manager.
Customer: I don’t have a P.
Tech support: On your keyboard, Bob.
Customer: What do you mean?
Tech support: “P”… on your keyboard, Bob.
Customer: I’M NOT GOING TO DO THAT!
Customer: I don’t have a P.
Tech support: On your keyboard, Bob.
Customer: What do you mean?
Tech support: “P”… on your keyboard, Bob.
Customer: I’M NOT GOING TO DO THAT!
Source: funnymos.com
Skillnaden mellan kvinnor och män
Framtiden
En kvinna bekymrar sig för sin framtid tills hon hittar en man. En man bekymrar sig aldrig för framtiden – inte förrän han hittar en fru.
En kvinna bekymrar sig för sin framtid tills hon hittar en man. En man bekymrar sig aldrig för framtiden – inte förrän han hittar en fru.
Källa: rl.se
Sign at a camping site in Germany's Black Forest
It is forbidden for people of different sex, for instance men and women, to sleep in the same tent unless married to each other for that purpose.
Dagens ordvits
Vad sa kannibalhövdingen när han såg missionären komma på cykel?
- Där kommer hjulmaten.
- Där kommer hjulmaten.
Hämtad från Facebook.
Fröding: Våran prost
Våran prost
är rund som en ost
och lärd som själva den onde
men gemen* likväl
och en vänlig själ
och skäms ej, att far hans var bonde.
Han lever som vi
och dricker sitt kaffe med halva i
som vi
och ratar icke buteljen,
älskar mat
som vi
och är lat
som vi
- men annat är det vid helgen!
Så fort han fått prästrocken på
vi andra känna oss ynkligt små
men prosten likasom växer,
för då är han prost från topp till tå
och det en hejdundrande prost ändå
i stort pastorat med annexer.
Jag glömmer väl aldrig i all min dar,
hur vördig han var
här om sistens i kappan och kragen,
hur världens barn
han malde i kvarn
och läste för köttet lagen!
Och prosten grät
- tacka för det,
han talte om yttersta dagen!
Och alla gräto vi ymnigt med,
ty köttet sved
och själen var allt satt i klämma.
Och kyrkrådet smög sig med ryggen i kut
vid tjänstens slut
efter prosten ut,
ty rådet var kallat till stämma.
Men det förståss,
vi repade oss,
när prosten klarade strupen
till sist och sade: "välkomna
till smörgåsbordet och supen!"
Gustaf Fröding, ur "Gitarr och dragharmonika" (1891)
* "Gemen" betyder här "folklig".
är rund som en ost
och lärd som själva den onde
men gemen* likväl
och en vänlig själ
och skäms ej, att far hans var bonde.
Han lever som vi
och dricker sitt kaffe med halva i
som vi
och ratar icke buteljen,
älskar mat
som vi
och är lat
som vi
- men annat är det vid helgen!
Så fort han fått prästrocken på
vi andra känna oss ynkligt små
men prosten likasom växer,
för då är han prost från topp till tå
och det en hejdundrande prost ändå
i stort pastorat med annexer.
Jag glömmer väl aldrig i all min dar,
hur vördig han var
här om sistens i kappan och kragen,
hur världens barn
han malde i kvarn
och läste för köttet lagen!
Och prosten grät
- tacka för det,
han talte om yttersta dagen!
Och alla gräto vi ymnigt med,
ty köttet sved
och själen var allt satt i klämma.
Och kyrkrådet smög sig med ryggen i kut
vid tjänstens slut
efter prosten ut,
ty rådet var kallat till stämma.
Men det förståss,
vi repade oss,
när prosten klarade strupen
till sist och sade: "välkomna
till smörgåsbordet och supen!"
Gustaf Fröding, ur "Gitarr och dragharmonika" (1891)
* "Gemen" betyder här "folklig".
Kontraktsprostevalet tas om
Jag skrev 24.5.14 att jag hade vunnit kontraktsprostevalet i vårt prosteri, och 31.5.14 publicerade jag en tidningsintervju om saken.
Domkapitlet sammanträdde den 16 juni för att behandla ärendet. Det är nämligen de som utser kontraktsprostarna bland de tre som har fått mest röster i valet; i praktiken är det alltid den som har fått flest röster som utses, men domkapitlet har alltså möjlighet att fatta också andra beslut. Men jag var förtröstansfull.
Men så skedde det oväntade: det kom ett besvär. Tydligen hade inte alla röstberättigade fått kallelse till valet. Eftersom detta är ett klart formfel, hade domkapitlet ingen annan möjlighet än att besluta att valet måste tas om. Detta sker den 28 augusti, och den nya kontraktsprosten tillträder den 1 november.
Men jag är fortfarande förtröstansfull. Strulet var på inget sätt mitt fel, och har jag vunnit valet en gång, kan jag säkert göra det en gång till! Men ingenting är säkert, förstås. Vi får se.
Domkapitlet sammanträdde den 16 juni för att behandla ärendet. Det är nämligen de som utser kontraktsprostarna bland de tre som har fått mest röster i valet; i praktiken är det alltid den som har fått flest röster som utses, men domkapitlet har alltså möjlighet att fatta också andra beslut. Men jag var förtröstansfull.
Men så skedde det oväntade: det kom ett besvär. Tydligen hade inte alla röstberättigade fått kallelse till valet. Eftersom detta är ett klart formfel, hade domkapitlet ingen annan möjlighet än att besluta att valet måste tas om. Detta sker den 28 augusti, och den nya kontraktsprosten tillträder den 1 november.
Men jag är fortfarande förtröstansfull. Strulet var på inget sätt mitt fel, och har jag vunnit valet en gång, kan jag säkert göra det en gång till! Men ingenting är säkert, förstås. Vi får se.
Religious job prospects
A Catholic priest and a Rabbi are talking about job prospects.
"Well," says the priest, "there's a good chance that I'll be the next bishop, maybe within the next couple of years."
"Bishop!" marvels the Rabbi, "very nice. And after that?"
"Oh, I don't know, I suppose it's possible I could become Archbishop, given luck and God's blessing."
"Very nice, very nice; and after Archbishop?"
"Ha! Well, you know, it's Cardinal after that, but it's really very unlikely. But in theory, I could become a Cardinal."
"Lovely!" enthuses the Rabbi, "the scarlet would suit your complexion. So what's after Cardinal?"
The priest smiles. "After Cardinal? Well, it's Pope. But I'm hardly likely to become . . . hmmm, oh I suppose it's just possible. If a Pole can, why not an Englishman again? Yes, I could just become Pope."
"Splendid! I would take personal pride in your becoming the Pope. And after Pope what?"
The priest looks at him in surprise, "After Pope? There's nothing after Pope! I mean, there's just God above the Pope. I can't become God."
"So why not?" the Rabbi said, "one of our boys made it."
"Well," says the priest, "there's a good chance that I'll be the next bishop, maybe within the next couple of years."
"Bishop!" marvels the Rabbi, "very nice. And after that?"
"Oh, I don't know, I suppose it's possible I could become Archbishop, given luck and God's blessing."
"Very nice, very nice; and after Archbishop?"
"Ha! Well, you know, it's Cardinal after that, but it's really very unlikely. But in theory, I could become a Cardinal."
"Lovely!" enthuses the Rabbi, "the scarlet would suit your complexion. So what's after Cardinal?"
The priest smiles. "After Cardinal? Well, it's Pope. But I'm hardly likely to become . . . hmmm, oh I suppose it's just possible. If a Pole can, why not an Englishman again? Yes, I could just become Pope."
"Splendid! I would take personal pride in your becoming the Pope. And after Pope what?"
The priest looks at him in surprise, "After Pope? There's nothing after Pope! I mean, there's just God above the Pope. I can't become God."
"So why not?" the Rabbi said, "one of our boys made it."
Thanks to MadPriest!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)